Hoppa till innehållet

Vad är skillnaden mellan bodelning och bouppteckning?

Vid dödsfall eller separation uppstår ofta frågor kring hur tillgångar och skulder ska fördelas. Två centrala begrepp i dessa situationer är bodelning och bouppteckning. Även om dessa begrepp kan låta likartade, har de olika syften och används i olika situationer. Här förklarar vi skillnaden mellan bodelning och bouppteckning och när de används.

Arne Larsson, senior jurist

Uppdaterad:

Vad är en bouppteckning?

En bouppteckning görs när en person har avlidit. Det är en juridisk handling som visar vilka tillgångar och skulder den avlidne hade vid dödsfallet. Syftet med bouppteckningen är att ge en överblick över dödsboets ekonomi och är ett underlag för hur arvet senare ska fördelas. I bouppteckningen anges:

  • Vilka tillgångar och skulder den avlidne hade.
  • Vilka som är dödsbodelägare, alltså de personer som har rätt att ärva, antingen enligt lag eller enligt ett testamente.

Bouppteckningen ska normalt upprättas inom tre månader efter dödsfallet och skickas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den är klar.

Vad är en bodelning?

Bodelning betyder att man delar upp tillgångar och skulder mellan två personer. Det kan handla om makar som ska skiljas, sambor som separerar eller, vid dödsfall, mellan den efterlevande maken/makan och den avlidnes dödsbo. Syftet med bodelningen är att dela upp den gemensamma egendomen mellan makarna innan arvet fördelas.

  • Vid ett dödsfall görs bodelningen för att dela den gemensamma egendomen mellan den efterlevande maken/makan och dödsboet innan arvet fördelas.
  • Vid skilsmässa eller separation handlar bodelningen om att fördela gemensamma tillgångar mellan två som separerar.

De tillgångar som ska delas kallas giftorättsgods om det rör sig om ett äktenskap och samboegendom om det rör sig om ett samboförhållande.

Egendom som en make eller sambo äger som enskild egendom, till exempel genom äktenskapsförord eller gåva med villkor om enskild egendom, ingår inte i bodelningen.

När gör man en bouppteckning och när gör man en bodelning?

En av de stora skillnaderna mellan bouppteckning och bodelning är alltså tidpunkten och syftet. Bouppteckningen görs endast vid dödsfall och syftar till att skapa en översikt över den avlidnes ekonomiska situation för att kunna fördela arvet korrekt.

Bodelning kan ske både vid dödsfall och vid separation och syftar till att dela upp gemensam egendom mellan två parter.

En annan skillnad är att bouppteckningen är en formell handling som registreras hos Skatteverket, medan bodelningen är en privat överenskommelse mellan parterna. Vid en bodelning upprättas en bodelningshandling där det framgår hur tillgångarna ska fördelas mellan parterna. Denna handling ska skrivas under av båda parter för att vara giltig.

Hur hänger bouppteckning och bodelning ihop vid dödsfall?

När en person som var gift avlider, börjar processen med en bouppteckning. Där listas allt den avlidne och den efterlevande maken har i tillgångar och skulder.

Efter bouppteckningen gör man en bodelning mellan den efterlevande maken och dödsboet. Det innebär att man delar upp vad som är gemensamt och vad som tillhör var och en.

När bodelningen är klar, kan arvet fördelas till de som ska ärva. I samband med dödsfall skrivs ofta bodelningen tillsammans med arvskiftet, i en gemensam handling.