Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Bodelning

Innan arvet fördelas ska en bodelning göras. När bodelning görs pga. ena makens död görs den mellan den efterlevande maken och dödsboet efter den avlidne maken. Bodelning behöver inte göras om makarna enbart hade enskild egendom.

Arv

En persons kvarlåtenskap ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.

Finns det en efterlevande make ärver dock denne före gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Barnen får sedan ut sitt arv efter båda föräldrarna. Finns det särkullsbarn, dvs. barn till enbart den ena föräldern, har dock de som utgångspunkt rätt att få ut sitt arv direkt när dennes förälder går bort. Det barnet har heller ingen legal arvsrätt efter den andra maken.

Bouppteckning och arvskifte

Dödsboet har i uppgift att upprätta en bouppteckning som visar den avlidnes tillgångar och skulder, 20 kap. 1 § ÄB. Denna ska ges in till Skatteverket. Utifrån bouppteckningen kan arvingarna sedan besluta hur arvet ska fördelas, dvs. vem som ska erhålla vilken egendom.

Fördelningen anges sedan på en arvskifteshandling som undertecknas av dödsbodelägarna. Det är genom undertecknandet av arvskifteshandlingen som arvingarna blir ägare juridiskt till sin del av arvet.

Dödsboförvaltning

De viktigaste reglerna för dödsbon finns i 18 kap. ÄB. Där stadgas att ett dödsbo är ett självständigt rättssubjekt som kan ingå rättshandlingar i eget namn (ungefär som ett aktiebolag). En rättshandling är en handling av rättslig betydelse, t.ex. ingå/säga upp avtal, ta lån eller betala för sig.

Behöriga företrädare för dödsboet är dödsbodelägarna (arvingarna), 18 kap. 1 § ÄB. Boutredningsman och testamentsexekutor är också behöriga företrädare, om sådan förordnats. Det är de behöriga företrädarna som i praktiken ingår rättshandlingarna för dödsboets räkning.

För att en dödsbodelägare ska få företa en åtgärd krävs samtycke från de övriga dödsbodelägarna (förutom för brådskande åtgärder). Det är även möjligt att ge en av delägarna fullmakt att få företräda dödsboet ensam.

Rekommendation

När det gäller arvet så är det korrekt att din mor ärver allt. Innan det sker måste dock en bodelning göras och därefter en bouppteckning upprättas. Anledningen till det är att det är viktigt att avgöra exakt hur mycket din mor ärver. När arvet efter henne senare ska fördelas så har nämligen du rätt att få ut arvet efter din far. Din mors dotter har dock ingen sådan rätt. Dessa handlingar möjliggör då en uträkning av hur stor del av hennes tillgångar som utgörs av arvet från din far, vilket ska gå direkt till dig.

Vad sedan gäller din möjlighet att fortsätta förvalta din fars pengar så tillhör dessa numera dödsboet. Du behöver då övriga dödsbodelägares samtycke (dvs. din mors samtycke) för att få använda pengarna. Samtycke krävs dock inte för brådskande åtgärder, såsom att betala en räkning som har förfallit till betalning.

Vill ni båda att du ska få rätt att vidta även andra åtgärder med pengarna (och/eller annan egendom som tillhör dödsboet) så kan ni upprätta en fullmakt där din mor ger dig den rätten. För detta kan jag rekommendera Familjens jurists online-mall för fullmakter.

Vill ni ha hjälp med bodelning, bouppteckning eller något annat som rör dödsboförvaltningen kan jag rekommendera er att boka tid hos Familjens jurists experter på boutredning.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.