Bouppteckning
När en anhörig avlider och sorgen är som tyngst ska närstående även hantera juridiska, ekonomiska och praktiska frågor. En bouppteckning är första steget i avvecklingen av dödsboet som måste göras och kan beskrivas som en redovisning av den avlidnes tillgångar och skulder. Vi på Familjens Jurist kan ge dig hjälp och stöd på vägen.
Boka tid med jurist
-
Personlig rådgivning
-
Expertkunskap
-
Löpande timpris
Dokument online
-
Enkelt och prisvärt
-
Vägledning steg för steg
-
1 095 kr
Vad kostar en bouppteckning med jurist?
En bouppteckning kan variera i omfattning beroende på om det till exempel är många dödsbodelägare, finns egendom utomlands eller mycket tillgångar i dödsboet. Därför är det svårt att säga ett fast pris. Vid det första mötet med juristen går ni igenom er situation och vad som behöver göras. Mötet debiteras per timme enligt gällande timpris. Du får samtidigt en tydligare bild av vad bouppteckningen kan komma att kosta totalt. Därefter kan du ta ställning till om du vill gå vidare.
Du får hjälp med:
- Släktutredning.
- Värdering av egendom.
- Fastställa vilka som är dödsbodelägare.
- Sammanställning av tillgångar och skulder.
- Kallelse till och genomförande av förrättningsmöte.
- Juridisk granskning av bouppteckningen samt inlämning till Skatteverket för registrering.
Du kan sen välja om du även vill ha vidare hjälp med arvskifte och förvaltning av dödsboet.
Vi debiterar löpande timtaxa (2 195 kr*) och vid ditt första möte med juristen får du en tydligare prisbild som gäller just i ditt fall.
* Priserna gäller på kontor som ägs av Familjens Jurist i Sverige AB. Variationer kan förekomma på våra franchisekontor.
Kan jag göra en bouppteckning själv?
I många fall går det att göra bouppteckningen på egen hand. Det är alltid vissa moment som måste ingå i en bouppteckning och för att underlätta så har vi tagit fram en digital bouppteckningstjänst. Det är en enkel digital mall med fast pris för bouppteckning där du blir guidad, steg för steg, för att kunna fyll i den själv. Tjänsten är framtagen och granskad av våra jurister, så att du kan vara säker på att den blir korrekt. Men finns det till exempel testamente, över fyra dödsbodelägare eller fastigheter utomlands rekommenderar vi att ni tar hjälp av jurist.
Varför ska jag ta hjälp av en jurist?
Finns det testamente, fler än fyra dödsbodelägare eller fastigheter i dödsboet är det alltid bättre att ta hjälp av jurist då det oftast innebär mer komplexitet. En jurist är också en oberoende part vilket kan vara skönt då det ofta kan vara känslomässigt jobbigt och det kan finnas delade åsikter om olika saker. Juristen kan då säkerställa att allt hålls neutralt och blir korrekt utfört.
Vad är en bouppteckning?
En bouppteckning är en skriftlig sammanställning som visar vilka tillgångar och skulder den avlidna hade på dödsdagen, och vem eller vilka som ska ärva personen. Ofta brukar bouppteckningen kallas för ”livets bokslut”.
Enligt lag måste alltid en bouppteckning göras om dödsboet har tillgångar kvar efter att kostnaden för begravning har betalats och om den avlidna ägde en fastighet. Om det inte finns tillräckligt med tillgångar för att täcka begravningskostnaderna kan bouppteckningen ersättas av en dödsboanmälan.
Så här går en boppteckning till
Bouppteckning steg för steg
Den som gör bouppteckning ska samla in information om alla efterlevande som har rätt att ärva den avlidna. Det kan vara utifrån allmänna arvsordningen eller om det står något i ett testamente. Om den avlidna var änka eller änkling kan det finnas arvtagare till den tidigare partnern som nu har rätt till sitt arv.
Inom tre månader ska en bouppteckningsförrättning hållas
Inom tre månader från dödsdagen ska ett bouppteckningsförrättningsmöte hållas. Det är bouppgivaren som ansvarar för att kalla till ett förrättningsmöte. Alla efterlevande som har rätt att ärva den avlidna måste få information om mötet, men det är frivilligt att delta. Tanken med förrättningen är att ge dödsbodelägarna en överblick över dödsboet.
Bouppteckningen skapas och skrivs under av förrättningsmännen
Vid bouppteckningsförrättningen ska två förrättningsmän närvara som antecknar tillgångar och skulder, och som tar juridiskt ansvar för att alla uppgifter som redovisas är korrekta. De ska skriva under bouppteckningen som ett bevis på att bouppgivaren har sammanställt alla uppgifter korrekt. Förrättningsmännen får inte vara någon av dödsbodelägarna och måste ha juridiska kunskaper.
Efter fyra månader ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket
Fyra månader efter dödsfallet måste bouppteckningen skickas in till Skatteverket för registrering. Det är då viktigt att skicka med viktiga dokument som tillhör bouppteckningen som exempelvis testamente. Bouppteckningen blir sedan dödsboets identitetshandling och visar vem som får företräda dödsboet i olika sammanhang.
Skatteverket återkommer om bouppteckningen inte är komplett
Om bouppteckningen inte är komplett återkommer Skatteverket med eventuella kompletteringar.
Arvskifte kan ske när allt är godkänt
När bouppteckningen är godkänd av Skatteverket kan arvskifte ske, förutsatt att alla parter är överens.
Söka anstånd
Om ni av någon anledning inte kan lämna in bouppteckningen inom fyra månader behöver ni söka anstånd hos Skatteverket. Det måste göras inom tre månader från dödsfallet.
Tilläggsbouppteckning
Om ni missat att ange något i bouppteckningen efter att ni skickat den till Skatteverket, exempelvis om det visar sig att det finns ett testamente som ni inte kände till, så behöver ni göra en tilläggsbouppteckning. Den genomförs på samma sätt som den första bouppteckningen.
Få hjälp att ta hand om hela dödsboet
Genom våra samarbetspartners kan ni få hjälp med andra praktiska delar kopplat till dödsfallet. Det kan vara allt från värdering och försäljning av bostad, föremål och bilar till bank- och försäkringsärenden. Vi samarbetar med flera partners som vi har stort förtroende för och kan därmed hjälpa er med hanteringen av hela dödsboet.
Våra jurister förklarar
Bouppteckning
06:05
Lavinia Vonk, Jurist
Fördjupning
En bouppgivares roll
Bouppgivarens uppgift är att lämna ut uppgifter om dödsboet, exempelvis tillgångar och skulder, släktförhållanden och om det finns ett testamente. Bouppgivaren ansvarar för att bouppteckningen görs och lämnas in, men det måste inte vara bouppgivaren som gör den själv. Det är dödsbodelägarna som bestämmer vem som blir bouppgivare. Oftast är det den som har bäst koll på egendomen, exempelvis den efterlevande partners eller barn.
Ansvariga för bouppteckningen
Det är dödsbodelägarna som ansvarar för att avveckla dödsboet. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente är arvingar till den avlidna. Tillsammans bestämmer de vem som ska utses till bouppgivare och ansvara för att bouppteckningen genomförs. Bouppgivaren brukar vara den som känner dödsboet bäst, vilket vanligtvis är den efterlevande partnern eller någon av den avlidnas barn. Det går också att vända sig till tingsrätten som utser en utomstående boutredningsman som får ansvaret att bouppteckningen blir gjord.
En bouppteckning får inte göras helt på egen hand av dödsbodelägarna, utan kräver två utomstående förrättningsmän med juridiskt ansvar. Det är bouppgivaren som ska utse förrättningsmännen.
Annan företrädare för dig
Om du vill att någon annan ska företräda dig skriv en fullmakt för att ge någon annan tillåtelse att agera för din räkning vid bouppteckningen, under förvaltningen av dödsboet och vid arvskiftet.
Efter bouppteckningen
När Skatteverket har godkänt bouppteckningen kan man påbörja arvskifte, förutsatt att dödsbodelägarna är överens. Arvskifte innebär att arvet efter den avlidna ska fördelas. Om det finns flera arvingar ska det göras ett skriftligt arvskifte. Avtalet skrivs sedan under av de som ärver för att visa att dem är överens.
Om det bara finns en arvinge behöver det inte göras något arvskifte utan det räcker med bouppteckning.
Frågor och svar
-
Hur går en bouppteckning till?
Se hela svaretEn bouppteckning innebär att man går igenom och dokumenterar den avlidnes tillgångar och skulder så som de såg ut på dagen personen avled samt vilka som har rätt till arvet. Alla som har rätt till arvet nu eller i efterhand, s.k. efterarvingar ska kallas till ett möte, och den färdiga bouppteckningen ska sedan skickas till Skatteverket för att registreras.
-
Hur gör man en dödsboanmälan?
Se hela svaretDu gör inte en dödsboanmälan själv. Ta i stället kontakt med socialnämnden i den avlidnes hemkommun. De utreder sedan om en dödsboanmälan kan göras i stället för en bouppteckning.
-
Vad är skillnaden mellan bouppteckning och dödsboanmälan?
Se hela svaretEn bouppteckning måste man göra i de fall då den avlidnes tillgångar överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten. Man ska då hålla ett möte som alla dödsbodelägare (den avlidnes släktarvingar och eventuella testamentstagare) ska kallas till och få möjlighet att närvara vid. Både själva mötet och den skriftliga handling som upprättas i samband med mötet kallas bouppteckning. Den skriftliga bouppteckningen ska undertecknas av två utomstående personer och ska dels innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare, dels den avlidnes tillgångar och skulder. Om den avlidnes tillgångar innan skulderna har avräknats inte överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten, kan man istället för bouppteckning göra en dödsboanmälan. En betydligt enklare handling där man endast konstaterar att det inte finns något överskott, arv. Dödsboanmälan görs av en kommunal myndighet i den kommun där den avlidne var bosatt och är kostnadsfri.
-
Kan man göra en till bouppteckning?
Se hela svaretOm det redan finns en registrerad bouppteckning gör man normalt inte en helt ny. Om nya tillgångar eller skulder upptäcks, eller om det finns ett fel av större betydelse i bouppteckningen, kan man i stället behöva göra en tilläggsbouppteckning.
-
Hur lång tid tar en bouppteckning?
Se hela svaretEn bouppteckning ska normalt göras inom tre månader från dödsfallet. När bouppteckningen är klar ska den skickas in till Skatteverket inom en månad.
-
Vad är skillnaden mellan bouppteckning och boutredning?
Se hela svaretEn bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar, skulder och vilka som har rätt till arvet. Boutredning är arbetet med att ta hand om dödsboet, till exempel betala skulder, sälja villa tillgångar och förbereda för att arvet ska kunna delas upp mellan de ärvande.
-
Kan en sambo sköta dödsboet utan att den avlidnes barn informeras?
Se hela svaretOm barnen är dödsbodelägare kan den efterlevande sambon inte ensam sköta hela dödsboet utan att de informeras. Dödsbodelägarna ska normalt ta hand om dödsboet tillsammans och avveckla detta och barnen ska även kallas till bouppteckningen.