Vanliga frågor och svar om bouppteckning

En bouppteckning ska normalt göras inom tre månader från dödsfallet. När bouppteckningen är klar ska den skickas in till Skatteverket inom en månad.

En bouppteckning innebär att man går igenom och dokumenterar den avlidnes tillgångar och skulder så som de såg ut på dagen personen avled samt vilka som har rätt till arvet. Alla som har rätt till arvet nu eller i efterhand, s.k. efterarvingar ska kallas till ett möte, och den färdiga bouppteckningen ska sedan skickas till Skatteverket för att registreras.

Priset för experthjälp med bouppteckning varierar mycket beroende på att experter som gör arbetet oftast tar betalt per arbetad timme. Är det en enkel bouppteckning som inte kräver så många utredningar och det bara finns en efterlevande som ska ärva blir det billigare. Är det ett större dödsbo med många dödsbodelägare blir det dyrare.

Det finns också fastpristjänster som bygger på att experten endast vägleder i vissa delar och att en efterlevande gör en större del av utredningsarbetet själv. Här kan du hitta uppgifter om priser och erbjudanden för bouppteckning.

Om barnen är dödsbodelägare kan den efterlevande sambon inte ensam sköta hela dödsboet utan att de informeras. Dödsbodelägarna ska normalt ta hand om dödsboet tillsammans och avveckla detta och barnen ska även kallas till bouppteckningen.

Om ett fondkonto som tillhörde den avlidne inte kom med i bouppteckningen behöver man göra en tilläggsbouppteckning. Den ska göras inom en månad från det att fondkontot upptäcktes.

En bouppteckning är en sammanställning av den avlidnes tillgångar, skulder och vilka som har rätt till arvet. Boutredning är arbetet med att ta hand om dödsboet, till exempel betala skulder, sälja villa tillgångar och förbereda för att arvet ska kunna delas upp mellan de ärvande.

En bouppteckning är ett dokument som sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder och visar vilka som har rätt till arvet. Den behövs för att dödsboet ska kunna hanteras och arvet så småningom delas upp.

Kostnader för värderingar vid en bouppteckning betalas i första hand med pengar från dödsboet. Det kan till exempel handla om kostnaden för att värdera en bostad men även andra tillgångar.

En bouppteckning måste man göra i de fall då den avlidnes tillgångar överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten. Man ska då hålla ett möte som alla dödsbodelägare (den avlidnes släktarvingar och eventuella testamentstagare) ska kallas till och få möjlighet att närvara vid. Både själva mötet och den skriftliga handling som upprättas i samband med mötet kallas bouppteckning. Den skriftliga bouppteckningen ska undertecknas av två utomstående personer och ska dels innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare, dels den avlidnes tillgångar och skulder. Om den avlidnes tillgångar innan skulderna har avräknats inte överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten, kan man istället för bouppteckning göra en dödsboanmälan. En betydligt enklare handling där man endast konstaterar att det inte finns något överskott, arv. Dödsboanmälan görs av en kommunal myndighet i den kommun där den avlidne var bosatt och är kostnadsfri. 

Du gör inte en dödsboanmälan själv. Ta i stället kontakt med socialnämnden i den avlidnes hemkommun. De utreder sedan om en dödsboanmälan kan göras i stället för en bouppteckning.

Om det redan finns en registrerad bouppteckning gör man normalt inte en helt ny. Om nya tillgångar eller skulder upptäcks, eller om det finns ett fel av större betydelse i bouppteckningen, kan man i stället behöva göra en tilläggsbouppteckning.

Nej, en värdeökning som sker efter dödsfallet ska inte tas med i bouppteckningen. Bouppteckningen utgår från bostadens värde vid tidpunkten för dödsfallet.

En dödsbodelägare är en person som har rätt att vara med och hantera dödsboet direkt efter ett dödsfall. En efterarvinge har rätt till arv först vid ett senare tillfälle och deltar normalt inte i förvaltningen av dödsboet.

Om en boutredningsman inte sköter sitt uppdrag kan dödsbodelägarna vända sig till tingsrätten. Beroende på situationen kan man bland annat begära att arbetet granskas eller att boutredningsmannen byts ut.

Ett arvskifte är den process där arvet efter en avliden person delas mellan dem som har rätt till det. Innan arvet kan fördelas måste bland annat bouppteckningen vara klar och dödsboets skulder vara betalda. Dödsboet kan dock reservera pengar för kommande årets eventuella skatteskuld.

När en gift person avlider görs normalt först en bodelning där makarnas tillgångar och skulder sammanställs och fördelas. Därefter fördelas arvet enligt lagens regler eller enligt ett testamente. Hur arvet delas beror bland annat på om det finns gemensamma barn, barn från tidigare relationer, om man tidigare har blivit änka/änkling eller ärvt en tidigare sambo genom testamente samt om det finns ett testamente för den nu avlidne.

Därefter fördelas arvet enligt lagens regler eller enligt ett testamente. Hur arvet delas beror bland annat på om det finns gemensamma barn, barn från tidigare relationer, om man tidigare har blivit änka/änkling eller ärvt en tidigare sambo genom testamente samt om det finns ett testamente för den nu avlidne.