Stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation. Jag kommer besvara din fråga med hjälp av reglerna i äktenskapsbalken och ärvdabalken. 

Hur görs en bodelning mellan makar?

Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses (9 kap. 1 § äktenskapsbalken). Ett äktenskap upplöses vid skilsmässa eller om en av makarna avlider. Första steget vid en bodelning är att ta upp varje makes giftorättsgods. (10 kap. 1 § äktenskapsbalken) Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom. (7 kap. 1 § äktenskapsbalken) Från giftorättsgodset ska makarnas skulder dras av. (11 kap. 2 § äktenskapsbalken) Man får då fram hur mycket varje makes tillgångar är värda. Efter det slår man samman makarnas giftorättsgods och delar det på hälften, för att få fram vad varje make är berättigad till. (11 kap. 3 § äktenskapsbalken) 

Arvsordningen enligt lag

Barn har rätt till en lika stor del var av arvet efter sin förälder. (2 kap. 1 § ärvdabalken) Var den avlidne gift har dock den efterlevande maken rätt till arvet före eventuella gemensamma barn. Den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. (3 kap. 1 § ärvdabalken) Att den efterlevande ärver med fri förfoganderätt, och inte full äganderätt, betyder att den efterlevande får disponera över och använda tillgångarna fritt. Den efterlevande får alltså fritt sälja och konsumera egendomen. Hen får däremot inte själv testamentera bort tillgångarna eller ge bort en så stor del att det orsakar en väsentlig minskning av tillgångarna. (3 kap. 3 § ärvdabalken) 

Särkullbarn (det vill säga de barn som är barn enbart till den ena av makarna) har dock rätt att kräva ut sitt arv direkt när deras förälder avlidit om de önskar. Den efterlevande makens arvsrätt omfattar då inte särkullbarnets arvslott. Arvslotten kallas den del av arvet en person får om arvet fördelas enligt lag. Särkullbarn kan dock välja att avstå sitt arv till fördel för den efterlevande maken, och då ska de istället få ut sin del av arvet när den efterlevande maken avlider. (3 kap. 9 § ärvdabalken) 

Arvsordning enligt testamente 

I ett testamente kan testatorn bestämma att hens särkullbarn ska vänta med att få ut sitt arv tills dess att den efterlevande maken också avlidit. Ett testamente som inskränker barns rätt till sin laglott kan klandras och barnet kan då begära ut sin laglott direkt (7 kap. 3 § ärvdabalken). Laglotten är hälften av arvslotten. (7 kap. 1 § ärvdabalken) Bestämmelserna om laglott finns till för att föräldrar inte ska kunna göra sina barn helt arvlösa.

Vad gäller i din situation? 

Även om du inte står som ägare på fastigheten kan den utgöra giftorättsgods. Om den gör det har du rätt till hälften av dess värde vid en bodelning efter att din make avlidit. Om fastigheten däremot är din makes enskilda egendom ska den inte tas med i bodelningen och din makes fyra barn har rätt till varsin lika stor del av den kvarlåtenskap där fastigheten i sådana fall ingår. Din mans dotter kan då kräva ut sin del i anslutning till din mans bortgång, medan du tar över de gemensamma barnens andelar med fri förfoganderätt. 

Min rekommendation: 

Om det är ert önskemål att din mans dotter ska vänta med att få ut sitt arv tills att även du avlidit kan ni alltså enklast reglera detta i ett testamente. På så sätt tryggas din ställning om din man avlider före dig. Din mans dotter kommer dock alltid att kunna begära ut sin laglott om din man dör före dig. Testamenten måste uppfylla vissa formkrav för att vara giltiga och deras ordalydelse är mycket viktig. Min rekommendation är därför att ni bokar tid med en av Familjens Jurists kunniga jurister för att upprätta ett testamente.   

Jag hoppas att du fått svar på dina frågor. Hör gärna av dig igen om du har fler frågor eller funderingar.