Hej Helen och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din frågeställning! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller i den situation du har beskrivit och även råd till vad du kan göra härnäst.

För att kunna svara på frågan, måste först diskuteras om er relation enligt lagens mening ska anses som ett samboförhållande. Av 1 § sambolagen berättas att det med ”sambor” avses två personer som permanent bor tillsammans i en parrelation och med gemensamt hushåll. Utgångspunkten för om två personer lever i en parrelation är normalt sett att det är ett förhållande i vilket ingår ett sexuellt samliv. Du beskriver i frågan att din partner inte står skriven på adressen. Att man inte är folkbokförda på samma adress betyder däremot inte att man inte kan vara sambor, utan gemensam folkbokföringsadress är endast ett starkt bevis på att två personer lever i ett samboförhållande. Av det du berättar framgår att ni har bott tillsammans i fem år. Om ni har gjort detta under de senaste fem åren då ni samtidigt har varit tillsammans talar mycket för att ni är att anses som sambor, vilket betyder att sambolagen blir aktuell i ert fall. Fortsättningen på mitt svar kommer därför att utgå ifrån att ni är sambor enligt lagens mening.

Om ni som sambor väljer att separera, ska värdet av den egendom som utgör samboegendom delas mellan er. Vad som menas med samboegendom, är dels den gemensamma bostad som ni har köpt i syfte att bo i tillsammans och dels det bohag ni har köpt tillsammans, vilket kan vara allt från en ny soffa att ha i ert gemensamma vardagsrum till köksmaskiner och så vidare. Det är värdet av denna samboegendom som kommer att delas mellan er vid en så kallad bodelning, vilket framgår av 8 § sambolagen. Den viktigaste frågan, vilken kommer att diskuteras mer ingående här nedanför, är om den bostad ni har bott i tillsammans i fem år utgör samboegendom, vilket i så fall ger din sambo rätt till halva värdet av denna.

Utgör bostaden samboegendom?
För att avgöra om den bostad ni har bott i under de senaste fem åren är samboegendom och då ska delas mellan er, måste diskuteras om ni har köpt lägenheten för er gemensamma användning. Om det är så att du köpte lägenheten redan innan du träffade din sambo och därmed köpte den endast för din egen skull och användning, kommer bostaden i er relation aldrig att utgöra samboegendom, vilket innebär att det endast är du som har rätt till bostaden om ni separerar. Det spelar då ingen roll att din sambo har bott i den i fem år, utan lägenheten är i så fall din. Om det däremot är så att ni köpte den tillsammans och i syfte att bo i den gemensamt redan vid köptillfället (trots att det bara var du som betalade den) kan bostaden komma att utgöra samboegendom. Under förutsättningar att ni i samband med köptillfället köpte lägenheten i syfte att bo i den gemensamt, alltså att denna skulle vara er gemensamma permanentbostad, kommer din sambo att ha rätt till hälften av värdet av bostaden vid en bodelning.

Om lägenheten ska ses som er gemensamma och därmed blir en del av er samboegendom, blir följden i och med det alltså att ni i samband med en separation kommer att dela på lägenhetens värde. Detta leder till att de kostnader som din sambo har lagt på att renovera lägenheten, indirekt kommer att delas mellan er eftersom dessa kostnader kommer att påverka värdet av lägenheten och därmed även storleken på hans andel av det belopp han har rätt till av denna. Om lägenheten däremot är köpt exempelvis innan din sambo kom med in i bilden och därför vid köptillfället helt var ägnad åt att vara din egen bostad, kommer den inte att utgöra samboegendom och därmed enbart vara din egen vid en separation. Frågan som uppstår i detta fall, om han alltså inte har någon rätt till något värde av bostaden, är vad som händer med de kostnader som han har lagt på toaholken, handfatet samt köket.

Om bostaden inte utgör samboegendom, vad händer med de renoveringar han har gjort?
Det finns ett fall från Högsta domstolen, som säger att en person som har utfört arbete på sin sambos lägenhet, antas ha gjort detta som en gåva till denne. Följden av att ett exempelvis renoveringsarbete eller andra kostnader för att förbättra en bostad är en gåva till den andra sambon, blir i detta fall att toaholken, handfatet samt köket blir en del av lägenheten vilket din sambo inte har rätt till att få något värde av. För att din sambo ska kunna visa på att dessa förbättringskostnader inte har varit en gåva till dig, ska han kunna visa på att det finns något skuldförhållande mellan er, att ni till exempel har upprättat ett skuldebrev där det står att du är skyldig honom pengar för de kostnader han har lagt ut. Han ska även kunna styrka vilket/vilka belopp det i så fall skulle röra sig om samt vad dessa avser. Om det inte finns några bevis på att ett sådant skuldförhållande föreligger, kommer dessa kostnader istället antas utgöra en gåva från honom till dig med följd att han inte har rätt till någon ersättning. Vad gäller köket, tolkar jag din fråga som att du har tagit ett lån för att ni ska kunna renovera det. Följden av att det är du som står på lånet gör att det ur ett bevishänseende blir väldigt svårt för din sambo att visa på att han har bidragit med några kostnader samt att det skulle kunna föreligga ett skuldförhållande mellan er. Detta betyder att kostnader som uppstått till följd av renoveringen av köket verkar höra till dig som står på lånet och inte till honom, vilket innebär att det blir svårt för honom att bevisa att han varit delaktig i denna. För att din sambo skulle kunna ha rätt till viss kompensation för de kostnader som har uppstått till följd av de olika förbättringarna av lägenheten ni har gjort, krävs alltså att han genom precisa belopp kan styrka att dessa inte har utgjort gåvor till dig, utan att det föreligger ett skuldförhållande mellan er som du ska betala tillbaka.

Övertaganderätt
Värt att nämna är också att det finns någonting som heter övertaganderätt, vilket innebär att din sambo kan ha rätt till att få överta bostadsrätten även om den inte utgör samboegendom, om han kan visa att han bäst behöver bostaden. En sådan bedömning utgår till exempel ifrån om ni har barn och vem som i så fall ska ha vårdnaden om barnen, om en av er inte har någon möjlighet till att skaffa en ny bostad eller liknande. Om ni inte har några barn, används däremot den här regeln mycket sällan. Denna övertaganderätt framgår av 22 § sambolagen.

Sammanfattning och råd till dig
Den viktigaste frågan är alltså om bostaden som ni bott i tillsammans under fem års tid utgör samboegendom. Om den gör detta, kommer värdet av den att delas mellan er vid en separation. Om den däremot inte gör det, blir frågan om han kan ha rätt till att få någon ersättning för de kostnader han har lagt ned på lägenheten aktuell. En sådan ersättning skulle han kunna få, om han kan visa på att du är skyldig honom pengar för de kostnader han har lagt ner, genom exempelvis ett skuldebrev. I detta ska han då kunna styrka samtliga belopp som han har lagt ned och vad dessa avser. Mitt råd till dig ifall ni inte är mitt uppe i en separation och er relation är god samt att du av det jag har berättat ovan inser att bostaden utgör samboegendom, att upprätta ett samboavtal. I ett samboavtal kan man välja att avtala om att viss egendom inte ska ingå i en bodelning (förslagsvis bostaden där ni avtalar om att denna är din), alternativt att ni inte ens behöver göra någon bodelning enligt sambolagen. Ett samboavtal upprättas i enlighet med 9 § sambolagen vilken du finner (här) för mer information. Ett samboavtal måste däremot undertecknas av båda samborna, så här får du fundera på om han skulle kunna gå med på att underteckna ett sådant.

Jag hoppas att du känner dig nöjd med det bemötande du fick hos oss på Fråga Juristen! I de fall du vill ha hjälp med att upprätta ett samboavtal, eller känner att du vill ha någon ytterligare hjälp vill jag tipsa dig om att kontakta våra jurister på Familjens jurist, alternativt återkomma till mig i kommentarsfältet!

Bästa hälsningar,
Erik Tyrbo