Bouppteckningsförrättningen eller mötet där alla som ärver den avlidne har rätt att närvara tillsammans med två förrättningsmän, ska hållas inom 3 månader från dödsdagen. Inom en månad efter förrättningen ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Bouppteckningen ska alltså göras och skickas in inom 4 månader från dödsdagen men det är vanligt att det tar längre tid och då måste anstånd begäras från Skatteverket. Att samla in uppgifter brukar vara det som tar längst tid då banker, myndigheter och försäkringsbolag har olika långa hanteringstider för att skicka ut all information. Här kan du läsa mer om bouppteckning och hur det går till.

Den som gör bouppteckning ska samla in information om alla efterlevande som har rätt att ärva den avlidne. Därefter ska den som gör bouppteckningen (bouppgivaren) göra en sammanställning av den avlidnes alla tillgångar och skulder.  Alla efterlevande som har rätt att ärva den avlidne måste ges möjlighet att delta i ett möte (förrättning) som bouppgivaren kallar till. Vid bouppteckningsförrättningen ska två oberoende personer (förrättningsmän) närvara. Deras uppgifter är att inför Skatteverket och alla som är kallade till förrättningen, ta juridiskt ansvar för att alla uppgifter som sammanställts av bouppgivaren är korrekt redovisade.  Bouppteckningen ska enligt lag därefter och senast inom 4 månader från dödsfallet lämnas in till Skatteverket för att registreras och bli en legitimationshandling för dödsboet i syfte att kunna göra arvskifte. Här kan du läsa mer om bouppteckning och hur vi kan hjälpa dig.  

Eftersom sambor inte ärver varandra ska alltid barn till den avlidne bli antecknade som dödsbodelägare i bouppteckningen. Finns det ett testamente som säger att sambon ska ärva allt efter den avlidne ska barnen få ta del av testamentet först. Om barnen godkänner testamentet i sin helhet är barnen inte längre dödsbodelägare och den efterlevande sambon kan då avveckla boet helt själv. Om barnen däremot inte godkänner testamentet är de fortfarande dödsbodelägare och har därför medbestämmanderätt i dödsboet. Då kan sambon inte avveckla dödsboet utan barnens medverkan eller fullmakter.

Bouppteckning är det möte som man håller efter att en person har avlidit och där den avlidnes dödsbodelägare (släktarvingar och eventuella testamentstagare) har möjlighet att närvara. Bouppteckning är också den handling som upprättas i samband med mötet och som innehåller uppgifter om vilka dödsbodelägarna är och vilka tillgångar och skulder den avlidne hade. Boutredning är den utredning som sker, i första hand före bouppteckningen där man utreder och tar fram uppgifter om bland annat vem eller vika som är dödsbodelägare, om testamente finns, vilka tillgångar och skulder den avlidne hade samt övriga omständigheter som är av betydelse för bouppteckningen. 

När en person avlider måste man göra antingen en bouppteckning eller en dödsboanmälan, som i båda fallen sedan ska lämnas till Skatteverket för registrering. En dödsboanmälan gör man i de fall då den avlidnes tillgångar, innan skulderna har avräknats, inte överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten. Detta sker genom att man tar kontakt med den kommunala myndighet som har hand om dödsboanmälan i den kommun där den avlidne var bosatt. Myndigheten gör då en dödsboanmälan och ser till att den blir registrerad av Skatteverket. Läs mer om dödsboförvaltning.

I skiftet ska alla tillgångar tas upp till sitt marknadsvärde minus skulder och eventuella skatter. Då får man ett nettovärde för hela boet som sedan ska fördelas med olika andelar till arvingarna. Tittar man i bouppteckningen efter din far så ser man hur stor andel av det totala boet som hans ”nya” fru ärvde efter honom. Samma andel skall tillfalla dig baserat på värdet i boet som är när hon avlider. Så kallade efterarvingars arv påverkas av både uppgång och nedgång i värde eftersom man alltid har rätt till en viss andel och inte kronor. En värdeökning av hennes bostad kommer därför även dig tillgodo.

En bouppteckning är något man enligt lag måste upprätta när någon avlidit. Det är en sammanställning av dödsboet där man bland annat tar upp tillgångar, skulder, dödsbodelägare och eventuellt testamente. Bouppteckningen måste påbörjas inom tre månader efter dödsfallet och ska sedan registreras hos Skatteverket. Det är den här delen av dödsboavvecklingen som de allra flesta dödsbon vill ha juridisk hjälp med. Läs mer om boupptecking.

Priset för experthjälp med bouppteckning varierar mycket beroende på att experter som gör arbetet oftast tar betalt per arbetad timme. Är det en enkel bouppteckning som inte kräver så många utredningar och det bara finns en efterlevande som ska ärva blir det billigare. Är det ett större dödsbo med många dödsbodelägare blir det dyrare.

Det finns också fastpristjänster som bygger på att experten endast vägleder i vissa delar och att en efterlevande gör en större del av utredningsarbetet själv. Här kan du hitta uppgifter om priser och erbjudanden för bouppteckning.

Om något blivit fel i en bouppteckning rättas detta genom att göra en tilläggsbouppteckning. I den lägger man till, drar ifrån eller på annat sätt justerar uppgifterna i den ursprungliga bouppteckningen. Det kan exempelvis gälla att dödsbodelägarkretsen är ofullständig, en tillgång eller skuld är fel eller saknas, eller att en handling, exempelvis ett testamente eller äktenskapsförord, inte redovisats. Formkraven för tilläggsbouppteckningen (kallelser, närvaro, underskrifter med mera) är samma som för en vanlig bouppteckning.

I ert fall är det ett fondkonto som inte redovisats i bouppteckningen efter er mamma. Bouppteckningen ska visas upp i samband med arvskiftet, det vill säga fördelning av arv, avslut och överföring av bland annat hennes banktillgångar till er. I detta fall är felet av så pass stor betydelse att ni behöver göra en tilläggsbouppteckning.

Ibland händer det att en tillgång eller skuld av betydelse blir känd först efter att bouppteckningen är registrerad, eller, som i det här fallet, att ett testamente kommer fram som ändrar förutsättningarna. Oftast föreligger det då en skyldighet att förrätta en s.k. tilläggsbouppteckning. Testamentet ska även delges arvingarna. Om testamentet godkänns av arvingarna så förrättas arvskiftet i enlighet med detta.

En bouppteckning måste man göra i de fall då den avlidnes tillgångar överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten. Man ska då hålla ett möte som alla dödsbodelägare (den avlidnes släktarvingar och eventuella testamentstagare) ska kallas till och få möjlighet att närvara vid. Både själva mötet och den skriftliga handling som upprättas i samband med mötet kallas bouppteckning. Den skriftliga bouppteckningen ska undertecknas av två utomstående personer och ska dels innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare, dels den avlidnes tillgångar och skulder. Om den avlidnes tillgångar innan skulderna har avräknats inte överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten, kan man istället för bouppteckning göra en dödsboanmälan. En betydligt enklare handling där man endast konstaterar att det inte finns något överskott, arv. Dödsboanmälan görs av en kommunal myndighet i den kommun där den avlidne var bosatt och är kostnadsfri. 

Utifrån din fråga finns det i dödsboet två dödsbodelägare och tre efterarvingar att hantera. Efterarvingarna har ingen legal rätt att göra någonting alls nu. I arvskiftet som skall göras mellan efterlevande maka och särkullbarnet kan de i princip komma överens om vad som helst gällande fördelningen. Det finns således ingen lag som talar om hur värderingen ska göras vid arvskiftet. Om det görs en snedfördelning till särkullbarnet i sådan mån att det påverkar de gemensamma barnens laglotter kan arvskiftet under vissa förutsättningar angripas såsom laglottskränkning. Men först efter att även den efterlevande makan avlidit. Utifrån din fråga har dottern som efterarvinge inga möjligheter att driva igenom sitt krav om inte dödsbodelägarna av någon anledning ger vika för kravet.

Efter att bodelning och arvskifte är klart ska Boutredningsmannen avge redovisning för sin förvaltning till dödsbodelägarna. Om delägarna är missnöjda med förvaltningen har det ett år på sig att väcka talan vid domstol mot boutredningsmannen. Delägarna kan också begära att en god man utses som kan kontrollera boutredningsmannens förvaltning. En boutredningsman kan skiljas från uppdraget om han inte anses lämplig.