Arvskiftet är en överenskommelse där arvingarna kommer överens om hur arvet efter en avliden person ska fördelas. Arvskiftet ska vara skriftligt. Efter att alla arvingarna har godkänt arvskiftet ska det verkställas. Detta innebär att tillgångarna, som kan vara till exempel fastigheter, aktier och banktillgångar, med hjälp av den godkända arvskifteshandlingen ska föras över från den avlidne till var och en av arvingarna.

Om det inte finns ett testamente, delar sonen och dottern lika på hans tillgångar och huset blir inte enbart dotterns. Eftersom dottern är gift kan dessutom svärsonen göra anspråk på Sjövillan i händelse av att dottern och han skulle gå skilda vägar. Det var inte riktigt vad morfar tänkte sig.

Om det finns ett testamente, då får sonen och dottern självklart ut sina arvslotter. Men morfar har kompletterat med ett testamente där han tydligt delar upp sina tillgångar mellan de två barnen. Dessutom har han gjort Sjövillan till enskild egendom, så att dotterns man inte kan göra anspråk på den i händelse av skilsmässa.

En arvskifteshandling behövs alltid då dödsboet innehåller tillgångar att fördela och det finns mer än en dödsbodelägare (släktarvinge eller testamentstagare). Arvskiftet ska alltid vara skriftligt. Läs mer om arvskifte.

Arvslotten är den del som en släktarvinge till den avlidne ärver enligt lag. Arvslottens storlek beror därmed på hur många arvingar den avlidne har och hur var och en av dem är släkt med den avlidne. Om den avlidne till exempel är ogift, saknar testamente och har tre barn, är vardera barns arvslott en tredjedel av den avlidnes kvarlåtenskap (kvarlåtenskapen är vad som finns kvar av tillgångarna efter att den avlidnes skulder är betalda).

Ett samäganderättsavtal har inget med arv och laglott att göra. Det är endast ett avtal som reglerar hur delägarna skall sköta om/förvalta sin fastighet.

Om du inte får ut din laglott beror det antagligen på att det inte finns något kvar i boet att ärva. Då kan du påkalla reglerna om det förstärkta laglottsskyddet. Dina syskon kan då bli tvungna att återgälda en del av den gåva som de redan har fått eller utge kontanter i kompensation. Reglerna för detta är relativt komplicerade och att anlita någon med juridisk expertis rekommenderas.

Huvudregeln är, precis som du skriver, att gifta makar ärver varandra. Däremot har barn som inte är gemensamma, som din blivande mans son, rätt att få ut sitt arv före dig. Det betyder i praktiken att din make ärver dig men att du inte ärver honom. Genom att skriva ett testamente till förmån för dig kan din blivande make ändra på det så att du får ärva upp till hälften av hans nettotillgångar. Den återstående halvan ärver hans son direkt om sonen kräver jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

På din första fråga är svaret ja. Han har fyra barn som ärver honom och du har tre barn som ärver dig. Om det inte finns ett testamente efter din make som säger något annat så ska hans särkullbarn ha ut resten av sitt arv efter fadern när även du har avlidit. Han fick bara laglotten (hälften av vad han skulle ha fått) när hans far avled. Resterande kvarlåtenskap tillfaller era gemensamma barn såsom arv efter dig och så kallat efterarv efter sin far. Du kan inte genom testamente förfoga över den kvarvarande andelen som han ej har fått av sin far. Om bodelningen efter din make gjordes så att hälften av egendomen ansågs tillhörig var och en av er så är särkullsbarnets andel av det nuvarande värdet ca en fjortondel. 

Du får väga fördelar mot nackdelar, men du kan skriva ett testamente där din hustru ärver dig och dina tidigare barn endast får laglotten. Resterande har de rätt att få när hon har gått bort. Ibland kan det vara bättre att inte skriva testamente utan låta dina särkullbarn få ut hela sitt arv direkt vid din bortgång och om det är möjligt teckna försäkringar så att din hustru har råd att lösa ut dem istället. Om man låter särkullbarnen få sitt arv direkt så som det står i lagen, då slipper man ha dem som dödsbodelägare tillsammans med era gemensamma barn, vid din hustrus bortgång.

Er juridiska familjesituation blir absolut tryggare för er båda om ni gifter er. Särskilt då ni som sambor inte ärver varandra om ni inte har skrivit ett testamente. Då ärver istället alla tre barnen direkt och den efterlevande sambon kan få svårt att behålla bostad och erbjuda familjen den ekonomiska trygghet som behövs.

Eftersom din sambo har två barn från ett tidigare förhållande bör ni vara uppmärksamma på att även om ni gifter er (eller som sambor skriver ett testamente) har hans barn alltid rätt till att få ut halva sitt arv direkt. Ert gemensamma barn kommer att få vänta på sitt arv till dess att ni båda gått bort, om ni gifter er. Om ni inte gifter er ärver ert gemensamma barn direkt.

På flera olika sätt kan ni skydda varandra om någon av er plötsligt går bort. Förutom att gifta er borde ni också prata med en jurist och få hjälp att upprätta ett testamente och eventuellt äktenskapsförord för att på bästa sätt skapa en trygg framtid för hela familjen.

En dödsbodelägare är en person eller organisation som genom släktskap med den avlidne eller genom testamente kan ha eller har rätt till någon del av arvet efter den avlidne. En efterarvinge är en person eller organisation som enligt lag eller testamente har en arvsrätt i andra hand, det vill säga efterarvingen får sitt arv först då dödsbodelägaren, alltså den som i första hand ärver den avlidne, i sin tur avlider. Läs mer om dödsboförvaltning och testamente.

En arvskifteshandling är ett dokument där den avlidnes dödsbodelägare (som kan vara släktarvingar eller testamentstagare) kommer överens om hur arvet efter den avlidne ska fördelas dem emellan. I de flesta fall fördelas arvet enligt lag eller enligt den avlidnes testamente, men om alla dödsbodelägarna är överens kan de i arvskiftet komma överens om en annan fördelning. Arvskiftet ska alltid vara skriftligt.

Läs mer om arvskifte.

Laglott är den del som en bröstarvinge, det vill säga den som är närmast att ärva i rakt nedstigande led (barn, om barnet är avlidet barnbarn och så vidare) alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till om det inte finns något testamente. Om en förälder har skrivit ett testamente kan en bröstarvinge alltid kräva att få sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Under vissa förutsättningar kan en bröstarvinge även kräva sin laglott ur gåvor som föräldern har givit före sin bortgång.

Med ett testamente kan din man göra så att hans son endast har rätt till sin laglott. Laglotten är alltid hälften av det arv (arvslotten) som man skulle fått om inte ett testamente fanns. Din mans son skulle alltså ha rätt till hälften av din mans nettobehållning. En arvinges laglott går aldrig att skriva bort i ett testamente. Vid ett möte med en jurist kan ni få förslag på lösningar som kan göra laglotten mindre men den går aldrig att testamentera bort helt och hållet. 

Om du avlider först går sommarstugefastigheten direkt till din brors barn enligt testamentet. Din fru ärver resten med fri förfoganderätt. När ni sedan båda har avlidit fördelas häften av egendomen bland din frus arvingar och hälften av egendomen minus värdet av sommarstugan bland dina arvingar. Dina brorsbarn behöver inte avräkna något för att de sedan tidigare erhållit sommarstugefastigheten.

Då ditt arv efter din pappa inte gjorts till enskild egendom så ingår den vid bodelning. Om man vill ”skydda” en tillgång från att ingå i en bodelning måste man göra den till enskild egendom. Din pappa hade kunnat skriva det i ett testamente. Vill en givare att en gåva skall vara enskild egendom skriver man det i ett gåvobrev. Makarna som vill hålla tillgångar utanför en framtida bodelning kan skriva ett äktenskapsförord där man anger att viss tillgång ska vara enskild egendom eller till exempel att framtida gåvor och arv skall vara vars och ens enskilda egendom.

Läs mer om skilsmässa.

Enligt den legala arvsordningen så kommer dina barn att dela på ditt arv enligt din önskan. Men vi rekommenderar ändå att du skriver ett testamente där du skriver att det som de ärver efter dig och avkastningen av det, skall vara deras enskild egendom. Annars skulle dina barn behöva dela med sig av arvet vid en eventuell skilsmässa.