Var femte svensk väntar sig syskonbråk när föräldrarna blir äldre

Vem ska hjälpa till med ekonomin – och vem får egentligen fatta beslut om en förälder inte längre kan göra det själv? När föräldrar blir äldre kan frågor som först verkar okomplicerade snabbt utvecklas till familjekonflikter. En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att nästan var femte svensk (18 procent) tror att de kommer att hamna i konflikt med sina syskon när föräldrarna behöver mer stöd.

Många familjer väntar med att prata om hur omsorgen om föräldrarna ska fungera tills behovet redan finns där. Då kan frågor om vem som ska hjälpa till, sköta kontakten med vården eller ansvara för ekonomin snabbt bli en källa till irritation. Undersökningen visar att nästan var femte svensk (18 procent) tror att de kommer att hamna i konflikt med sina syskon kring omsorg eller ekonomi när föräldrarna blir äldre.

- Det är lätt att tänka att syskon löser sådant här tillsammans när det väl behövs, men i praktiken kan det snabbt bli känsligt. Ett syskon kanske tar hand om alla vårdkontakter, ett annat bor långt bort och ett tredje förväntas sköta ekonomin. Om det inte finns en tydlig överenskommelse kan vardagliga beslut om räkningar, hemtjänst eller läkarbesök skapa misstankar om att någon gör för lite, bestämmer för mycket eller har egna intressen. Det är ofta där konflikterna börjar, och om de får växa kan de båda försvåra besluten kring föräldern och skada syskonrelationen under lång tid, säger Magnus Brogren, jurist på Familjens Jurist.

Samtidigt visar undersökningen att framtida syskonkonflikter inte bara väntas handla om pengar. Bland de som tror att de kommer att bli oense med sina syskon toppar ekonomi, arv och tillgångar listan (65 procent). Nästan lika många anger fördelningen av ansvar för vård och omsorg (63 procent) och hur ofta man ska hjälpa till eller engagera sig när föräldrarna behöver stöd (61 procent). Mer än var tredje (37 procent) tror också att kommunikation och information kan bli en konfliktfråga, något som Magnus Brogren menar ofta är den mest avgörande faktorn.

- Kommunikation är A och O i sådana här familjelägen. Slå dig ner med dina syskon och prata om vem som gör vad innan situationen blir skarp. Vem tar vårdkontakterna? Vem hjälper till praktiskt? Vem har koll på ekonomin Men det är viktigt att komma ihåg att ansvaret inte går att lägga helt på barnen. Som förälder har du ett stort ansvar att tala om hur du vill ha det innan andra tvingas gissa. Genom en framtidsfullmakt kan du i förväg bestämma vem som ska få hjälpa dig med viktiga beslut om du själv inte längre kan. Det kan minska risken för att dina barn hamnar i en konflikt som sliter sönder familjen, säger Magnus.

Detta tror svenskarna orsakar konflikter med syskonen

1. Ekonomi (kostnader, arv och tillgångar) (65 procent)
2. Fördelning av ansvar för vård och omsorg (63 procent)
3. Hur ofta man ska hjälpa till/engagemang (61 procent)
4. Kommunikation och information (37 procent)
5. Beslut om vård eller boende (30 procent)

Juristens råd för att undvika konflikter mellan syskonen

Prata om förväntningar innan situationen blir skarp
Många konflikter uppstår när familjen tvingas fatta snabba beslut under stress. Ta upp frågor om omsorg, ekonomi och ansvar medan föräldrarna fortfarande kan vara delaktiga och aktiva i samtalet.

Kom överens om en rollfördelning
Det behöver inte vara exakt lika fördelat men det bör vara tydligt. Vem hjälper till praktiskt? Vem har kontakt med vården? Vem sköter ekonomiska frågor? Tydliga roller minskar risken för missförstånd och känslor av orättvisa i längden.

Dokumentera vem som ska fatta beslut
Många konflikter uppstår när det finns muntliga överenskommelser om vem som ska ansvara för ekonomiska eller praktiska frågor. Genom att använda sig av en framtidsfullmakt gör det inte bara att förälderns vilja inkluderas tydligt, utan även att ansvaret finns skriftligt. Det gör att syskonen inte behöver ta besluten ensamma, vilket minskar risken för framtida konflikter.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Familjens Jurist. Den bygger på 1 551 intervjuer bland den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen under perioden 20–24 maj 2026.