Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! 

Standardavtal har framtagits i syfte att förenkla avtalsförhållandena särskilt mellan näringsidkare. Standardavtal är inte tillämpliga gentemot konsumenter eftersom konsumenter skyddas av konsumentköplagen. Det är svårt att säga vilka avtal som kan förekomma på grund av det stora utbudet av standardavtal inom byggbranschen. Några exempel är AB04, ABT 06 och ABK 09.Standardavtal riktar sig mot olika aktörer samt olika typ av byggen inom byggbranschen. I svensk lag råder i stort sätt avtalsfrihet vilket innebär att parterna själva kan besluta om villkor som passar dem bäst. 

Vid köp av bostadsrätt så tillämpas köplagen. Köplagen reglerar köp av lös egendom mellan näringsidkare samt köp mellan privatpersoner. Lös egendom innefattar bl.a. köp av bostadsrätt. Som ovan nämnt råder avtalsfrihet vilket innebär att köplagen tillämpas på de situationer som inte har reglerats i avtalet mellan parterna. Lagen uppställer olika krav på såväl säljaren som köparen. Säljaren är skyldig att leverera varan eller göra varan tillgänglig inom utsatt tid samt att varan ska vara i det skick som köparen köpt den i. Vid en bostadsrätt innebär detta att köparen ska kunna tillträda bostadsrätten i tid och att denna ska vara i sådant skick som anges i avtalet. Köparen är skyldig att tillhandahålla betalningen i tid samt att denne ska i allmänhet medverka till köpet på ett sådant sätt som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren ska kunna fullgöra köpet. Köparen har även en så kallad undersökningsplikt, denna är dock ingen skyldighet utan snarare en uppmaning. Undersökningsskyldigheten innebär att köparen ska undersöka bostadsrätten före köpet, fel som kunde upptäcks genom en undersökning får inte åberopas om felet kunnat upptäckas av köparen. 
Det som kan ”gå fel” är bl.a. missförstånd i avtalet eller när vissa situationer inte regleras i avtalet och det uppstår tolkningssvårigheter. Vid fel eller dröjsmål från säljare eller köpare så kan ett flertal påföljder aktualiseras vilket kan leda till tvister. Oftast beror tvister på att parterna är oeniga gällande avtalsvillkor eller att man är oense vem som ska ansvara för fel i varan/bostadsrätten. 

Vid köp av fast egendom så tillämpas jordabalken. Köp av fast egendom innebär köp av fastighet dvs. marken och hus som finns på marken. Köpeavtalet för köp av en fastighet måste följa de formkrav som uppställs i lagen, se här. Säljarens skyldigheter enligt jordabalken är att säljaren står för risken att fastigheten försämrats fram tills köparen tillträder fastigheten. Säljaren är även skyldig att avträda fastigheten inom angiven tid, att medverka till att upprätta köpeavtalet samt möjliggöra att den nya ägaren kan erhålla lagfart. Säljaren är skyldig att se till att fastigheten inte belastas av t.ex. servitut eller hyra som köparen inte är medveten om. Till sist ska fastigheten skick stämma överens med vad som följer av avtalet. Köparen är skyldig att erlägga köpeskillingen enligt avtal samt att detta görs inom angiven tid. Även jordabalken uppmanar köparen att undersöka fastigheten, detta är en förutsättning för köparen att ens ska kunna få åberopa eventuella fel. 
Precis som vid köp av bostadsrätter så grundas många tvister i oenighet om avtalsvillkor eller fel i fastigheten. Både säljaren och köparen har ett atal påföljder som denne kan vidta i fall av dröjsmål eller fel. 

Hoppas du känner att du fick svar på din fråga! Om du behöver mer hjälp så är du varmt välkommen att kontakta en av våra familjejurister här.

Vänliga hälsningar, 

Alba