Johanna Lindström

Kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund – vem är du och vad har lett dig till juridiken?

Jag är uppvuxen strax utanför Stockholm tillsammans med mina föräldrar och mina tre yngre syskon. Jag har, så länge jag kan minnas, varit intresserad av människan och samhällsfrågor, något som fick mig att söka till juristprogrammet i Uppsala.

Hur kom det sig att du blev intresserad av just barnrätt?

När jag hade avslutat grundkurserna på juristprogrammet valde jag att läsa fördjupningskurser i folkrätt och Europarätt, med fokus på Europakonventionen.

Några månader in i specialkursernas början blev barnkonventionen lag i Sverige och jag möttes av en mängd intressanta frågeställningar om konventionens genomförande och förverkligandet av barns rättigheter. Jag skrev mitt examensarbete om s.k. "sharenting", när föräldrar delar bilder eller annan information om sina barn på sociala medier och slogs av den rättsliga komplexiteten i att se till barnets och föräldrars rättigheter när de i vissa situationer sammanfaller, och i vissa andra inte gör det.

Vad betyder det för dig att göra din forskarutbildning i samarbete med Familjens Jurist?

Att kombinera forskarutbildningen med arbete på Familjens Jurist innebär för mig att jag får ett unikt perspektiv på mitt ämne och en möjlighet att kontextualisera forskningen med det praktiska arbetet som ombud.

Vad handlar din forskning om, och varför är just det här ämnet viktigt att studera?

Min forskning handlar om syskonrelationer, hur vi juridiskt förstår vad syskon är för varandra och hur relationer skyddas rättsligen. För barn som är syskon kan förutsättningarna att "utöva" sin relation tänkas påverkas av att barnen har vårdnadshavare som bestämmer om dem. Till exempel, lagen säger att barn har rätt till umgänge med personer som står dem nära, men säger också att föräldrar har rätt att bestämma om barnets personliga angelägenheter. Min forskning syftar, bland annat, till att klargöra hur avvägningen ska göras mellan dessa två intressen om två syskon som bor på olika platser vill umgås, men en eller flera vårdnadshavare motsätter sig det.

Vad hoppas du att din forskning kan leda till i praktiken?

Jag hoppas att min forskning kan bidra till att synliggöra hur syskonrelationer tar sig uttryck i lagen och hur förutsättningarna för syskons fortsatta relation kan påverkas av, till exempel, föräldrars separation. Detta hoppas jag, i sin tur, bidrar till kunskap om hur man kan ta hänsyn till barnets relationer, till exempel till sina syskon, som del av en process om vårdnad, boende eller umgänge.

Finns det något i dagens lagstiftning som du tycker behöver förändras eller förtydligas?

Jag tycker att det behöver förtydligas i lagstiftning hur ansvaret för syskons rätt till umgänge med varandra fördelas mellan, till exempel, vårdnadshavare och socialnämnd.

Hur ser du på kopplingen mellan forskning och det praktiska juridiska arbetet, som det som görs här på Familjens Jurist?

På Familjens Jurist möter vi dagligen föräldrar som vill ha hjälp med att hitta lösningar som är till deras barns bästa, t. ex. efter en skilsmässa. Forskning om barnets bästa, däribland hur barnets relationer påverkar barnets mående ligger till grund för de lösningar vi föreslår i det praktiska juridiska arbetet.

Hur ser en vanlig dag ut för dig som doktorand?

När jag kommer till kontoret brukar jag börja dagen med att dricka kaffe tillsammans med min kollega, Bianca Rönngren, som också är företagsdoktorand på Familjens Jurist och Stockholms Universitet. Bianca forskar inom ekonomisk familjerätt.

Dagarna som doktorand kan se väldigt olika ut, men jag ägnar ofta förmiddagarna åt att skriva så mycket som möjligt. På eftermiddagarna blir det ofta inläsning av tidigare forskning eller seminarium med någon av de doktorandkurser som vi genomgår som del av utbildningen. Jag deltar också i seminarier med Barnrättscentrum och undervisar på Juristprogrammet när tillfälle ges.

Vad är det mest utmanande, och det mest givande, med att forska i juridik?

Det mest utmanande med att forska i juridik har hittills varit att veta hur jag ska börja. Men, det har samtidigt varit bland det mest givande att fundera och diskutera detta med mina kollegor!

Är det något särskilt du har överraskats av under arbetet med din avhandling?

Jag har förvånats över hur hjälpsamma och stöttande alla i min omgivning har varit - ännu mer än jag vågat hoppas på!

Vad hoppas du själv kunna bidra med genom din forskning?

Jag hoppas kunna bidra med ett nytt perspektiv som utgår ifrån barns relationer till andra barn, och hur vi förstår dem rättsligen.

Vilken skillnad skulle du vilja göra för människor med hjälp av din kunskap?

Jag hoppas kunna göra skillnad på så sätt att bidra med kunskap om hur syskonrelationer utspelar sig i den större familjerättsliga kontexten, för att på så sätt bidra till arbetet för att hitta lösningar för alla barns bästa.

Har du något råd till andra som är nyfikna på att forska inom juridik?

Om du är nyfiken på att forska inom juridik men inte vet vad det innebär - prata gärna med någon som har hunnit börja! Jag hade stor hjälp av att diskutera med tidigare lärare, professorer och kollegor i branschen.

Vad ser du mest fram emot i din fortsatta forskning?

Jag ser fram emot att få djupdyka i ämnet på alla de sätt som krävs, att få diskutera det med kunniga kollegor på Familjens Jurist och Stockholms universitet och (även om det idag känns långt bort!) få presentera det jag förhoppningsvis om syskonrelationer som del av familjerätten.

Hur tror du att ditt ämne kommer utvecklas i framtiden?

Jag tror att mitt ämne kommer att utvecklas på så sätt att det finns en allt större vana att tänka utifrån barnets rättigheter som del av familjerätten. Vi väntar just nu på en spännande utredning om barnets ställning i familjerättsliga frågor (Dir. 2025:72) som jag tror kommer ha stor betydelse för ämnet i framtiden.