När kan en dödsboanmälan göras?
En dödsboanmälan kan göras när den avlidnes tillgångar inte räcker till mer än begravningskostnaderna och andra mindre utgifter i samband med dödsfallet samt inte inkluderar fast egendom som hus eller mark. Om det däremot finns fastigheter eller mer tillgångar behöver en bouppteckning göras.
Hur gör jag en dödsboanmälan?
Det är kommunen som ansvarar för att göra en dödsboanmälan. Om du tror att dödsboet uppfyller kraven för en dödsboanmälan, ska du kontakta socialtjänsten i den kommun där den avlidne bodde. Socialtjänsten kommer då att göra en utredning för att fastställa om dödsboet uppfyller villkoren för en dödsboanmälan. Denna utredning inkluderar en genomgång av den avlidnes tillgångar och skulder samt en bedömning av om tillgångarna räcker till att täcka begravningskostnaderna.
För att socialtjänsten ska kunna göra en korrekt bedömning, behöver du som anhörig eller dödsbodelägare lämna nödvändig information och dokumentation. Detta kan inkludera uppgifter om den avlidnes bankkonton, eventuella skulder, försäkringar och andra ekonomiska tillgångar. Det är också viktigt att lämna in en kostnadskalkyl för begravningen, eftersom detta är en central del av bedömningen.
Om socialtjänsten bedömer att dödsboet uppfyller kraven för en dödsboanmälan, kommer de att upprätta en dödsboanmälan och skicka den till Skatteverket. Skatteverket registrerar sedan dödsboanmälan, vilket innebär att den ersätter bouppteckningen. Detta innebär att dödsboet inte behöver göra en bouppteckning.
När går det inte att göra en dödsboanmälan?
En dödsboanmälan är inte möjlig om dödsboet innehåller fast egendom, som exempelvis en villa, eller större ekonomiska tillgångar. Dyker det upp tillgångar efter att dödsboanmälan är gjord, som tidigare inte var kända, kan det krävas en bouppteckning ändå.
