Hej och tack för du att vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Frågor om medlemskap i bostadsrättsföreningar regleras i bostadsrättslagen.

Allmänna villkor för medlemskap
En bostadsrättsförening får i stadgarna ställa upp en rad allmänna villkor för medlemskap (2 kap. 1 § bostadsrättslagen). I samband med den ursprungliga upplåtelsen av en bostadsrätt har föreningen därför stor frihet att avgöra vilka som kan bli medlemmar. Bostadsrättsföreningen kan till exempel ställa krav på att man måste tillhöra en viss yrkeskategori eller sätta upp en åldersgräns (seniorboenden).

Vissa krav är dock inte tillåtna att ställa. Exempel på otillåtna villkor är till exempel krav på visst medborgarskap eller viss inkomst (2 kap. 2 § bostadsrättslagen). I punkt 3 finns dessutom ett förbud mot sådana villkor som gör det svårt för en bostadsrättshavare att överlåta sin bostadsrätt. Att till exempel ställa upp ett förbud mot att bli medlem om man har blivit dömd för ett brott riskerar därför att vara otillåtet.

Rätt till medlemskap vid övergång av bostadsrätt
Den som har övertagit en bostadsrätt får inte vägras inträde i föreningen om denne uppfyller de i stadgarna uppställda villkoren och om föreningen skäligen bör godta denne som bostadsrättshavare (2 kap. 3 § bostadsrättslagen). Bostadsrättsföreningen kan alltså endast neka en ny bostadsrättshavare om denne inte uppfyller de allmänna villkoren för medlemskap eller om denne skäligen inte bör godtas som bostadsrättshavare.

Det sistnämnda tar, som ni själva har påpekat, främst sikte på personens ekonomiska kapacitet. Bostadsrättshavaren ska vara i stånd att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot föreningen. Viss hänsyn bör dock även kunna tas till förvärvarens personliga kvalifikationer som utövare av bostadsrätten. Bostadsrättsföreningen kan därför i viss mån beakta personens skötsamhet.

Möjlighet att beakta tidigare brottslighet
Bostadsrättsföreningen kan, som ovan sagt, neka en person medlemskap med stöd av 2 kap. 3 § bostadsrättslagen om personen kan antas missköta sig i boendet. Ett kriminellt förflutet kan vara en indikator på framtida misskötsamhet. För att kunna neka en person med hänvisning till detta krävs dock att kriminaliteten kan antas påverka boendet. Brottsligheten ska därför gärna ha samband med boendet, till exempel genom att personen har dömts för att ha begått våld eller sålt narkotika i sina tidigare hem.

Det måste även röra sig om brott som har begåtts i närtid. En person som hade dömts för misshandel fem gånger och som hade avtjänat fängelsestraff för detta har i ett tidigare fall beviljats medlemskap av domstol. Detta motiverades med att den senaste domen var fem år gammal och att inget längre talade för att personen skulle missköta sig i det aktuella boendet.

Överprövning och potentiell skadeståndsskyldighet
En person som blir nekad medlemskap har rätt att överklaga beslutet till hyresnämnden inom en månad från att denne fick del av beslutet (2 kap. 10 § bostadsrättslagen). Parterna står då för sina egna rättegångskostnader. I slutändan kan hyresnämndens beslut komma att överklagas till hovrätten. Parterna riskerar då även att bli betalningsskyldiga för motpartens rättegångskostnader. Utöver detta riskerar en bostadsrättsförening som har gjort vårdslös bedömning av medlemskapet även att bli skadeståndsskyldig för detta.

Sammanfattning och råd
Sammanfattningsvis kan konstateras att det är möjligt att neka en person medlemskap i en bostadsrättsförening med hänvisning till att denne kan antas missköta sig i det nya boendet, till exempel på grund av tidigare kriminalitet.

Om ni vill neka personen med hänvisning till detta bör ni dock ha en del på fötterna för att inte riskera potentiell skadeståndsskyldighet. Det har ni troligtvis om personen har begått grova narkotika- och våldsbrott i nära tid och om dessa brott har varit förknippade med dennes boende. Eftersom jag inte vet samtliga omständigheter i ert fall kan jag dock inte ge ett helt klart svar, här behöver ni vidare vägledning av en jurist.

Ett nekande beslut kan komma att överprövas i hyresnämnden, där ni inte riskerar att göra några större ekonomiska förluster utöver den eventuella kostnaden för ert eget ombud. I slutändan kan dock tvisten även tas till hovrätten, där ni även riskerar att bli betalningsskyldiga för motpartens rättegångskostnader. Att en sådan tvist går upp till hovrätten är dock inte helt vanligt, så om ni tror er ha tillräckligt på fötterna ska ni inte vara främmande för att neka personen medlemskap.

Jag hoppas att ni fick svar på era funderingar! Om ni till exempel skulle behöva hjälp i bedömningen eller i en framtida överprövning så är ni varmt välkomna att boka tid hos någon av Familjens jurists erfarna jurister.