Aktuellt

Tycker du också att det räcker att "All I want for Christmas" spelas sönder i alla butiker från och med första advent varje år? Begränsa de som inga gränser har. Ladda ner Mariah-avtalet och få en fröjdeful jul utan drama.   Mariah-avtalet

I årets Swedish Legal Innovation Awards 2019 är Familjens Jurist en av de organisationer som är "runner-up" i kategorin Årets organisation. Det betyder att Familjens Jurist är ett av alla företag, myndigheter och enskilda jurister i Sverige som bidrar till att modernisera juridiken och juristbranschen. Det som gjorde att Familjens Jurist sattes på listan var bland annat att vi erbjuder onlineavtal, fasta priser på utvalda juridiska tjänster och även juridisk rådgivning via Skype. Digitaliseringen och juridiken Sedan några år tillbaka har Familjens Jurist podcasten ”Vi kan kärlek, död och pengar” där vi bjuder in gäster för att diskutera olika juridiska frågor. Eftersom Familjens Jurist är ett företag som erbjuder digitala tjänster var det en självklarhet att djupdyka i hur digitaliseringen påverkar juridiken. Lyssna på avsnittet ”Digitaliseringen och juridiken” här

I slutet av september var Oskar Augustsson en av stipendiaterna som mottog Familjens Jurist-stipendiet inom familjerätt. Hans uppsats analyserar ärvdabalken 3:8 och i ett samtal med oss berättar han om sitt arbete och vad han hoppas det leder till. Hur känns det att vinna ett stipendium för din uppsats? – Det är jättekul att bli uppmärksammad för nedlagd tid och engagemang. Särskilt kul tyckte jag det var att få nyheten eftersom jag inte ens visste om att min uppsats blivit nominerad. Det var min handledare för uppsatsskrivandet som hade nominerat mig, säger Oskar Augustsson. Vad inspirerade dig till att välja ditt uppsatsämne? – Inspirationen väcktes när jag läste den avancerade kursen “Boutredning, arv och testamente” som leddes av Göran Lind. Under hela min utbildning har jag aldrig mött en lika passionerad, inkluderande och pedagogisk eldsjäl som Göran. Hans engagemang ökade mitt redan stora intresse för familjerättsliga frågeställningar, och fick mig att välja mitt uppsatsämne, säger Oskar. Varför blev det just ärvdabalken 3:8? – Under Görans kurs kom jag i kontakt med lagregeln 3:8 ÄB och den kontrovers som präglat den juridiskt orienterande litteraturen efter lagens införande. Jag fann bestämmelsen och dess tillämpning något irrationell, och blev nyfiken på att nysta i detta, säger Oskar. Vad var svårast under ditt arbete med uppsatsen? – Det svåraste var att hålla isär olika typer av frågeställningar och resonemang vid beskrivning av de lege lata, “hur rätten är”, och diskussion de lege ferenda, “hur rätten borde vara”. En annan svårighet var att lagregelns utformning vid lagstiftningsarbetet inte fick den uppmärksamhet och inträngande analys som ämnets komplexitet krävt. Det gjorde att det inledningsvis inte fanns så mycket att gå efter. Diskussionen i doktrinen var lite spretig då det varit svårt att enas om de ursprungliga premisserna, säger Oskar. Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med? – Uppsatsen har utformats med förhoppning om att resultatet i slutändan, direkt eller indirekt, ska vara av värde för rättstillämpningen och bistå praxis. Om det kommer att ske eller inte är en annan fråga. Men jag tror inte att vi har hört det sista i diskussionen och skulle inte bli förvånad om lagstiftaren, inom en inte alltför överskådlig framtid, överväger att revidera nuvarande lagstiftning till en, enligt mig, lämpligare sådan, säger Oskar.  Vad är det som är så intressant med familjerätt? – Det jag tycker är mest intressant är att familjerätt reglerar något så konkret och vardagligt som familjerättsförhållanden. Det handlar om saker som verkligen berör vanliga människors liv; de rättigheter, skyldigheter och konsekvenser vissa vanliga företeelser har i en familj såsom giftermål, ingående av samboförhållande eller arvsskiften. Det är stora frågor i det lilla, som spelar en central roll för alla inblandade, säger Oskar.   Titel: Analys av ärvdabalken 3:8 Författare: Oskar Augustsson Juryns motivering: Ämnet är synnerligen komplicerat. Författaren tar ett insiktsfullt grepp på problematiken, som tyder på mycket goda kunskaper. Analysen mynnar ut i ett förslag till ändring av 3 kap. 8 § ÄB som är väl underbyggt. Språket i uppsatsen och dess disposition är mycket bra. Läs mer om Familjens Jurist stipendium här.

I slutet av september delades Familjens Jurist-stipendiet ut till sex stipendiater på olika universitet i Sverige. Familjens Jurist har intervjuat stipendiaten från Göteborgs Universitet, Hillevi Dahlin Kretz, som skrivit en uppsats på ämnet “Riskbedömningar, våld och barnets bästa. En studie av vårdnadsprocessens riskbedömningar vid fall av våld, sekretessmarkering och skyddat boende.” Hur känns det att vinna ett stipendium för din uppsats? – Helt fantastiskt! Det är en verklig ära. Det som gör mig mest glad är att uppsatsen har blivit läst och uppskattad, och att den har nått ut till människor och kollegor inom branschen, säger Hillevi Dahlin Kretz. Varför valde du ditt ämne? – Under studietiden arbetade jag som volontär på en kvinnojour. Där kom jag i kontakt med kvinnor och barn som levde med problematiken som behandlas i min uppsats. Medarbetarna på jouren hade mycket kunskap inom området våld i nära relation och juridik, men socialsekreterare och rättssystemet tog inte hänsyn till deras kompetens eftersom de ansågs partiska i tvisten. Inte heller socialsekreterare vågade föra in kunskap om våld i nära relation på grund av kravet på neutralitet. Det medförde att det i få fall konstaterades att det förekom våld mot barnen. Då blev det uppenbart för mig att samhället, genom sin strävan att vara opartisk i förhållande till föräldrarna, sviker barnen som systemet är ämnat att skydda, säger Hillevi. Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med? – När jag skrev uppsatsen ville jag förändra rättstillämpning och vårdnadsutredningar i grunden, men jag insåg att det är omöjligt att göra genom ett enda examensarbete. Istället hoppas jag att min uppsats kan informera och inspirera andra inom de fält uppsatsen berör, säger Hillevi. Vad förvånade dig mest under arbetets gång? – Jag blev förvånad över den överordnande rädsla som finns för att ta ställning mot våld och övergrepp. Även frånvaron av relevant forskning i bedömningarna och utredningarna var anmärkningsvärd, säger Hillevi. Finns det saker som du tänker extra på idag när du ser nyheterna eller tar del av samhällsdebatten? – Jag är mer uppmärksammad på frånvaron av rapportering kring tvister om vårdnad, boende och umgänge. Istället för att vårdnadstvisterna uppmärksammas är det vanligare att Lagen om Vård av Unga eller brottmål uppmärksammas, mål som kan och ofta uppkommer genom att riskbedömningarna har fallerat i vårdnadstvisten. Jag tror det är viktigt att öppna upp för mer debatt och opinion kring vårdnadstvister samt dess preventiva funktion, säger Hillevi. Vad är det som intresserar dig med familjerätt? – Familjerätt har alltid fascinerat mig. Det intressanta är kreativiteten och tvärvetenskapen inom fältet som rör sig i gränslandet mellan psykologi, juridik och sociologi. Min förhoppning är att man genom juridiska rekvisit bättre ska kunna lyfta in forskningen till rättstillämpningen och på så sätt kunna säkra barnets bästa. Barnen är framtiden och med barn som mår bra får vi en bättre framtidsutveckling.   Uppsatsämne: Riskbedömningar, våld och barnets bästa. En studie av vårdnadsprocessens riskbedömningar vid fall av våld, sekretessmarkering och skyddat boende. Författare: Hillevi Dahlin Kretz Juryns motivering: Författaren använder både en traditionell juridisk metod och en rättssociologisk. Hon granskar ett stort antal hovrättsdomar för att få en bild av hur det ”ligger till på riktigt”. Analysen är god och författaren håller ögonen på bollen, dessutom är hon metodologiskt säker i båda sina paradigm. Läs mer om Familjens Jurist stipendium här.

När Familjens Jurist i slutet av september delade ut sitt stipendium till uppsatsskrivare inom familjerätt var Amanda Wibom från Uppsala Universitet en av vinnarna. I ett kort samtal berättar hon om det svåra arbetet bakom sin uppsats om nyttjanderättsersättning. Hur känns det att vinna ett stipendium för uppsatsen? – Det känns fantastiskt roligt! Att skriva uppsatsen var ett mycket hårt arbete och det är otroligt smickrande att få ett stipendium för det hårda arbete jag har lagt ner, säger Amanda Wibom. Varför valde du att skriva om nyttjanderättsersättning? – Jag ville skriva en uppsats om ett ämne inom förmögenhetsrättslig familjerätt som det inte fanns mycket skrivet om sedan tidigare. Jag ville också använda mig av ett de lege ferenda-perspektiv, det vill säga ”vad lagen borde vara”. Nyttjanderättsersättning, där frågan om ersättningens storlek i stora delar är obesvarad i både praxis och doktrin, blev därför ett perfekt ämne för mig, säger Amanda. Var det svårt när det saknades konkret information? – En stor svårighet var just att rättsområdet är så pass oklart. De gånger jag fastnade och ville ha svar så fanns det oftast inga att få, säger Amanda.  Har du något exempel? – Praxisen på området är väldigt spretig och det gör det mycket svårt, nästan omöjligt, att dra några generella slutsatser. Det är därför förvånande att Högsta Domstolen inte meddelat prövningstillstånd, trots att de haft den möjligheten vid flera tillfällen. Detta har blivit extra tydligt i det praktiska arbetet som biträdande jurist efter min examen. Vad hoppas du att uppsatsen kan bidra med? – Jag hoppas att uppsatsen bidrar till viss klarhet gällande frågor om nyttjanderättsersättning och att verksamma i branschen kan få egna tankar och idéer till egna ärenden där frågan uppkommer. Med denna klarhet hoppas jag att flera ska ta upp frågan om nyttjanderättsersättning i bodelningar i de fall då det gynnar klienten. Jag tror att det är en fråga som ofta kan glömmas bort då rättsläget är så pass oklart, säger Amanda. Vad tycker du är mest intressant med familjerätten? – Jag är särskilt intresserad av den förmögenhetsrättsliga familjerätten, det vill säga den del som avser ekonomiska frågor såsom bodelning och arv. Jag tycker det är intressant eftersom det inkluderar frågor som i princip alla människor kommer i kontakt med någon gång under sin livstid. Man kan helt enkelt nå ut till och hjälpa många människor, säger Amanda.   Titel: Vad ska det kosta att bo kvar i det gemensamma hemmet? - En undersökning av förutsättningarna för och beräkningen av nyttjanderättsersättning mellan makar Författare: Amanda Wibom Juryns motivering: Framställningen är effektiv och innehållsrik. Komparativt analyseras norsk rätt där en rad rättsområden utanför familjerätten är inkluderade samt en intressant diskussion om principen om obehörig vinst. Detta är en ambitiös och djuplodande uppsats med en funktion att fylla i det praktiska rättslivet. Läs mer om Familjens Jurist stipendium här.

Johanna Runius, från Lunds Universitet, är en av de stipendiater som i slutet av september mottog Familjens Jurists-stipendium för uppsatser inom familjerätt. I sin uppsats “Polygama äktenskap i Sverige. Ju fler desto bättre - eller?” belyser hon problemen för äktenskap som består av fler än två personer. Hur fick du idén att skriva om polygama äktenskap? –  Det var självklart för mig att skriva inom familjerätt, men det var en utmaning att välja uppsatsämne. Under studietiden arbetade jag extra på en advokatbyrå och där kunde jag diskutera potentiella ämnen med mina kollegor. Det var faktiskt en av ägarna som gav mig idén om polygama äktenskap och jag fattade intresse direkt. Jag såg också att polygama äktenskap är något som börjat skapa en samhällsdebatt i Sverige och att det inte finns så många andra uppsatser som behandlar ämnet, säger Johanna Runius. Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med? –  Jag hoppas att min uppsats kan bidra till ökad kunskap om polygama äktenskap och kanske även en grundläggande kunskap för hur typfrämmande institut behandlas inom svensk rätt, säger Johanna. Hur känns det att vinna ett stipendium? –  Jag blev väldigt överraskad och kan fortfarande inte tro att det är sant. Jag är väldigt glad för att juridiska fakulteten i Lund nominerade just min uppsats och att den gick hem hos juryn, säger Johanna. Vad förvånade dig mest under arbetets gång? –  När jag skrev uppsatsen fanns 679 personer i Sverige som var registrerade som gifta med fler än en person. Trots att det är en ganska låg siffra tyckte jag att antalet var anmärkningsvärt mot bakgrund av den starka tvåsamhetsnorm som finns. För de som lever i polygama äktenskap blir det därför problematiskt att exempelvis genomföra bodelning då svensk rätt utgår från att det är två personer som varit gifta. Det finns glapp i lagstiftningen och det är upp till domstolen att fatta beslut utifrån omständigheterna i enskilda fall, vilket gör att det saknas förutsebarhet om hur svensk lag ska tillämpas, säger Johanna. Har du märkt något i samhällsdebatten om ämnet sedan du skrev uppsatsen? –  Jag har sett artiklar som belyser de problem som finns när rätten ska ta ställning till olika frågor kring polygama äktenskap. Till exempel kom det en artikel i somras som tog upp en fråga som fick prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. Den handlade om reglerna om hur bostadsbidrag ska fungera för personer i polygama äktenskap på olika adresser. Det är bra att det bildas praxis kring området, säger Johanna. Vad tycker du är mest intressant med familjerätt? –  Det som fått mig att fastna för familjerätt är möjligheten att vara med och påverka i frågor som är väldigt betydelsefulla i livet. Att kunna hjälpa till när någon befinner sig i en svår situation och nå en lösning som klienten blir nöjd med, gör det till ett väldigt betydelsefullt arbete som motiverar mig i alla situationer, säger Johanna.   Titel: Polygama äktenskap i Sverige. Ju fler desto bättre - eller? Författare: Johanna Runius Juryns motivering: Författarens metod är primärt rättsdogmatisk men med komparativa och rättspolitiska inslag. Hon placerar in sin uppsats utifrån forskningsläget på ett moget sätt. I sak spänner uppsatsen över olika rättsliga fält. En välskriven, samtida och genomgripande uppsats som torde ha ett läsvärde även utanför familjerättens sfär. Läs mer om Familjens Jurist stipendium här.

I slutet av september delades Familjens Jurist-stipendiet ut till sex stipendiater på olika universitet i Sverige. Familjens Jurist har intervjuat stipendiaten från Stockholms Universitet, Nadja Jonasdotter Swärd, som skrivit en uppsats på ämnet “Surrogatmoderskap” där hon lyfter individens vilja att bilda familj, barns rättigheter och risken för ett systematiskt utnyttjande av kvinnor. Vad inspirerade dig till att välja ämnet? – Att skriva ett examensarbete inom familjerätt var självklart för mig, men inom vilket ämne var inte lika självklart först. Då kom jag att tänka på ett intressant rättsfall som vi läst om i skolan för några år sedan som handlade om surrogatmoderskap. Jag har alltid varit intresserad av hur verkligheten ser ut och hur lagar påverkar människor och samhället, säger Nadja Jonasdotter Swärd. Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med? – Jag anser att surrogatmoderskap har blivit förskönat i media på senare tid. Min förhoppning är examensarbetet ska kunna vara en motpol som visar att det inte är så enkelt, smärtfritt och ofarligt som många ibland verkar tro. Jag tror att det är viktigt att se alla sidor för att starta en dialog och söka en lösning i frågan, säger Nadja. Vad förvånade dig mest under arbetets gång? – I informationssökandet till arbetet blev jag både fascinerad och förskräckt över hur uppdelad världen är, och hur lätt det är att glömma bort att det handlar om människors liv. En annan sak som förvånade mig var hur lite forskning det faktiskt finns på området även fast surrogatmoderskap har funnits länge i olika former, säger Nadja. Vad var svårast med din uppsats? – Det var svårt att få fram information som kändes trovärdig. Många dokumentärer och texter kändes färgade av politiska eller religiösa åsikter som försökte få fram en önskad reaktion, snarare än att förmedla den faktiska verkligheten för ofrivilligt barnlösa, surrogatmödrarna och barnen. Det var också svårt att hålla sig objektiv genom hela arbetet då allt berörde mig starkt, säger Nadja. Finns det saker som du tänker extra på idag när du ser på nyheterna eller tar del av samhällsdebatten? – Det märks att ämnet inte är lika tabu längre. Idag diskuteras det ofta om vi ska tillåta surrogatmoderskap i Sverige eller inte, både i media och människor emellan. Dock tycks många endast ha en av parterna i åtanke och förbiser den andra. Majoriteten engagerar sig för surrogatmodern eller de ofrivilligt barnlösas situation, medan barnen glöms i många fall bort, säger Nadja. Vad tycker du är mest intressant med familjerätt? – Hela mitt liv har jag känt ett behov av att hjälpa andra, och tidigare ville jag bli barn - och ungdomspsykolog. Mitt intresse för psykologi har till stor del varit familjeinriktat, och när jag började studera juridik blev övergången till familjerätt självklar. Det som intresserar mig är människors relationer med varandra samt hur juridiken, samhället och individer ömsesidigt påverkar varandra. Uppsatsämne: “Surrogatmoderskap. Individens vilja att bilda familj, barns rättigheter och risken för ett systematiskt utnyttjande av kvinnor.” Författare: Nadja Jonasdotter Swärd Juryns motivering: Ämnet är angeläget, komplicerat och omfattande. Problematiken belyses med inslag från rätten, psykologin, biologin, politiken och ekonomin! Författarens angrepp på det komplicerade ämnet är ödmjukt. Hennes slutsatser, som mer synes mig naturligen grundas på värderingar än på en logisk analys av juridiska regelsystem, är välgrundade. Läs mer om Familjens Jurist stipendium här.

Torsdagen den 26 september delades Familjens Jurists-stipendiet ut för åttonde gången till sex uppsatsskrivare inom familjerätt från olika universitet i Sverige. En student tilldelades även Sverigestipendiet. Årets Sverigestipendietagare, Anton Magnusson, berättar för Familjens Jurist om inspirationen och arbetsprocessen bakom uppsatsen “Uppskovsbelopp vid bodelning. Föreligger koherens mellan skatterätten och civilrätten?” Hur känns det att vinna Sverigestipendiet för din uppsats? – Jag känner mig mycket hedrad och tacksam över att få Sverigestipendiet. Jag har lagt ner hela min själ i uppsatsen och blir otroligt glad av att andra som läst den tycker att den förtjänar ett pris. Jag har både min familj, mina vänner och min handledare att tacka för tips, korrekturläsning och stöttning, säger Anton Magnusson. Hur kommer det sig att du valde att skriva om uppskovsbelopp vid bodelning? – Under mitt första sommarjobb som skattehandläggare vid Skatteverket upplevde jag att uppskovsbelopp var komplicerat att handlägga. Uppskovsbelopp är en uppskjuten kapitalvinstskatt som belastar en nyköpt privatbostad. Skattebetalare hade svårt att förstå reglerna kring just uppskovsbelopp vid en bodelning av gemensam bostad. Skatterätten säger att när en person tar över en bostad så förs uppskovsbeloppet över från den överlåtande personen till den som tar över bostaden. Jag upptäckte att det här också händer även om parterna reglerat att en överföring inte ska ske i sitt bodelningsavtal. Denna krock mellan skatterätten och familjerätten inspirerade mig och jag kände att jag fick ett spännande ämne att skriva om, säger Anton. Vad hoppas du att din uppsats kan bidra med? – Mer information och kunskap om krocken mellan skatterätt och familjerätt till sambor och gifta par som ska genomföra en bodelning. Jag hoppas även att fler par ska anlita en jurist som hjälper dem med bodelningen så att överföringen av uppskovsbeloppet uppmärksammas, säger Anton. Vad upptäckte du som förvånade dig mest? – Det var upptäckten av svårigheten för den övertagande parten att i efterhand få kompensation om överföringen inte tagits med vid bodelningen. Om personen väljer att överklaga överföringen till förvaltningsrätten kommer denne med största sannolikhet inte vinna eftersom de skatterättsliga reglerna säger att uppskovsbeloppet ska överföras vid bodelning. De förvaltningsrättsliga domstolarna tar inte någon hänsyn till innehållet i parternas bodelningsavtal. Det betyder att den övertagande parten måste starta en civilrättslig process om den överlåtande parten vägrar att ge kompensation för överföringen av uppskovsbeloppet, något som kan bli både kostsamt och tidsutdraget, Anton. Vad var svårast under arbetet? – Det svåraste var att förklara vad ett uppskovsbelopp är och hur det kan belasta en privatbostad, och samtidigt få uppsatsen intressant för läsaren. Jag är medveten om att mitt ämne kan ses som omfattande och komplicerat, så jag försökte därför skriva uppsatsen som en spänningsroman där läsaren inte kunde förutse mina slutsatser, säger Anton. Vad tycker du är mest intressant med familjerätt? – Jag är mest intresserad av familjerätt i den del där privatpersoner upprättar avtal och liknande utan hjälp av utomstående, och hur dessa avtal senare korrelerar med skatterätten. Detta intresse grundar sig främst i att försöka visa på brister och kunna ge förslag på hur bristerna kan undvikas, säger Anton. Uppsatsämne:  Uppskovsbelopp vid bodelning. Föreligger koherens mellan skatterätten och Civilrätten? Författare: Anton Magnusson Juryns motivering: Ett välskrivet, omfångsrikt och initierat arbete. Med utgångspunkt i teorin om koherens analyseras konsekvenserna av de civilrättsliga bodelningsreglernas dispositivitet i förhållande till skatterätten. Uppsatsen imponerar genom spannet mellan de intressanta, rentav originella, metod- och teoriavsnitten och de pragmatiska och, tillsynes, genomförbara lösningsförslagen. Läs mer om Familjens Jurists stipendium här. 

För åttonde gången utser Familjens Jurist stipendiater för uppsatser inom familjerätt för att uppmuntra till ökad kunskap inom ett allt växande rättsområde. Igår delades stipendierna ut till juriststudenter från sex olika universitet i Sverige. – Vi vill uppmuntra framtida jurister att fördjupa sig inom familjerätt som vi tycker är ett spännande och varierande område. Vi ser också att behovet av familjejuridiska tjänster växer i vårt samhälle och därför är det också bra om fler intresserar sig för det, säger Lotta Dahlstrand, Kompetens- och Affärsutvecklingschef vid Familjens Jurist. Familjens Jurist-stipendiet delas ut, med ett stipendium per institution, till fakulteterna i Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. De sex studenter som vinner får ett stipendium på 10 000 kronor vardera, och en av studenterna mottar även Sverigestipendiet på 15 000 kronor. I år tilldelas Sverigestipendiet Anton Magnusson, från Umeå Universitet, för uppsatsen Uppskovsbelopp vid bodelning. Föreligger koherens mellan skatterätten och civilrätten? – Många trender i samhället reflekteras i studenternas uppsatser, vilket vi tycker är väldigt intressant. Då vi får alltmer förändrade familjeförhållanden och blir alltmer globaliserade, så är det inte konstigt att uppsatserna speglar just detta, säger Lotta. Familjens Jurist är marknadsledande inom familjejuridik och företaget har under de senaste fem åren sett att intresset för familjejuridiska tjänster har växt. Idag blir det allt vanligare att familjejuridik är en del av kunderbjudandet hos företag inom andra branscher. – I takt med att den digitala möjligheten att upprätta juridiska dokument växer, så växer också tillgängligheten. Intresset är större än någonsin att skapa trygghet i situationer som kan både bli känslosamma och kostsamma och där, inom familjejuridiken, hjälper Familjens Jurist till, säger Lotta. Nedan kan du läsa uppsatserna av varje stipendiat

Har du och din rumskamrat olika preferenser när det kommer till vettig rumstemperatur? För att undvika onödigt konflikter - skriv ut "Fläkt-avtalet" och få slut på fläkt-kriget!  Hämta avtalet här.