Ekonomisk transparens mellan makar respektive sambor

Under ett äktenskap eller samboförhållande bildas en slags ekonomisk gemenskap. Man gör ekonomiska transaktioner både sinsemellan och tillsammans, gentemot andra. Om ett förhållande tar slut, och man ska genomföra bodelning, föreligger en så kallad redovisningsplikt på vardera part. En make eller sambo är då skyldig att lämna information om sin ekonomi för den andre.  

Många som är gifta eller sambor har gemensam ekonomi och full transparens gentemot varandra, både under förhållandet och i samband med dess upplösning. 

I många fall är dock brist på ekonomisk öppenhet en vanlig källa till konflikt. Om man vill veta vad ens partner äger, men partnern inte vill berätta, finns i praktiken inga skarpa verktyg för att tvinga fram information. Detsamma gäller vid separation: även om lagen säger att man har redovisningsplikt, finns det ingen tydlig sanktion eller något straff kopplat till att låta bli att följa den.  

I det här forskningsprojektet undersöker vi vad som händer när en part inte redovisar sin ekonomi som hen ska – och hur jurister i praktiken försöker hantera det. 

Makar och sambor antas lämna ekonomisk information till varandra under förhållandets gång inom ramen för sin ekonomiska gemenskap. Vid bodelning är båda parter skyldiga att redovisa sina tillgångar och skulder. Men: 

• det saknas verktyg för att få insyn i sin partners ekonomi 

• Redovisningsskyldigheten vid bodelning är inte sanktionerad (ingen automatisk bot eller straff) 

• den som vill obstruera kan gömma, förhala eller ”glömma” uppgifter kan i princip göra det 

• den ekonomiskt svagare parten riskerar att inte få ut sin rätt i tid – eller alls 

Regeringen har pekat ut problemet i direktivet ”Stärkt skydd för den som vill separera – nya regler om bodelning och betänketid” (Dir. 2024:107). Men vi vet fortfarande för lite om hur problemet faktiskt ser ut i praktiken. 

Vi fokuserar på möjligheten till ekonomisk transparens inom äktenskap och samboförhållanden, både under dess bestånd och vid separation. 

Vi vill ta reda på: 

• Hur ser reglerna ut idag – vad säger lagen? 

• Hur arbetar jurister, advokater och bodelningsförrättare med upplysnings- och redovisningsplikten i verkligheten? 

• Vilka knep, strategier och verktyg används för att få fram korrekt ekonomisk information? 

• Vad händer när någon aktivt motarbetar informationsinhämtandet? 

• Går det att göra regler och arbetssätt bättre, tydligare och mer rättvisa? 

Projektet kombinerar traditionell juridisk metod, kritiska perspektiv och jämförelser med andra rättssystem. 

Svårigheter att få insyn i partnerns ekonomi kan exempelvis leda till: 

• om partnern skuldsatt sig utan att berätta det kan det drabba en mycket hårt vid bodelning 

• motvilja till ekonomisk öppenhet kan skapa långdragna konflikter som sliter på både ekonomi och mående 

• förhalade bodelningsprocessen kan försvåra anskaffandet av ny bostad 

• upplevelsen av att ”den som fuskar vinner” 

Vår förhoppning är att forskningen ska: 

• synliggöra bristerna i dagens system 

• lyfta fram metoder som faktiskt fungerar i praktiken 

• ge underlag till tydligare regler och bättre verktyg 

• bidra till mer rättvisa, snabbare och mindre konfliktfyllda bodelningar 

Vår förhoppning är att forskningen ska bidra till: 

• att hitta vägar att dämpa konfliktnivåer
• mer transparenta bodelningar
• ett stärkt skydd för den svage parten 
• bättre vertyg för de som arbetar i processen.