Tolkning av testamente
Hej, Vi är 2 syskon som önskar hjälp med tolkning av ett testamente.
Vår far är omgift. Hans nya fru har också 2 barn, det finns inga gemensamma barn.
Det finns ett äktenskapsförord som säger att all egendom man då ägde eller senare förvärvade samt avkastning av densamma skall vara respektive makes enskilda egendom, vari andra maken inte äger giftorätt.
Det finns en bostad värd 1,2 miljoner som ägs till 2/3 av vår far och 1/3 av hans fru.
Vår far har personliga bankkonton o aktiedepå innehållande 200 tusen, dessutom finns kapitalförsäkringar om vardera 100 tusen utställda på oss syskon.
Slutligen finns ett gemensamt bankkonto innehållande 200 tusen, det finns gemensamma möbler etc. men dessa kan vi bortse från.
I Testamentet står
All vår egendom är enskild enligt äktenskapsförord
Den av oss som överlever den andre skall med fri förfoganderätt erhålla all den andres kvarlåtenskap, dock med undantag för särkullbarns laglott. På den efterlevande makes lott skall om denne så önskar läggas gemensam bostad.
Försäkringsbelopp som tillfaller särkullbarn i egenskap av förmånstagare skall ej avräknas från dennes arv.
Efter bådas vår död skall hela den då befintliga kvarlåtenskapen fördelas mellan våra arvingar enligt lag.
Vi undrar nu vad som händer om vår far avlider först samt vad som ev. sker då även hans fru avlider.
Rådgivarens svar
Hej!
Tack för att ni vänder er till Fråga Juristen med er fråga.
Frågan rör testamente och arvsrätt, vilket regleras i ärvdabalken (ÄB). Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Tolkning av testamente
Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska ett testamente tolkas i överensstämmelse med testatorns vilja eller vad som kan antas ha varit dennes vilja med testamentet. Testatorn är den som har skrivit testamentet.
Vid dödsfall
Om er pappa avlider först följer det av testamentet att ni som särkullbarn har rätt till er laglott. Laglotten är halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB. Alltså har ni rätt till hälften av er pappas egendom. Resterande del av arvslotten kommer er pappas fru att fritt förfoga över till dess att hon går bort. Det spelar med andra ord ingen roll att egendomen i äktenskapsförordet är enskild, hans fru kommer fortfarande att ärva det som inte utgör laglotten. Vid hennes bortgång har ni rätt till resten av arvslotten, det vill säga den andra halvan, förutsatt att testamentet inte ändras.
Testamentet föreskriver att den efterlevande maken ska ha rätt till huset om så önskas. Med detta menas att ni i första hand kommer ha rätt att ärva de andra tillgångarna som er pappa har om hans fru vill bo kvar i huset. Huset kommer ni ärva först när hans fru går bort i sådana fall.
Fri förfoganderätt
Viktigt att tänka på är att er pappas fru har fri förfoganderätt över egendomen som hon ärver, det vill säga det som inte utgör er laglott. Att hon har fri förfoganderätt innebär att hon får spendera eller sälja egendomen. Det finns dock undantag till vad man får göra när man har fri förfoganderätt över egendom vid arv. Man får inte ge bort en stor del av egendomen i gåva, och man får inte testamentera bort egendomen. När er pappas fru avlider kommer ni, som jag nämnde ovan, ärva resten av hans egendom. Ni kommer alltså ha rätt till den andelen av kvarlåtenskapen som kommer från er pappa.
Avstå från laglotten till förmån för efterlevande make
Något som är viktigt att nämna är att ni kan välja att avstå även från er laglott till förmån för er pappas fru om han skulle gå bort först, se 3 kap. 1 § första stycket ÄB samt 3 kap. 9 § ÄB. Då kommer ni istället få ta del av ert arv när hon går bort, detta följer av 3 kap. 2 § ÄB.
I 3 kap. 2 § första stycket ÄB framgår att en hälftendelning ska göras vid den efterlevande makens död, alltså att hälften av den efterlevande makens bo ska tillfalla de med den bästa arvsrätten till den först avlidne maken, det vill säga ni syskon om er pappa går bort först. Dock finns det i 3 kap. 2 § tredje stycket ÄB en möjlighet att göra avsteg från denna regel. Där förskrivs att om den efterlevande makens arv var en annan andel än hälften ska arvingarna få samma andel i boet efter den sist avlidne. Med detta menas att om er pappas andel är större eller mindre än hälften kommer ni ärva så mycket när hans fru går bort. Hur beräkningen med kvotdelarna görs är komplicerad och för att en korrekt bedömning ska kunna göras krävs det att man har tillgång till samtliga uppgifter om er pappas och hans frus egendomsförhållanden.
Sammanfattning
Ni står inför två valmöjligheter för det fallet er pappa skulle gå bort först. Ni kan välja få laglotten direkt, det vill säga den halvan av er pappas egendom som ni har rätt till enligt lag. Då kommer ni, när er pappas fru går bort, ha rätt till resterande del av det som är hans egendom, det vill säga resten av arvslotten som er pappas fru har haft fri förfoganderätt över under tiden hon lever.
Ni kan också välja att avstå från laglotten till förmån för er pappas fru. Om ni väljer att göra detta kommer ni istället ha rätt till egendomen då hon avlider. Hur andelarna beräknas kan jag tyvärr inte svara på eftersom det kräver att man vet exakt hur egendomsförhållandena ser ut mellan er pappa och hans fru.
Kommentar
Jag hoppas att ni har fått vägledning i er fråga! Om ni har ytterligare funderingar är ni varmt välkomna att återkomma till oss på Fråga Juristen. Om ni vill ha mer kvalificerad juridisk rådgivning kan ni enkelt kontakta en av våra erfarna jurister på ett kontor nära er här.
Bästa hälsningar,
Felicia
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.