Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller vid en bodelning och hur det en bodelning kan ske rent praktiskt.

När sker en bodelning?

En bodelning kan ske när ett samboförhållande eller ett äktenskap upplöses. Detta innebär alltså att man kan genomföra en bodelning enligt sambolagen eller äktenskapsbalkens bestämmelser. Jag kommer därför att redogöra för dessa nedan.

Bodelning enligt sambolagen

Vid upplösning av ett samboförhållande har båda parterna rätt att ansöka om bodelning inom ett år från att samboförhållandet upplöstes (8 § sambolagen).

I en bodelning ingår samboegendomen, 3 § och 4 § sambolagen. Egendom som inte utgör samboegendom undantas helt från bodelningen. En förteckning över sambornas samboegendom görs och de skulder som är hänförliga till samboegendom räknas av, 13 § sambolagen. Förteckningen används som grund för att sedan värdera egendomen. Värderingen ska ske så nära bodelningen som möjligt. Enligt 12 § sambolagen ska sambornas andelar i boet beräknas, dvs. en andelsberäkning görs. Det är denna andelsberäkning som sedan ligger till grund för den efterföljande lottläggningen (16 och 17 §§ sambolagen). Det är i och med lottläggningen som det avgörs vem av samborna som får vad efter uppdelningen. Därefter upprättas ett bodelningsavtal som enligt 20 § sambolagen måste ske skriftligen.

Bodelning enligt äktenskapsbalken

Enligt äktenskapsbalken sker en bodelning huvudsakligen i fyra steg. Det första som sker är att en bouppteckning görs följt av en andelsberäkning och en lottläggning och avslutas genom ett bodelningsavtal.

I bodelningen ingår allt giftorättsgods, dvs. all av makarnas egendom som inte är enskild egendom. Egendom kan vara enskild egendom genom att det antingen föreskrivs det i äktenskapsförord eller om egendomen givits genom gåva med särskild föreskrift att egendomen givits maken med villkor att den ska vara makens enskilda.

När det har klargjorts vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods så upprättas det i regel en förteckning över dessa. Denna förteckning kallas bouppteckning. Enligt 9 kap 2 § äktenskapsbalken så ska de giftorättsgods som fanns den dag då talan om skilsmässa väcktes eller den dag då ena maken dog ingå i bodelningen.

För att kunna dela upp giftorättsgodset enligt likadelningsprincipen måste giftorättsgodset och makarnas skulder värderas. Detta gör med utgångspunkt i bouppteckningen. Värderingen av boet ska ske den dag då boet är ”utrett”, alltså till det värde egendomen har då bodelning sker. Därefter delas makarnas giftorättsgods och skulder upp och man räknar hur stor andel vardera make har i boet (7 kap. 6 § äktenskapsbalken). Detta steg utgör en s.k. andelsberäkning.

När giftorättsgodset är utrett och värderat så ska man fördela giftorättsgodset mellan makarna. Detta görs genom en s.k. lottläggning. Huvudregeln är att varje make har rätt att på sin lott i första hand få sin egendom eller den del av denna som man önskar, äktenskapsbalken 11 kap 7 §. Räcker makens ”andel” av boet inte till så kan denne betala motsvarande belopp i pengar för att få sin egendom på sin lott, 11 kap 9 § äktenskapsbalken.

Efter att ha upprättat en bouppteckning, andelsberäkning och lottläggning så måste bodelningen fastställas genom ett bodelningsavtal för att en bodelning ska anses ha skett. Ett avtal om bodelning ska ske skriftligen, se 9 kap 5 § äktenskapsbalken.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Hör gärna av dig till oss igen om du har andra frågor eller funderingar!