Kontakta oss
0771-771 070
Kontakta oss
0771-771 070
Sidförslag
    Kontor
      Medarbetare
        Familj & barn

        Hur regleras vårdnadsfrågan när pappan begått brottsliga våldshandlingar?

        Hej. Min ex- sambo har suttit i häktet i 3 veckor nu pga grov misshandel på mig finns stora bevis och han kommer dömas i några år .
        Det är inte första gången det har hänt. Jag anmälde han nu för det hade gått alldeles för långt. Har 3 barn med han , och min fråga är hur det blir med vårdnaden? Vi har delad vårdnad och jag vill ha ensam vårdnad nu för är rädd och han är inte kapabel att ens ha barn . Vill bara utesluta han helt från vårt liv .. Vad gör man? Har han rättighet att få lov att träffa barnen i fängelset även om jag skulle få ensam vårdnad?
        Och hur många år kan man få för grov misshandel och kvinnofridskränkning och delvis hot som bevis också både mot mig och andra ? Tacksam om ni hade besvarat denna frågan .

        Rådgivarens svar

        2021-02-05

        Hej och tack att du vänder din fråga till oss på Fråga Juristen! Jag ska nedan försöka besvara den så bra och utförligt som möjligt.

        Grov kvinnofridskränkning

        Jag tänker börja med att besvara din fråga om straffskalan på de brott du anger att din tidigare partner är åtalad för. Vad gäller grov misshandel så regleras det i Brottsbalken, BRB, kap 3 §§ 5-6. I § 5 framgår att "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd" döms för misshandel, vilket kan ge fängelse i högst två år. Detta är dock straffskalan för "normalgradiga" misshandelsbrott. Om misshandeln är grov, så regleras den i § 6 där det framgår att grov misshandel kan leda till fängelse upp till sex år och synnerligen grov misshandel upp till tio år.

        Däremot är det så att brottet grov kvinnofridskränkning tar sikte på gärningar som utgjort "led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla", vilket innebär att kvinnofridskränkning består av flera brott som begåtts under en längre tid. Brottet grov kvinnofridskränkning kan leda till fängelse mellan 9 månder till sex år (BRB kap 4 § 4a st. 2). På så vis så konsumerar/ersätter alltså grov kvinnofridskränkning normalgradig misshandel, och flertalet misshandelsbrott av normalgraden tillsammans med t.ex. olaga hot, sexualbrott eller brott mot kontaktförbud kan alltså istället rubriceras som grov kvinnofridskränkning. Det som är avgörande för kvinnofridskränkning är inte brottets grovhet, utan att gärningarna varit ett led i en upprepande kränkning av brottsoffrets självkänsla över en längre tid. Huruvida brottet grov misshandel kommer konsumeras av kvinnofridskränkning är upp till domstolen att avgöra, då det beror på om straffskalan för misshandelsbrottet överstiger sex år eller inte. Anser domstolen att misshandeln är synnerligen grov vilket då kan leda till fängelse i upp till tio år finns det en chans att de kan döma till grov misshandel separat från kvinnofridskränkningen, men detta beror som sagt på hur domstolen bedömer och rubricerar brotten. 

        Hur gör man för att ansöka om ensam vårdnad?

        Du säger att du vill ansöka om att få ensam vårdnad om barnen. För att göra så bör du vända dig till familjerätten i din kommun som kan hjälpa dig och din f.d. sambo att skriva ett avtal om vårdnadsfrågan (för mer info se Domstolsverket). Är det däremot inte möjligt för dig och din tidigare partner att komma överens om vårdnaden genom ett avtal bör du vända dig direkt till den Tingsrätt som är närmast din och barnens boendeort och väcka talan om ensam vårdnad där. Vid bedömningen av om vårdnaden skall vara gemensam eller ensam ska rätten fästa särskilt avseende vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Rätten får inte besluta om gemensam vårdnad, om båda föräldrarna motsätter sig det (se Föräldrabalken, FB, kap 6 § 5 st. 2). Om en förälder vid utövandet av vårdnaden av ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta att den andra föräldern får ensam vårdnad (FB kap 6 § 7 st.1). Tingsrättens beslut kan sedan överklagas till Hovrätten, som i sin tur kan överklagas till Högsta Domstolen. 

        Kan pappan få rätt att träffa barnen i fängelset?

        Dock kan det vara så att, oberoende om tingsrätten kommer fram till att du ska få ensam vårdnad, din tidigare partner får umgängesrätt till barnen. Han kan alltså ansöka hos tingsrätten, eller genom socialnämnden, att rätten ska besluta om umgängesrätt mellan honom och barnen (FB kap 16 § 15a). Rätten specificerar då oftast umgängesrättens utsträckning, t.ex. genom att ange hur många timmar i veckan/månaden den ena föräldern ska få utöva umgängesrätten och under vilka former. På så vis är det alltså möjligt för rätten att även förordna om att pappan ska ha rätt att träffa sina barn, även när han sitter i fängelset, ett visst antal timmar i veckan/månaden. Enligt principen om barnets bästa i svensk rätt ska en avvägning göras mellan barnets rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med vägas mot de risker för barnet som ett sådant umgänge kan vara förenat med (FB kap 6 § 1). I praxis har dock barnets rätt till umgänge med båda föräldrarna ansetts väga tungt (se t.ex. NJA 1998 s. 675).

        Umgängesrätten behöver dock inte innebära att den ena föräldern har rätt till fysiska träffar, utan kan exempelvis också innebära att den ena föräldern har rätt till telefonsamtal eller videomöten med barnen - beroende på vad rätten kommer fram till. Den förälder som är vårdnadshavare eller bor stadigvarande med barnen har då ansvar att se till att denna kontakten fungerar, t.ex. genom att lämna de upplysningar som krävs för att kontakten ska komma till stånd (FB kap 16 § 15). Rätten kan även förordna om skyddat umgänge med kontaktperson, om det finns misstanke om att barnen kan fara illa vid ensam kontakt med föräldern. I målet t.ex. NJA 2003 s. 372 beslutade Högsta Domstolen om umgängesrätt under begränsad omfattning och i samband med kontaktperson, då det var visat att fadern ville barnet det bästa men det ändå fanns en risk för att barnet skulle fara psykiskt illa vid ensamt umgänge med fadern. Om din tidigare partner väcker talan om umgängesrätt är det därför viktigt att du i din tur anger till rätten om du tror att barnen kan skadas av ensamt umgänge med fadern, då det finns en möjlighet att förordna om att en kontaktperson ska närvara.

        Sammanfattning och råd till handling 

        Sammanfattningsvis så kan domstolen döma till f.d. partner till grov kvinnofridskränkning om han har utsatt dig för upprepande kränkningar, såsom olaga hot, misshandel, sexualbrott eller brott mot kontaktförbud m.m. Dessa brott behöver inte vara grova, utan det viktigaste är att de har skett upprepade gånger i syfte att kränka brottsoffrets självkänsla. I ett sådant fall kan rätten döma att det utgör grov kvinnofridskränkning, vilket kan leda till fängelse i upp till sex år. I och med att synnerligen grov misshandel dock kan leda till fängelse i upp till tio år, så skulle ett sådant brott dömas självständigt från kvinnofridskränkningen. Vill du ansöka om ensam vårdnad gör du detta hos Tingsrätten som då kan ge dig ensam vårdnad om det är visat att fadern inte är lämplig som vårdnadshavare m.h.t. barnens rätt till en trygg uppväxt. Däremot har det i svensk rättspraxis ansetts att barn har rätt till en kontakt med båda sina föräldrar, vilket gör att det finns en möjlighet att din f.d. partner kan få umgängesrätt till barnen under reglerade former om han skulle väcka talan om det i domstol. Om du är orolig för att barnen kan fara illa av detta kan du motsätta dig hans yrkande eller yrka på att umgesrätten ska utövas i sällskap av en kontaktperson. 

        Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Skulle du behöva ytterligare hjälp, tvivla inte på att kontakta våra duktiga jurister på Familjens Jurist som har experter på vårnads- och umgesfrågor. Många kvinnojourer har också möjlighet att hjälpa dig i kontakt med jurister, polis och andra personer som kan hjälpa dig i din situation. Mer information om deras arbete och hur du kommer i kontakt med dem hittar du här. Lycka till. 

        Lovisa Fransson
        Studentrådgivare
        Familjens Jurist kan hjälpa dig med allt som rör familjejuridik. Med kontor och medarbetare från norr till söder så finns vi alltid nära dig.
        Magnus Ladulåsgatan 65
        Stockholm
        Stockholm
        11827
        Sweden