Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga!

Rättsfrågan i din fråga är om barnbarnen har samma rätt till laglott som sin avlidne far. Regler om detta hittar du i ärvdabalken (ÄB). Jag kommer att börja med att ge en beskrivning till vilka regler som är tillämpliga och därefter kommer jag tillämpa dem på ditt fall.

Bröstarvingarna och istadarätten

Enligt den så kallade parentelprincipen som tillämpas i svensk arvsrätt ska de släktingar som står närmast den avlidne ärva framför dem som är mer avlägsna. För att klargöra vilka släktingar som står närmast finns det i ärvdabalken en indelning av släktingarna i olika arvsklasser. I den första arvsklassen återfinns bröstarvingarna. I 2 kap. 1§ ÄB framgår följande om bröstarvingarnas arvsrätt: Närmaste arvingar på grund av skyldskap äro arvlåtarens avkomlingar (bröstarvingar). Arvlåtarens barn taga lika lott. Är barn dött, skola dess avkomlingar träda i dess ställe, och skall var gren taga lika lott. Samtliga barn i rakt nedstigande led betraktas som bröstarvingar, dvs barn, barnbarn osv. Det är dock endast de bröstarvingar som står närmast den avlidne som har rätt att ärva enligt den legala arvsordningen. Detta innebär att om arvlåtaren har två barn kommer dessa dela lika på arvet. Om däremot ett av barnen har omkommit träder barnbarnen in i sin förälders ställe. Om ett av barnen i samma exempel har omkommit och efterlämnat sig två barnbarn delar dem lika på sin pappas arvslott. Rätten för en avlidens barn att träda in i sin förälders ställe kallas för istadarätten.

Laglotten

Laglotten är den del av arvet som den avlidne inte kan fritt förfoga över genom testamente. Definitionen av laglotten återfinns i 7 kap. 1§ ÄB: Hälften av den arvslott, som enligt lag tillkommer bröstarvinge, utgör hans laglott. Laglotten innebär som huvudregel att den som har barn endast kan testamentera bort hälften av sin egendom. En person som har två barn kan endast testamentera bort hälften av sin egendom, resterande 1/2 delar barnen lika på. Om det finns två barn utgör alltså deras laglott 1/4 vardera. Enligt istadarätten har även barnbarn, som träder in i sin avlidne förälders ställe, rätt till laglott.

Jämkning av testamente

Om en person har skrivit ett testamente som kränker en bröstarvinges laglott kommer inte någon myndighet eller motsvarande per automatik se till att varje bröstarvinge får ut sin laglott. Den bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste istället begära jämkning av testamentet. Regeln för detta återfinns i 7 kap. 3§ ÄB. Begäran om jämkning kan framföras vid boutredningen eller direkt till testamentstagaren, men det går även att väcka en talan om saken i allmän domstol. Begäran om jämkning måste framföras inom sex månader annars förlorar bröstarvingen sin rätt att få ut laglotten.

Tillämpning i ditt fall

Din mor har lämnat efter sig sju arvsberättigade bröstarvingar, du själv och sex barnbarn till din avlidne bror. I och med att istadarätten tillämpas i svensk arvsrätt har dina brorsbarn rätt att dela på sin fars laglott. Du har alltså rätt till din laglott som är 1/4 av kvarlåtenskapen och barnbarnen har rätt till 1/6 var av deras fars laglott.

Det som krånglar till det i din situation är att din mor har skrivit ett testamente som kränker barnbarnens laglott. Testamentet är för den delen inte ogiltigt, men barnbarnen kan, om de inte vill rätta sig efter arvlåtarens sista vilja, begära jämkning av testamentet. Varje barnbarn som vill få ut sin laglott måste begära jämkning. Bara för att ett barnbarn begär jämkning så innebär alltså inte detta att samtliga barnbarn får ut sin laglott. Varje barnbarn som begär jämkning har rätt att få ut 1/6 av faderns laglott, alltså runt 800 kronor. De barnbarn som vill att testamentet i sin nuvarande lydelse ska följas kan också som sagt avstå från att begära jämkning.

Om du har fler frågor som gäller din situation kan du vända dig till en av våra jurister som arbetar med familjerätt, du kommer i kontakt med dem här.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!