Familj & barn
Vad händer med testamente efter giftemål?
Hej. Min släkting, som avled nu 2021, har ett testamente och vi vore mycket tacksamma om ni kan hjälpa oss att förstå/tolka. År 2011 skrev min släkting i sitt testamente "Banktillgodohavanden skall efter begravnings- och bouppteckningskostnader tillfalla min sambo (förnamn, efternamn och pers.nr är angivit) med ett kontant belopp av 100.000 kr och resterande ska fördelas mellan mina syskon enligt lag". År 2015 gifte min släkting sig med sin sambo. De har levt ihop sedan 2002. Ingen av dem har några barn. Inget nytt testamente finns upprättat. Min släkting har troligen sedan 3-4 år tillbaka stått för alla fasta större kostnader, då hans fru lidit av en svår demenssjukdom och ej kunnat sköta sin ekonomi
Frågor: Ska, vid stundande bouppteckning, parets alla tillgångar och skulder räknas samman och sedan delas 50/50 nu när de är gifta? Eller ska tillgångar och skulder hållas separerade då testamentet är från tiden då de var sambos och förlovade (förlovade sig 2006)?
Ärver både levande och döda syskon (i så fall syskonbarn) den avlidnes resterande kontanter?
Rådgivarens svar
2022-01-02
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med dina frågor.
Jag tolkar det som att du undrar om kvarlåtenskapen efter din släkting ska fördelas enligt det testamente som upprättades år 2011 eller om det ska fördelas enligt äktenskapsbalkens regler om hälftendelning. Samt om både levande och avlidna syskon ärver del av den avlidnes kvarlåtenskap.
Hur ska egendomen fördelas i detta fall?
Ett testamente gäller tills testamentet återkallas, ändras eller används. I denna situation är testamentet fortfarande giltigt trots att din släkting och dennes nuvarande fru var sambos när testamentet upprättades. Det innebär att ett testamente har fortsatt betydelse även efter giftermål.
Maken har dock ett visst skyddsnät i den så kallade basbeloppsregeln som innebär att den efterlevande maken har rätt att få egendom till ett värde av fyra prisbasbelopp enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken. Varje år bestämmer Statistiska Centralbyrån en summa som utgör prisbasbeloppet och som fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet för år 2021 är 47 600 kronor, detta innebär att maken år 2021 har rätt till 190 400 kronor. I det fall den efterlevande makens egendom inte når upp till så mycket har denne rätt att erhålla summan som saknas.
Ärver både levande och avlidna syskon del av den avlidnes kvarlåtenskap?
Enligt den legala arvsordningen är det i första hand den avlidnes barn som ärver kvarlåtenskapen enligt 2 kap. 1 § ÄB. Om den avlidne inte har några barn går arvet till den avlidnes föräldrar. I det fall föräldrarna är avlidna fördelas arvet på den avlidnes syskon, om något syskon har avlidit fördelas arvet på den avlidnes syskonbarn enligt 2 kap. 2 § ÄB. Att din släkting i sitt testamente skrivit “och resterande ska fördelas mellan mina syskon enligt lag" indikerar på ärvdabalkens bestämmelse om den legala arvsordningen som redogjorts för, mer specifikt den andra arvsklassen som innefattar syskon och syskonens arvingar. Av detta kan alltså tolkas att de syskon som är vid liv tar del av kvarlåtenskapet, och att barn till de syskon som avlidit (syskonbarn) ärver istället för sina avlidna föräldrar.
Jag hoppas du känner att du har fått svar på dina frågor! Uppkommer ytterligare funderingar så är du välkommen att återkomma till oss med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.