Hej! Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din följdfråga. I den här redogörelsen så berättar jag först hur rättsläget ser ut för att sedan bedöma ditt fall utifrån de omständigheter som du har nämnt. Även här är det ärvdabalken (förkortad ÄB) som är av intresse. Men begravningslagen kommer också till nytta.

Ska dödsboet betala för alla kostnader?

Ett penningslegats belopp ska tas från den avlidnes tillgångar. Detta anses framgå av det faktum att dödsboet är den avlidnes tillgångar och skulder och det är endast från det som arv ska betalas från. Det är inte den avlidnes efterlevande make som ska betala ut legatet från sina egna tillgångar.

Det framgår av 5 kap. 2 § andra stycket begravningslagen att dödsboet ska ersätta kostnaderna som en kommun har för begravningen. Men även i det fall där kommunen inte har ombesörjt begravningen ska begravningskostnaderna ersättas av dödsboet. Kostnader såsom gravsten, minnesceremoni, kista och dödsannons anses vara sådana begravningskostnader. Dessa kostnader måste redovisas i bouppteckningen som en skuld. Om bouppteckningen redan är gjord kan man göra en tilläggsbouppteckning, se 20 kap 10 § ärvdabalken.

Efter att begravningskostnaderna och legatet är betalt ska arvskiftet utföras. Där skiftas bland annat laglotten. Laglotten utgörs av hälften av den kvarlåtenskap som den avlidne efterlämnar, se 7 kap. 1 § ÄB. I och med det aktuella testamentet som säger att maken ska ärva efter arvlåtarens död, kan den efterlevande maken ärva resterande del om det finns något kvar av den avlidnes tillgångar.

Bedömningen i ditt fall

Penninglegatet till barnbarnet ska betalas ur din frus tillgångar. Detsamma gäller begravningskostnaderna och de kostnader som hör ihop med dödsfallet, det är i första hand dödsboet som ersätter detta.

När dessa kostnader har betalats ska också din frus son få ut sin laglott. Det är hälften av hennes kvarlåtenskap, i en tidigare fråga uppgav du att din frus tillgångar var 2/5 av era gemensamma tillgångar. Sonen har därmed rätt till 1/5 av dessa, den femtedelen ska utgöra dödsboets tillgångar. Du som efterlevande make behöver inte på något sätt gå in och ersätta sonen med dina tillgångar som du fått i bodelningen.

Efter att sonen har fått sin laglott kan det fortfarande finnas kvar tillgångar i dödsboet. Du nämnde i en annan fråga att du och din fru hade ett gemensamt testamente som sa “han ska ärva mig efter min död”. Detta betyder att du har rätt till dessa tillgångar, när sonen har fått sin del av arvet.

Sammanfattning

Legatet och begravningskostnaderna ska ersättas av din avlidne frus (dödsboets) tillgångar. Hennes son har också rätt till laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB, laglotten är hälften av hela hennes kvarlåtenskap. Om det finns några tillgångar kvar efter detta, har du rätt till dessa enligt ert gemensamma testamente.

Jag hoppas att jag har svarat på din fråga. Om du behöver mer hjälp med arvskiftet och uträkningen av vad alla ska få i arv så kontakta gärna en jurist. De kan snabbare svara på dina frågor och de ser till att allt går rätt till i den här processen. Du får gärna boka en tid hos en av våra kunniga jurister hos Familjens Jurist.