Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga! Dina två fråga rör vad som gäller generellt vid arv och testamente.

Första frågan - Allmän redogörelse

Första frågan berör rätt att testamentera enskilda egendom. I Äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB) finns ett antal regler som handlar just om vad som utgör giftorättsgods och vad som utgör enskild egendom. Av 7 kap. 1 § ÄktB framgår att all egendom som tillhör en make som är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. Vad som definieras som enskild egendom återfinns i 7 kap. 2 § ÄktB. Förenklat utgör en egendom enskild egendom om den har fåtts i gåva, genom arv eller testamente och i all tre fall med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda. Och som det är allmänt känt kan makarna upprätta ett äktenskapsförord.

  Av din fråga förstår jag att viss egendom är skriven genom äktenskapsförord som enskild egendom. En make förfogar med full äganderätt över sin enskilda egendom och får härmed testamentera enskild egendom hur den vill.

Sammanfattning

Genom testamente har du alltså möjlighet att bestämma vem din enskilda egendom ska tillfalla. Notera att ett äktenskapsförord ska registreras hos Skatteverket. Vi på Familjens jurist kan hjälpa till att upprätta ett testamente enligt dina önskemål.

Andra frågan - Allmän redogörelse

Andra frågan handlar om arvsrätt och mer specifikt vilka regler som gäller om du överlever din make.

  Jag utgår i första hand från att det inte finns någon enskild egendom varken på din eller din makes sida. Vid makens död ärver den efterlevande maken allt. Det finns dock ett undantag. Särkullsbarnen har alltid rätt att få ut sin arvslott direkt (Se 3 kap. 1 § Ärvdabalken (1958:637) (ÄB)). Enligt praxis har man som arvtagare rätt till en andel och inte till en egendom. Det fastställdes av högsta domstolen (NJA 1995 s. 303). Det innebär att den efterlevande maken får lösa särkullsbarnens arv med pengar om arvtagarna inte komma överens om andra lösningar när det gäller hur tillgångarna ska fördelas (Se 23 kap. 1 § ÄB). Kan man inte komma överens, och saknas andra tillgångar, innebär det att den efterlevande maken eventuellt måste sälja en fast egendom (om en sådan finns) för att betala ut särkullsbarnens laglott. Efterlevande make har dock alltid rätt att få ut fyra gånger basbeloppet, ca 160 000 SEK. Om maken ej tilldelats det genom bodelningen så tas det från särkullbarnens laglott (Se 3 kap. 1 § andra stycket ÄB).

Att barnen bor i Tjeckien eller någon annanstans påverkar inte reglerna som gäller i Sverige. Andra regler gäller om ett testamente har upprättats. I lag (2015:417) om arv i internationella situationer framgår av 1 kap. 3 § att man ska antingen följa lagen som gäller antingen där testatorn hade sin hemvist eller var medborgare.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Behöver du ytterligare hjälp är du varmt välkommen att kontakta Familjens Jurist.

Vänliga hälsningar,