Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga.

Regler om vilka gärningar som utgör brott och brottens påföljder finns i Brottsbalken.

När bedömningar ska göras för att utreda om ett brott har begåtts måste man som huvudregel ha mycket omständigheter som underlag för bedömningen för att den ska bli så korrekt som möjligt. Utifrån de omständigheter som du beskrivit i din fråga ska jag försöka göra de bedömningar du efterfrågar.

Urkundsförfalskning

Enligt brottsbalken kapitel 14 § 1 är det att brott om någon obehörigen, genom att skriva eller på annat sätt ange en annan persons namn eller på annat sätt, framställer en falsk urkund eller ändrar eller fyller ut en äkta urkund.

Det finns olika slags urkundsförfalskningar, och jag vet inte exakt vilket typ av dokument som studieintyget utgjorde (om det var elektronisk form, en pappersblankett etc). Mest troligt är att det förfalskade studieintyget var förändring av en redan upprättat urkund, genom att t.ex. ändra betyget icke-godkänt till godkänt.

Brottet urkundsförfalskning är fullbordat redan när den förfalskade urkunden är färdigställd. Det krävs alltså inte att man använder den förfalskade urkunden på något sätt för att det ska utgöra ett brott.

Bidragsbrott och bedrägeri

Det vanligaste är att om någon begår en handlingen som motsvarar beskrivningen i brottsbalken kapitel 9 § 1, begår den personen bedrägeri. Det handlar då om att en person gör vinning genom att vilseleda en annan till att handla eller att underlåta att handla, och att detta också skadar den som vilseleds.

I bidragsbrottslagen § 1 står det att denna lag gäller sådana bidrag, ersättningar… och lån för personligt ändamål (ekonomiska förmåner) som enligt lag eller förordning beslutas av… Centrala stuidestödsnämnden…

I bidragsbrottslagen § 2 framkommer det att det är brottsligt om den som lämnar oriktiga uppgifter… och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp.

Inom svensk rätt finns det någon som heter lex specialis, vilket innebär att om något uppfyller rekvisiten (kraven, förutsättningarna) i flera olika lagar, så ska den mest specifika lagen tillämpas. I det fall som du beskriver pekar mycket på att det din vän gjorde skulle klassas som ett bidragsbrott enligt bidragsbrottslagen, och inte ett bedrägeri enligt brottsbalken kapitel 9.

Utöver detta bör det påpekas att enligt bidragsbrottslagen § 6 ska alla myndigheter som anges i 1 § (bl.a. CSN) ska göra anmälan till Polismyndigheter eller åklagarmyndigheten om det kan misstänkas att brott enligt denna bidragsbrottslagen har begåtts. Eftersom fem år har passerat och din vän inte har blivit åtalad verkar det som mycket troligt att CSN inte är medvetna om vad din vän har gjort.

Preskription

Här vill jag inledningsvis poängtera att det blir svårt att göra en bedömning om preskription utan att veta exakt vilket brott det rör sig om, och om det brottet ska anses vara ringa, av normalgraden eller grovt. Vilket slags brotts det rör sig om, och hur det ska graderas är viktiga faktorer för att kunna avgöra preskriptionstiden. Vidare kan olika slags brott konsumera varandra, vilket betyder att om en person t.ex. begått två brott av normalgraden så kan det istället ses som att ett brott har begåtts, men då betraktas det istället som grovt.

Preskriptionstiden för brott regleras i brottsbalken kapitel 35 § 1, där den s.k. åtalspreskriptionen framkommer. Med åtalspreskription menas att möjligheten för en åklagare att väcka åtal har preskriberats, alltså kan åklagaren inte längre väcka åtal. De preskriptionstider som jag bedömer som relevanta framkommer av p.1 och p.2, vilket ligger på 2 år respektive 5 år. Vilken av dessa två olika preskriptionstider som är tillämpliga på just det som din vän har gjort kan jag inte besvara, då jag behöver ytterligare omständigheter som underlag för en sådan bedömning.

Om brottet skulle vara preskriberat

Utgår man ifrån att brottet skulle vara preskriberat innebär det att en åklagare inte kan åtala din vän för brott. Detta innebär dock inte att det studieintyg som din vän förfalskade är riktigt. Konsekvensen av detta faktum är att CSN har blivit vilseledda att fatta ett beslut om utbetalning. Om CSN skulle få information om att det har betalat ut en utbetalning på felaktig grund kommer de att kräva att det utbetalningen återgår, alltså kommer din vän bli återbetalningsskyldig.

Din vän är genom en potentiell åtalspreskription skyddad från att bli åtalad, men den preskriptionen gäller vad som kallas straffrättslig preskription. Andra regler gäller vid civilrättslig preskription. Enligt en analog tillämpning av preskriptionslagen § 2 framkommer att preskriptionstiden för civilrättsliga skadestånd är 10 år. 

Kortfattat kan vissa skillnader nämnas mellan civilrätt och straffrätt. I straffrättsliga mål är alltid en av parterna åklagaren som representerar staten och den andra parter är en fysisk person (enskild individ). I straffrätt kan t.ex. fängelse dömas ut. I civilrätt kan det t.ex. vara ett företag som är ena parten, och en fysisk person som är den andra parten, där tvisten många gånger rör sig om ett skadestånd ska utgå för en skada som har skett.

Sammanfattning och råd

Din vän har troligen gjort sig skyldig till mer än ett brott, på vilka det följer böter till fängelse som straff. Dessa brott kan dock vara preskriberade, men den bedömningen kan jag tyvärr inte göra på de omständigheter som du har beskrivit. Om CSN skulle bevilja ett lån efter att ett återbetalningskrav utfärdats är svårt att besvara, men med störta sannolikhet kommer inget lån beviljas förens ett potentiellt återbetalningskrav betalas. Min rekommendation är att din vän bokar en tid med en av de många erfarna jurister på Familjens jurist. De kan hjälpa din vän med att utreda vad som gäller angående en exakt preskriptionstid, vad din vän bör göra angående den utbetalning hen fick på felaktig grund, och din väns chanser att få en ansökan om lån beviljat om hen skulle erkänna och återbetala skulden. Boka tid kan din vän göra här.

Jag hoppas att har blivit lite klarare för vad som gäller i din väns situation. Om du har ytterligare frågor får du gärna skicka in dessa till Fråga Juristen!

Med vänlig hälsning,
Gabriel Axelsson