Svenskarna killgissar juridik – 1,2 miljoner har gett råd utan att vara säkra
De flesta känner nog igen typen: vännen som vet exakt hur ett arv ska delas, kollegan som kan allt om sambolagen eller släktingen som är säker på vad som gäller vid en skilsmässa. Men hur ofta stämmer råden egentligen? En ny Sifo-undersökning från Familjens Jurist visar att omkring 1,2 miljoner svenskar har gett juridiska råd till någon annan utan att vara säkra på vad som gäller.
När en juridisk fråga dyker upp är det många som börjar i det nära. Det kan vara vid middagsbordet, i fikarummet, i en sms-grupp med vänner eller genom en snabb sökning på nätet. Ofta finns någon som gärna delar med sig av egna erfarenheter eller berättar hur de tror att det fungerar. Men undersökningen visar att osäkerheten kring juridiska råd är större än många kanske tror. Omkring 1,2 miljoner svenskar (15 procent) uppger att de någon gång har gett juridiska råd – utan att egentligen vara säker på vad som gäller.
- De flesta har nog någon gång suttit i fikarummet och hört en kollega tvärsäkert berätta vad som gäller vid till exempel en separation eller ett arv. Ofta bygger rådet på egna erfarenheter eller sådant man hört från andra. Problemet är att juridik sällan fungerar så. Två situationer som verkar lika kan få helt olika utgång beroende på detaljer som avtal, ägande eller familjesituation. I värsta fall kan ett tvärsäkert men felaktigt råd få stora konsekvenser: någon skriver på fel avtal, avstår från något den har rätt till eller hamnar i en konflikt som både kan bli dyr och svår att lösa, säger Per Näsman, jurist på Familjens Jurist.
Samtidigt visar undersökningen att många söker juridisk vägledning på andra håll än hos en jurist. Var femte svensk (20 procent) vänder sig till en familjemedlem för juridiska råd och lika många (20 procent) söker svar via Google eller andra sökmotorer. Även AI-tjänster som ChatGPT eller liknande används (8 procent). Samtidigt har nära 900 000 svenskar (11 procent) uppgett att de fått juridiska råd eller information som senare visat sig vara felaktiga.
- Idag finns juridisk information överallt, men det betyder inte att det har blivit lättare att veta vad som faktiskt gäller. Tvärtom kan mängden råd göra det svårare att skilja mellan allmän information och juridisk vägledning som passar just den situation som man är i. Risken är att man känner sig trygg i ett svar som i praktiken bygger på helt fel förutsättningar och inte upptäcker det förrän konflikten redan är ett faktum, säger Per.
Juristens tips: så undviker du juridiska killgissningar
Utgå inte från att andras erfarenheter gäller dig
Bara för att en vän varit med om en skilsmässa, ett arv eller en bostadsaffär betyder det inte att samma regler gäller i din situation. Små skillnader kan få stor juridisk betydelse.
Använd källor som är anpassade för juridiska frågor
Google, sociala medier, diskussionsforum och generella AI-tjänster kan vara en startpunkt, men det är inte alltid tydligt om informationen är korrekt, aktuell eller bygger på relevanta rättskällor. Om du är osäker kan det vara klokt att använda tjänster som är särskilt framtagna för juridiska frågor, exempelvis Digitala Juristen, eller att kontakta en jurist direkt.
Dokumentera viktiga överenskommelser
Muntliga löften och ”vi löser det sen” kan skapa problem längre fram. Vid frågor om avtal, arv, separation eller ekonomi är det klokt att skriva ner vad ni kommit överens om.
Hit vänder sig svenskarna för juridiska råd
- Jurist eller advokat: 30 procent
- Familjemedlem: 20 procent
- Google eller andra sökmotorer: 20 procent
- Bank, försäkringsbolag eller fackförbund: 18 procent
- Vän: 15 procent
- Myndigheter, exempelvis Konsumentverket eller Skatteverket: 15 procent
- AI-tjänster, exempelvis ChatGPT eller liknande: 8 procent
- Kollega: 7 procent
- Sociala medier, exempelvis TikTok, Instagram eller forum: 2 procent
Om undersökningen och uträkningen
Undersökningen genomfördes av Verian i Sifo-panelen på uppdrag av Familjens Jurist. 1 504 personer i åldrarna 18–84 år deltog i undersökningen. Uträkningen baseras på den vuxna delen av Sveriges befolkning, som uppgår till cirka 8 miljoner personer. Basen är 1 504 respondenter, vilket ger en felmarginal på cirka ±1 procentenhet.
