Bouppteckning

En bouppteckning kan variera i omfattning beroende på om det till exempel är många dödsbodelägare, finns egendom utomlands eller mycket tillgångar i dödsboet. Därför är det svårt att säga ett fast pris. Vid första mötet med juristen får du en bättre uppfattning om vad det kommer att kosta och du kan då bestämma om du vill gå vidare eller inte.  

Du får hjälp med: 

• Släktutredning

• Värdering av egendom

• Fastställa vilka som är dödsbodelägare

• Sammanställning av tillgångar och skulder

• Kallelse till och genomförande av förrättningsmöte

• Juridisk granskning av bouppteckningen samt inlämning till Skatteverket för registrering.

Du kan sen välja om du även vill ha vidare hjälp med arvskifte och förvaltning av dödsboet. 

Vi debiterar löpande timtaxa (2 090 kr*) och vid ditt första möte med juristen får du en tydligare prisbild som gäller just i ditt fall. 

I många fall går det att göra bouppteckningen på egen hand. Det är alltid vissa moment som måste ingå i en bouppteckning och för att underlätta så har vi tagit fram en digital bouppteckningstjänst. Det är en enkel digital mall med fast pris för bouppteckning där du blir guidad, steg för steg, för att kunna fyll i den själv. Tjänsten är framtagen och granskad av våra jurister, så att du kan vara säker på att den blir korrekt. Men finns det till exempel testamente, över fyra dödsbodelägare eller fastigheter utomlands rekommenderar vi att ni tar hjälp av jurist. 

Finns det testamente, fler än fyra dödsbodelägare eller fastigheter i dödsboet är det alltid bättre att ta hjälp av jurist då det oftast innebär mer komplexitet. En jurist är också en oberoende part vilket kan vara skönt då det ofta kan vara känslomässigt jobbigt och det kan finnas delade åsikter om olika saker. Juristen kan då säkerställa att allt hålls neutralt och blir korrekt utfört. 

Inom tre månader från dödsdagen ska ett bouppteckningsförrättningsmöte hållas. Det är bouppgivaren som ansvarar för att kalla till ett förrättningsmöte. Alla efterlevande som har rätt att ärva den avlidna måste få information om mötet, men det är frivilligt att delta. Tanken med förrättningen är att ge dödsbodelägarna en överblick över dödsboet.

Vid bouppteckningsförrättningen ska två förrättningsmän närvara som antecknar tillgångar och skulder, och som tar juridiskt ansvar för att alla uppgifter som redovisas är korrekta. De ska skriva under bouppteckningen som ett bevis på att bouppgivaren har sammanställt alla uppgifter korrekt. Förrättningsmännen får inte vara någon av dödsbodelägarna och måste ha juridiska kunskaper.

Fyra månader efter dödsfallet måste bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering. Det är då viktigt att skicka med viktiga dokument som tillhör bouppteckningen som exempelvis testamente. Bouppteckningen blir sedan dödsboets identitetshandling och visar vem som får företräda dödsboet i olika sammanhang.

Om bouppteckningen inte är komplett återkommer Skatteverket med eventuella kompletteringar.

När bouppteckningen är godkänd av Skatteverket kan arvskifte ske, förutsatt att alla parter är överens.

Bouppgivarens uppgift är att lämna ut uppgifter om dödsboet, exempelvis tillgångar och skulder, släktförhållanden och om det finns ett testamente. Bouppgivaren ansvarar för att bouppteckningen görs och lämnas in, men det måste inte vara bouppgivaren som gör den själv. Det är dödsbodelägarna som bestämmer vem som blir bouppgivare. Oftast är det den som har bäst koll på egendomen, exempelvis den efterlevande partners eller barn.

Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att avveckla dödsboet. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente är arvingar till den avlidna. Tillsammans bestämmer de vem som ska utses till bouppgivare och ansvara för att bouppteckningen genomförs. Bouppgivaren brukar vara den som känner dödsboet bäst, vilket vanligtvis är den efterlevande partnern eller någon av den avlidnas barn. Det går också att vända sig till tingsrätten som utser en utomstående boutredningsman som får ansvaret att bouppteckningen blir gjord. 

En bouppteckning får inte göras helt på egen hand av dödsbodelägarna, utan kräver två utomstående förrättningsmän med juridiskt ansvar. Det är bouppgivaren som ska utse förrättningsmännen. 

Om du vill att någon annan ska företräda dig skriv en fullmakt för att ge någon annan tillåtelse att agera för din räkning vid bouppteckningen, under förvaltningen av dödsboet och vid arvskiftet. 

Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Inom fyra månader från dödsfallet, det vill säga en månad efter förrättningen, ska bouppteckningens lämnas in till Skatteverket. Om det behövs längre tid för att lämna in bouppteckningen måste anstånd begäras från Skatteverket. När bouppteckningen skickats in till Skatteverket har de en handläggningstid på cirka 4-12 veckor. Behöver man komplettera med uppgifter är den längre.

Boutredningen är den utredning som görs innan bouppteckningen. Då utreder man och tar fram uppgifter om vem eller vilka som är dödsbodelägare, om det finns ett testamente, vilka tillgångar och skulder den avlidna hade, samt andra omständigheter som är betydande för bouppteckningen.

Bouppteckning är mötet som hålls efter att en person avlidit där dödsbodelägarna har möjlighet att närvara. Bouppteckning är också det som upprättas i samband med mötet och som innehåller uppgifter om vilka dödsbodelägarna är samt vilka tillgångar och skulder som den avlidna hade. 

När Skatteverket har godkänt bouppteckningen kan man påbörja arvskifte, förutsatt att dödsbodelägarna är överens. Arvskifte innebär att arvet efter den avlidna ska fördelas. Om det finns flera arvingar ska det göras ett skriftligt arvskifte. Avtalet skrivs sedan under av de som ärver för att visa att dem är överens.

Om det bara finns en arvinge behöver det inte göras något arvskifte utan det räcker med bouppteckning.