Hoppa till innehållet
Bostad & Fastighet

Tvist om samägd fastighet

Vi, tre syskon ärvde en fritidsfastighet av föräldrarna. Vi nyttjade den tillsammans, oftast under påsken. Fungerade bra, tills en part födde tre barn i snabb takt. Föräldrarna till dessa började ställa krav, som helt förändrade tillvaron i fastigheten, vilket resulterade i att min systers familj ganska snart köpte eget och lämnade över till sin son.
 10 år förflöt innan min familj 1987 kunde flyta ut,  genom fastighetsförvärv i fjällbyn.
Småbarnsfamiljen lyckades genom sitt ”herreman på täppan” beteende även tränga ut systersonen med familj. ”Småbarnsfamiljen” har från 1987 till 2018, ensamma nyttjat fastigheten ( 2067 kvadrat tomtmark, 84 kvadrat bostadsyta i 2 byggnader, samt 12 kvadrat biyta.
 2000  avbröt jag betalningarna för elabbonemang och försäkring. Jag tyckte det var minst sagt rimligt då jag lät min del av fastigheten fritt nyttjas.
Detta år ”återtog” jag min andel och föreslog ”time-sharing.
Jag ansågs då ha en ansenlig skuld till brukarna för uteblivna inbetalningar för el och försäkring, med hänvisning till samäganderätts lagen. Själv finner jag inte rim och reson i detta.
Vad göra? 

Rådgivarens svar

2018-09-22

Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Tråkigt att höra att du har hamnat i den här situationen, men jag ska försöka hjälpa dig så gott jag kan. Det är relativt vanligt att det uppstår konflikter med ärvda fritidshus där det finns flera delägare så det är ingen unik situation ni har hamnat i. Den rättsliga regleringen hittar du i samäganderättslagen.

Under förutsättningen att det inte finns regler om hur fastigheten ska förvaltas i testamente eller genom samäganderättsavtal är det samäganderättslagen som reglerar hur kostnaderna ska fördelas. Att samäganderättslagen är tillämplig innebär att alla delägare till fritidshuset måste vara överens när det beslutas om olika kostnader för fastighetens förvaltning. I undantagsfall, om det behövs vidtas åtgärder för att skydda fastigheten som inte kan vänta eller om det inte går att få tag på en av delägarna, kan en delägare vidta en åtgärd utan att inhämta samtycke.

Kostnader för elabonnemang och försäkring är exempel på löpande utgifter som ni måste fatta beslut om gemensamt för att de ska bli bindande för alla delägare. I grunden är detta kostnader som är nödvändiga för förvaltningen av fastigheten och som kommer alla delägare till nytta. Det är troligtvis kostnader som en delägare får aktivera med gemensamt kostnadsansvar om det inte går att få tag på en av delägarna.

Utgångspunkten är enligt min bedömning att ni som är delägare till fritidshuset ska dela på kostnader för elabonnemang och försäkring men om ni har kommit överens om något annat är det det som gäller. Samäganderättslagen är dispositiv vilket innebär att det endast tillämpas om inget annat har avtalats mellan delägarna. Avtal som avviker från samäganderättslagen kan slutas skriftligen, muntligen eller genom konkludent handlande och är oavsett form bindande. Det är alltså väldigt viktigt att försöka ta reda på vad som har sagts mellan er släktingar under årens lopp gällande fördelning av dessa kostnader. Jag kan tänka mig att ni har kommit överens om att dela på vissa kostnader såsom för underhållsvärme och för att ha tillgång till vatten och försäkring som täcker om huset brinner ned. Om ni har kommit överens om att du inte ska behöva betala för löpande underhåll under tiden du inte nyttjat huset ska du emellertid inte behöva betala för elabonnemang och försäkring. Generellt sett ökar fastighetsvärdet över tid och jag kan tänka mig att värdet stigit rejält från 1987 till idag, även om jag inte vet exakt var fastigheten ligger. Du bör därför ha gjort en rejäl orealiserad vinst på fritidshuset trots att du inte använt det. Även om du måste betala lite till dina släktingar nu så gör du alltså ingen förlustaffär.

Sammantaget är det svårt att avgöra om du ska betala för dessa kostnader eller inte eftersom jag inte vet vad som har avtalats mellan er under årens gång. Värt att beakta i sammanhanget är att fordringar som är äldre än tio år preskriberas om fordringsägaren inte bryter preskriptionen genom att ge påminnelser. Om dina släktingar betalat räkningarna och inte sagt något om de här kostnaderna förrän nu kan du utgå från att det är de senaste tio årens kostnader du behöver oroa dig för.

Om ni inte kan komma överens om hur kostnaderna ska fördelas kan du vända dig till domstol för att få fastigheten såld på offentlig auktion. Ett annat alternativ som jag tycker är bättre är att ni vänder er till en jurist och skriver ett samäganderättsavtal. I samäganderättsavtalet kan ni själva fastställa hur kostnaderna ska fördelas, när varje delägare ska få nyttja fastigheten m.m. Vi har flera duktiga jurister som arbetar med samäganderättsavtal som du kan komma i kontakt med här.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.

Familjens Jurist kan hjälpa dig med allt som rör familjejuridik. Med kontor och medarbetare från norr till söder så finns vi alltid nära dig.
Magnus Ladulåsgatan 65
Stockholm
Stockholm
11827
Sweden