För den som inte är juridiskt kunnig kan bodelning vid dödsfall kännas komplicerat, därför förklarar vi i denna artikel hur det går till.
När görs en bodelning vid dödsfall?
En bodelning sker om den avlidne var gift eller registrerad partner. Om den avlidne var sambo kan också en bodelning göras, men då gäller andra regler som främst handlar om den gemensamma bostaden och bohaget, alltså möbler och andra saker som används i hemmet.
Bodelningen vid dödsfall börjar med att en bouppteckning måste göras. En bouppteckning är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne och den efterlevande maken har vid dödsfallet. Bouppteckningen ska som huvudregel lämnas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet och fungerar som ett underlag för bodelningen.
Giftorättsgods och enskild egendom
När bouppteckningen är klar, ska tillgångarna och skulderna fördelas mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Detta görs genom att man först klargör vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom.
- Giftorättsgods är de tillgångar som makarna äger tillsammans, eller som var och en äger men som ska delas lika vid en bodelning.
Enskild egendom är sådant som inte ska delas, till exempel om det finns ett äktenskapsförord, eller om någon fått en gåva eller ett arv med villkoret att det ska vara enskild egendom. När man vet vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom, räknar man ut värdet av giftorättsgodset och drar av eventuella skulder som är kopplade till detta. Det som blir kvar delas sedan lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Den efterlevande maken behåller sin del av giftorättsgodset och tillgångarna i dödsboet går vidare till arvingarna enligt arvsordningen eller testamentet.
Vad är basbeloppsregeln?
Den efterlevande maken har alltid rätt till något som kallas för "basbeloppsregeln". Det innebär att den efterlevande maken har rätt att behålla tillgångar som motsvarar fyra prisbasbelopp Prisbasbeloppet bestäms varje år av regeringen och används som grund för olika ersättningar och bidrag. Om giftorättsgodset och den enskilda egendomen inte räcker till för att uppfylla basbeloppsregeln, har den efterlevande maken rätt att få tillgångar från dödsboet för att komma upp i detta belopp. Detta gäller även om det finns andra arvingar som annars skulle ha fått del av tillgångarna.
Bodelningshandling – ett skriftligt dokument
När bodelningen är klar, görs en bodelningshandling. Detta är ett skriftligt dokument som beskriver hur tillgångarna har fördelats mellan den efterlevande maken och dödsboet. Bodelningshandlingen ska skrivas under av både den efterlevande maken och dödsbodelägarna för att vara giltig. Det är vanligt att man gör en gemensam handling för både bodelningen och arvskiftet så att allt finns samlat i ett dokument.
Bodelningen vid dödsfall kan vara en känslomässigt påfrestande process, särskilt i kombination med sorgen efter den avlidne. Det kan därför vara klokt att ta hjälp av en jurist eller en boutredningsman för att vara säker på att allt går rätt till. Men det går också bra att göra bodelningshandlingen själv, men då är det bra att använda sig av juridiska mallar för att säkerställa att alla juridiska begrepp finns med.
