Vad är skillnaden mellan bouppteckning och boutredning?

En bouppteckning måste man göra i de fall då den avlidnes tillgångar överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten. Man ska då hålla ett möte som alla dödsbodelägare (den avlidnes släktarvingar och eventuella testamentstagare) ska kallas till och få möjlighet att närvara vid. Både själva mötet och den skriftliga handling som upprättas i samband med mötet kallas bouppteckning. Den skriftliga bouppteckningen ska undertecknas av två utomstående personer och ska dels innehålla uppgifter om vilka som är dödsbodelägare, dels den avlidnes tillgångar och skulder. Om den avlidnes tillgångar innan skulderna har avräknats inte överstiger kostnaderna för begravning och eventuell gravsten, kan man istället för bouppteckning göra en dödsboanmälan. En betydligt enklare handling där man endast konstaterar att det inte finns något överskott, arv. Dödsboanmälan görs av en kommunal myndighet i den kommun där den avlidne var bosatt och är kostnadsfri. 

Kostnader för värderingar vid en bouppteckning betalas i första hand med pengar från dödsboet. Det kan till exempel handla om kostnaden för att värdera en bostad men även andra tillgångar.

En bouppteckning är ett dokument som sammanställer den avlidnes tillgångar och skulder och visar vilka som har rätt till arvet. Den behövs för att dödsboet ska kunna hanteras och arvet så småningom delas upp.

En bouppteckning innebär att man går igenom och dokumenterar den avlidnes tillgångar och skulder så som de såg ut på dagen personen avled samt vilka som har rätt till arvet. Alla som har rätt till arvet nu eller i efterhand, s.k. efterarvingar ska kallas till ett möte, och den färdiga bouppteckningen ska sedan skickas till Skatteverket för att registreras.