Hoppa till innehållet
Bostad & Fastighet

Vem står kostnader i samband med samägande av fritidshus

Hej,

Har ärvt en 1/3 fritidshus efter min man som delade det med sina 2 syskon.
Han (vi) har inte kunnat njutat friditidshuset p g a olika tvister med hans syskon.
De har bott i fritidshuset permanent ca 10- 15 år tror jag. Meddelade aldrig min man att de bodde där pemanent. Fick höra det av andra släktingar. Min man betalade då inte för löpande avgifter, endast fastighetsskatten 1/3 i deklarationen.
Sedan säger brodern att han har renoverat och vill ha pengar för det av mig. Vet inte riktigt vad som har blivit gjort. Och det som man ser har blivit gjort har brodern gjort efter eget tycke.
Jag skulle vilja att denna tvist vi har skulle bli löst.
Vet ej riktigt hur jag ska börja. men ett möte med syskonen och jag skulle behövas.
Innan skulle behöva veta vad som är rätt och fel, så jag vet hur jag ska bemöta deras påståenden. Har försökt att tolka samägarlagen?
Kan jag bli skyldig dem pengar för sådant jag inte har en aning om?
Betala löpande utgifter när han inte kunda nyttja huset?
Konstigt är ju att brodern inte hörde av sig till min man när han levde.
Han dog för ca 6 månader sedan.

Med vänlig hälsning

Rådgivarens svar

2020-04-01

Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Jag kommer att ta upp lite relevanta lagrum och ger dig sedan råd för hur du kan gå vidare i situationen.

Vem står kostnader när man är flera som äger ett hus?

När flera äger en fastighet eller lös egendom tillsammans kan samäganderättslagen bli tillämplig (1 § samäganderättslagen). Ofta brukar man fördela kostnaderna för egendomen utifrån andelen man äger. Äger man 1/3 brukar man alltså stå för 1/3 av kostnaderna. Detta gäller om inget annat avtalats. Man kan nämligen ingå så kallade samägaravtal eftersom samäganderättslagen i många delar kan avtals bort. Dessa avtal behöver inte vara skriftliga, men det är bra att de är skriftliga för att kunna bevisa innehållet i dem i efterhand.

Alla delägare måste ha samtyckt till åtgärder som görs för förfogande över egendomen i dess helhet eller för vidtagande av åtgärd i godsets förvaltning (2 § samäganderättslagen). Med förfoga avses så exempelvis att sälja eller hyra ut egendomen, säga upp avtal som rör egendomen mm. Till förvaltning räknas faktiska åtgärder för egendomens vård och bevarande. Man skulle kort och gott kunna säga att åtgärder som rör egendomen som helhet (var och en förfogar nämligen över sin egen andel) måste vidtas med alla delägares samtycke.

Däremot, om en åtgärd måste vidtas för att bevara egendomen och inte kan skjutas upp, och någon av delägarna pga. sjukdom, frånvaro eller annan orsak inte kan delta i åtgärden, kan den ändå vidtas av övriga delägare utan att samtycke inhämtas från den frånvarande delägaren (2 § samäganderättslagen, sista meningen). Hit hör exempelvis åtgärder för att skydda egendomen mot förstörelse eller hastig värdeförsämring. Om den här undantagsregeln används korrekt innebär det att den delägare som var frånvarande ska bidra till att betala de kostnader som uppstått genom åtgärden. Ofta delas det ekonomiska då utifrån hur stor andel man äger av egendomen. 

I ditt fall och hur du kan gå vidare

Som utgångspunkt ska de två andra delägarna och du komma överens tillsammans om exempelvis renoveringar som rör fritidshuset. Nu vet jag inte exakt vad det rört sig om för renovering i det här fallet. Om du inte varit anträffbar av någon anledning och det varit ett brådskande renoveringsbehov som inte kunde skjutas upp kanske de övriga delägarna hade rätt att vidta åtgärden utan att inhämta ditt samtycke på förhand, och i så fall ska du ändå bistå ekonomiskt. Var det däremot så att de renoverat utan att ens försöka tillfråga dig om samtycke på förhand så borde du inte behöva bidra ekonomiskt till renoveringen. Jag vågar dock inte lova att det är så eftersom jag inte har tillräckligt med omständigheter i det här fallet.

Angående om du ska betala löpande kostnader kan man kanske se det som att det funnits någon form av avtal, även om det inte ingåtts uttryckligen varken muntligt eller skriftligt, med innehåll att din man inte skulle betala några löpande kostnader. De övriga delägarna har ju inte begärt betalning för detta tidigare. Men jag vågar inte lova något.

Jag tror att det kan vara bra att ta vidare hjälp av en jurist som kan bena ut det här, om det är så att ni inte lyckas komma överens när ni ses. Du skulle också kunna vända dig till domstolen och be om att få en god man utsedd som ska ta hand om egendomen under viss tid om ni inte kan enas om egendomens förvaltning och nyttjande (3 § samäganderättslagen). Det kan också vara bra att få till stånd ett avtal så att ni vet vad som gäller mellan er tre i framtiden. Jag skulle i sådana fall rekommendera er att ta kontakt med Familjens Jurist för att upprätta ett samäganderättsavtal.

Jag hoppas att du fått vägledning i dina funderingar! Om du undrar över något annat kan du alltid ta kontakt med Fråga Juristen igen.

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.

Familjens Jurist kan hjälpa dig med allt som rör familjejuridik. Med kontor och medarbetare från norr till söder så finns vi alltid nära dig.
Magnus Ladulåsgatan 65
Stockholm
Stockholm
11827
Sweden