Juridik vid dödsfall
Jämkning enligt 12:2 ÄktB
Min mor har dött och hon var omgift sedan 5 år innan dödsfallet. Inga gemensamma barn. Vi är tre särkullsbarn samt att maken hade två barn som också är särkullsbarn i detta äktenskap. Maken hade ärvt en bostadsrätt(lägenhet) av sina föräldrar när dom avled men inget testamente eller gåvobrev finns på den lägenheten till maken. Min mor och hennes make hade en gemensam bostadsrätt och en gemensam bil. Vad händer med hans bostadsrättslägenhet ? Hans sida hävdar 12:2 (ÄktB) Att den inte ska ingå i bodelningen och arvskiftet ? Jag undrar efter att ha läst lite men inte fått svar på om det blir rätt, då det inte finns något som säger att det ska vara hans enskilda egendom och inte tas med i detta. Har vi särkullsbarn från vår mors sida ingen rätt i denna fråga och säga nej till 12:2 från makens sida ? Måste inte det finnas testamente eller gåvobrev på den lägenheten för att det ska vara enskildegendom ? Ska vi anlita en jurister (Advokat) som kan hjälpa oss eller är det inget att göra åt denna sak ?
Rådgivarens svar
2019-01-27
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse gällande din fråga.
När det gäller arv i samband med äktenskap blir både Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB) aktuella.
Huvudregeln vid ena makens bortgång är att en bodelning ska ske (9 kap Äktb). Genom bodelningen delar makarna lika på all giftorättsgods. Giftorättsgods utgör alla egendom som inte är enskild egendom. För att något ska vara enskild egendom och därmed inte ingå i bodelningen krävs att det finns exempelvis ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev som anger att en viss egendom ska vara enskild.
Ett undantag från huvudregeln är att en jämkning enligt i 12:2 ÄktB kan göras. 12:2 säger att den efterlevande maken har en möjlighet att ensam bestämma att bodelning inte ska ske då den andra maken avlidit. Det betyder att varje make behåller sin andel av giftorättsgodset, utan att någon bodelning görs. Den efterlevande kan också, enligt 12:2, istället bestämma att endast en viss andel av giftorättsgodset ska undantas från bodelningen.
För att jämkningen ska bli aktuell krävas endast att efterlevande maken åberopar den för att regeln ska kunna tillämpas i fallet. Syftet med regeln 12:2 är att en förmögen make inte ska behöva dela sin del av boet med särkullbarnen.
I detta fall betyder det att en jämkning faktiskt kommer ske om den efterlevande maken åberopar regeln i 12:2 ÄktB. Alltså kan ni, särkullbarn, inte påverka detta på något sätt. Utan en bodelning kommer alltså inte ske (ev kommer endast en andel av giftorättsgodset bli föremål för bodelningen beroende på vad den efterlevande maken åberopar), vilket betyder att var make behåller sin andel. Han kommer med andra ord att behålla sin bostadsrätt. Detta påverkar alltså inte er rätt till arv, men det påverkar storleken av arvet. I och med att ingen bodelningen görs (eller endast en andel av giftorättsgodset blir föremål för bodelning) kommer inte den efterlevande makens egendom utgöra en del av er mors giftorättsgods och därmed påverkas storleken av hennes arv.
Skulle det fortsättningsvis råda oenigheter eller andra oklarheter mellan er och den efterlevande maken så rekommenderar jag er att ta kontakt med våra duktiga jurister på Familjens Jurist (här) för vidare hjälp.
Jag hoppas att du känner att du fått lite mer klarhet kring ert fall och svar på dina frågor.
Vänliga hälsningar,
Elma
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.