12 procent av svenskarna uppger att de någon gång hamnat i tvist om hur ett arv ska fördelas. Och lika många uppger att det hamnat i tvist i samband med separation. Familjens Jurist har, genom en undersökning från Kantar Sifo, gjort en djupdykning kring vem som bråkar om vad och var i landet man bråkar mest när det gäller några av livets största händelser. Familjens Jurist gjorde nyligen en stor kartläggning kring vilka frågor svenska folket söker juridisk experthjälp för. Högst upp på den listan kom frågor som rör arv, testamente, arvskifte och/eller bodelning där cirka hälften av alla tillfrågade någon gång sökt juridisk hjälp i dessa frågor. På andra plats kom relationsrelaterade frågor som separation, skilsmässa, äktenskapsförord, samboavtal eller liknande. Nu har en djupdykning gjorts där man tittat närmare på exakt vad svenska folket bråkar om när det gäller arv respektive separation. - Eftersom det här rör sig om stora livshändelser med mycket känslor inblandat är det knappast förvånande att det blir konflikter. Men vi får heller inte glömma att det inte sällan är en ekonomisk aspekt som också kan ha en avgörande effekt på livet framåt för många, och det kan vara mycket svårt att hantera den biten rationellt utan extern hjälp, säger Victoria Thore, VD på Familjens Jurist. Stockholmarna bråkar mest om arv 12 procent uppger att de någon gång hamnat i tvist om hur ett arv ska fördelas, men det skiljer sig mellan olika delar i landet. Stockholm ligger sämst till med 18 procent tätt följt av Gotland på 16 procent och Östergötland på 13 procent. Minst tvister om arv hittar vi i Örebro län där endast 3 procent uppger att de hamnat i den här typen av tvist. Även Uppsala ser ut att vara lugnare med 5 procent. Den man bråkar med oftast är ”annan släkting” (37 %) följt av ”syskon” (35 %). Det man bråkar oftast om är pengar (46 %), men direkt därefter kommer ”fördelning av annat arvegods” (45 %) och fördelning av delar i fastighet (34 %). - Det som både förvånar och gläder oss mest när vi tittar på siffrorna är att det är så pass få tvister mellan barn från annat äktenskap eller förhållande. Bara fem procent uppger att det är dessa man tvistat med och det är ett bra betyg då vi vet att många i dag hamnar i just den typen av ofta lite krångligare bodelningar med barn från tidigare förhållanden, fortsätter Victoria Thore. Gotlänningarna bråkar mest vid separation Även när det gäller separationer är det 12 procent som uppger att de hamnat i en tvist. Gotland toppar listan (19 %), följt av Blekinge, Dalarna, Västernorrland och Västerbotten län på vardera 16 procent. Minst tvister i samband med separationen blir det i Jönköping (8 %) samt Halland och Värmland på 9 procent. Pengar är, inte helt förvånande, den största anledningen till tvister i samband med en separation. Hela 45 procent uppger detta som huvudanledning följt av hus/lägenhet på 38 procent och vårdnad av gemensamma barn på 33 procent. Kvinnor generellt mer nöjda med utfallet Undersökningen visar ingen direkt skillnad mellan män och kvinnor när det gäller hur ofta man hamnar i tvist om dessa typer av frågor. Mer intressant blir det när man ställer frågan hur utfallet blev. Här uppger 16 procent av männen, i fråga om arvstvister, att ”det blev som jag ville/önskade” jämfört med 19 procent av kvinnorna. Fördelningen är liknande inom separationer där 20 procent av männen fick som de ville jämfört med 24 procent bland kvinnorna. I andra änden av skalan är det också män som generellt uppger att motparten fick precis som de ville. Totalt uppger 43 procent att det blev lika bra (eller dåligt) för bägge parter och motsvarande för separationer är 46 procent. - Det är aldrig roligt att hamna i en tvist och det ska ju vara en sista utväg när man inte kan komma överens. Redan att man hamnat i den situationen leder nog till att man tycker eller känner oro att man inte får det man vill eller anser sig berättigad till. Att då ändå runt hälften anger att det blivit någon form av rättvis fördelning som en följd av tvisten får nog anses vara ett gott betyg, avslutar Victoria Thore.   Undersökningen genomfördes av Kantar Sifo på uppdrag av Familjens Jurist. Den bygger på 3151 intervjuer med ett representativt urval av svenska allmänheten i åldern 18–74 år Undersökningen styrdes så att minst 150 personer från samtliga 21 svenska län deltog. Datainsamlingen genomfördes i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel under perioden 13– 21 september 2021. För mer information, vänligen kontakta: Victoria ThoreVD Familjens Jurist victoria.thore@familjensjurist.se 073–6002371 Här kan du läsa hela pressmeddelandet och våra tidigare pressmeddelanden.

För oss på Familjens Jurist är barns rättigheter och trygghet en prioritet. Därför klappar våra hjärtan lite extra för Musikhjälpens tema 2021 – En värld utan barnarbete. Vi har startat en bössa som är öppen för alla som vill skänka en slant. Häng med oss och bidra till en värld där alla barn får vara barn!  Här hittar du vår insamling.

Allt fler svenskar söker juridisk experthjälp. Och de vanligaste frågorna man söker hjälp för är kopplat till arv, testamenten och bouppteckningar. Men relations-relaterade frågor, som äktenskapsförord, samboavtal, skilsmässor och vårdnadstvister kommer inte långt därefter. Familjens Jurist har, via en undersökning från Kantar Sifo, kartlagt var och varför svenskarna anlitar en jurist. I egenskap av Sveriges största juridiska rådgivare har Familjens Jurist kartlagt i vilken utsträckning och kring vilka frågor svenska folket använder sig av juridisk experthjälp. Överlag är siffran högre än förväntat då hela 6 av 10 uppger att de någon gång sökt stöd i en juridisk fråga. Behovet av juridisk hjälp ökar ju äldre man blir, men redan i åldern 18–29 år uppger hälften att de någon gång sökt hjälp. - Vi vet av egen erfarenhet att det blir allt vanligare att söka juridisk hjälp i allt fler typer av frågor. Undersökningen har också bekräftat att det är vanligast att söka hjälp från en juristbyrå, tätt följt av banken och advokatbyråer, säger Victoria Thore, VD på Familjens Jurist. Hälften av de som sökt stöd eller hjälp har gjort det i frågor som rör arv, testamente, arvskifte och/eller bodelning. Här syns också tydligt att ju äldre man blir, desto vanligare blir det att man söker hjälp med detta, antingen för att det uppstått en tvist, eller för att man exempelvis vill ha hjälp att upprätta ett testamente. Men det är också stor skillnad mellan könen. Bland kvinnor uppger 61 % att de sökt hjälp för denna typ av frågor, medan motsvarande hos män bara är 49 %. Den näst vanligaste kategorin av anledningar att man söker juridisk hjälp är i samband med relationer. Det kan handla om separation, skilsmässa eller såväl upprättande som tvist kring ett äktenskapsförord eller ett samboavtal. Även vårdnadstvister räknas till denna kategori. Totalt är det 40 % av fallen där man behöver juridisk hjälp som handlar om dessa typer av frågor. Återigen är kvinnorna överrepresenterade – 44 % uppger att det är detta de söker hjälp för medan motsvarande för män är 35 %. - Det stämmer väl överens med vår erfarenhet att det är just frågor som uppstår kring dödsfall respektive relationer, och då särskilt separationer, som man söker mest hjälp för. Men undersökningen visar också tydligt på den andra trend vi märkt, att man söker mer och mer hjälp även i helt andra typer av frågor, exempelvis inom konsumenträtt eller vid köp och försäljning av en bostad, fortsätter Victoria Thore. Vad bråkar man om var? Eftersom undersökningen från Kantar Sifo omfattat över 3000 respondenter, jämnt utspridda över landet, kan man även läsa ut vilka typer av frågor som är vanligast att söka juridisk hjälp kring i varje del av landet. - Det är spännande att titta på de rätt stora skillnaderna i landet. Uppenbarligen är det helt olika typer av frågor som dominerar, oroar och faktiskt leder till att man söker hjälp från en expert, avslutar Victoria Thore. ​ Här kan du läsa pressmeddealandet i sin helhet och se hela listan. 

Livspusslet.se 2.0 är en uppdaterad och förbättrad version av Familjens Jurists digitala ekosystem. Här samlas kunskap, inspiration och experthjälp inom en rad livsrelaterade områden. När livspusslet.se lanserades i en första version tidigare i år låg fokus helt på att komma ut med plattformen. Tjänsten skapades med målet att bli en central och naturlig samlingspunkt för kunskap, information och rådgivning inom frågor som på ett eller annat sätt berör livets olika skeden. Utgångspunkten för Familjens Jurist var den juridiska hjälpen, men även att bygga en tjänst där andra aktörer, kunniga inom relaterade och relevanta frågor och problem, hittade en enkel väg att nå ut till en större målgrupp och på så sätt skapa ett digitalt ekosystem för att bredda och utveckla kunderbjudandet.   Sedan lanseringen har tjänsten lockat till sig tusentals besökare som söker information. Man har även löpande utökat innehållet till att inkludera allt från den juridiska rådgivningen till finansiella tjänster, bröllopsspecialister, mäklare och psykologisk hjälp. - Livspusslet.se har växt enligt plan, såväl vad gäller antalet besökare som hur tjänsteutbudet hela tiden ökar. Flera branscher har snabbt fått upp ögonen för att den här typen av plattform saknats – där man snabbt och enkelt, på ett och samma ställe, kan få hjälp i alla typer av livsrelaterade situationer från experter inom respektive område, säger Victoria Thore. Nu lanseras nästa version av livspusslet.se och fokus i denna fas är användarna. Genom ett antal ”vägvisare” kan man nu mycket enkelt hitta exakt den typ av information och hjälp man söker. Vägvisarna utgår från olika livssituationer och ger direkt tillgång till relevant information. - Genom att ännu tydligare kategorisera informationen kring olika skeden i livet blir det oerhört enkelt för användarna att hitta rätt hjälp. När man väl valt kategori får man upp ett antal relevanta artiklar, inspiration och check-listor, för att i nästa steg även få direkta kontaktuppgifter till de som erbjuder ytterligare experthjälp inom området, avslutar Victoria Thore. Livspusslet.se innehåller i dag runt 200 artiklar inom olika områden och över 60 butiker från olika samarbetspartners. Här finns pressmeddelandet att läsa i sin helhet.

Det råder inte brist på mat i världen. Ändå är 800 miljoner människor tvungna att gå och lägga sig hungriga på kvällen. Det är en ökning på ungefär 160 miljoner hungriga människor under 2020. Världen är full av mat, så varför dukar vi inte åt alla? Den frågan ställer den ideella föreningen We Effect i sin kampanj Hela Sverige mot Hungerpandemin. Här i Sverige börjar vi sakta men säkert att återhämta oss efter coronapandemin. Tyvärr finns det många platser i världen där det inte är så, och coronakrisen innebär fortfarande att fattigdomen och hungern ökar i många länder. Enligt FN:s uppskattningar har tre miljarder människor inte råd att köpa den mat de behöver och världen kan stå inför den värsta hungerkatastrofen på 50 år. Som i så mycket annat är det kvinnorna och barnen som drabbas värst. I sitt manifest säger We Effect att det som behövs för att vända utvecklingen är uthålliga insatser som ger effekt på både kort och lång tid. De vill stödja omställningen till ett hållbart jordbruk i fattiga länder och se till att kvinnor får samma förutsättningar som män att klimatanpassa sitt jordbruk, organisera sig, äga mark och kunna bo och leva i trygghet. Både företag och privatpersoner kan stötta We Effects arbete genom att bland annat ge bort fröplantor eller skänka pengagåvor. De insamlade pengarna går till projekt som stödjer och utbildar småskaliga bönder att producera mer mat och bli bättre rustade inför framtida kriser. We Effects insatser stöds både av influencers och företag och organisationer som har sina rötter i den svenska kooperationen. Fonuskoncernen är en av dessa organisationer. -Som ledande aktörer inom våra branscher ser vi på Fonus och Familjens Jurist det som en självklarhet att ta ansvar och stötta våra medmänniskor, både i den här svåra tiden och framåt. Att ha mat på bordet är en mänsklig rättighet som ska gälla för alla, inte bara en del av oss. Tillsammans kan vi göra skillnad, säger Peter Göransson, t.f. vd för Fonus Ekonomisk förening. Läs mer om Hela Sverige mot Hungerpandemin på We Effects hemsida.

Genom nya verktyg och ett dedikerat team kommer Familjens Jurist erbjuda släktforskning som en del av sitt utbud. Det kan handla om allt från att faktiskt spåra och rita upp släktträdet till en större djupdykning och leta upp okända släktingar. Släktforskning har alltid funnits nära Familjens Jurist kärnverksamhet. I samband med dödsbon och bouppteckningar har det varit en naturlig del av övrig verksamhet. Men nu tas släktforskningen inom Familjens Jurist ett steg längre. - Sverige har fantastiska verktyg för släktforskning och i takt med att alla gamla arkiv och kyrkoböcker digitaliseras öppnas det upp ännu större möjligheter att snabbt och effektivt hitta släktkopplingar, säger Arne Larsson, släktforskningsexpert på Familjens Jurist. Erbjudandet kring släktforskning från Familjens Jurist kommer att vara uppdelat i två huvuddelar där den ena har fortsatt fokus på släktforskning för dödsbon. Inom det området handlar det framför allt om att ta fram uppgifter inför och under en bouppteckning. Den andra och nya delen handlar om släktforskning för privatpersoner. Här erbjuds historisk släktforskning med information om allt från förfäder till släktgårdar i flera generationer bakåt. Men man tittar inte bara bakåt i historien. - För många handlar släktforskning primärt om att rita upp släktträdet, men fler och fler får upp ögonen för möjligheten att hitta släkt man tappat kontakten med, eller till och med att hitta hittills okända släktingar, avslutar Arne Larsson. Startpunkten för alla släktforskningsprojekt genom Familjens Jurist är ett kostnadsfritt uppstartsmöte, där man gemensamt går igenom förutsättningar, möjligheter och mål. Här kan du läsa mer om tjänsten släktforskning.

Få slut på dramat där hemma med diskmaskin-avtalet. Ett juridiskt bindande avtal för alla de som känner att diskmaskinen kan bli familjens fall. Diskmaskin-avtalet

Victoria Thore, vd Familjens Jurist, och Cecilia Borglin, generalsekreterare Svenskar i Världen, har skrivit en debattartikel om hur utlandssvenskars barn hamnar i kläm. Artikeln handlar om hur utlandssvenskars barn kan hamna i kläm när familjen ska flytta hem. Artikeln finns att läsa på SvD.se. Victoria Thore och Cecilia Borglin. Foto: Pressbild, Bengt Säll