Hoppa till innehållet
Trygga min framtid

Särkullbarns arvsrätt

Hej!
Mor och styvfar har skrivit testamente enligt formkrav med båda som testatmentsgivare (se nedan).
De är gifta, har 1 särkullbarn och 2 gemensamma barn. Jag är särkullbarn och bröstarvinge till modern. Samtliga barn har skrivit under testamentet.
Scenario: att modern avlider först.

Fråga 1. Kan särkullbarnet ta ut sin laglott omedelbart när nedan testamente finns?
Fråga 2. Får särkullbarnet ut sin resterande arvslott när styvfadern avlider? Eller betyder testamentet att arvslotten är borttestamenterad till testatorn, alltså maken i detta scenario?
Fråga 3. Har särkullbarnet rätt att få ut hela arvslotten när modern avlidit?

Texten i testamentet lyder:
Undertecknade makar bestämmer att den av oss som överlever den andra ska med fri förfoganderätt få hela den avlidnes kvarlåtenskap. Vi har två gemensamma barn, A och B samt särkullbarnet C. Vi är medvetna om att C har rätt att begära ut sin laglott redan vid förälderns död, men vi vill gärna att hen väntar tills vi båda är döda.

Undertecknade barn vill och kommer att handla efter våra föräldrars önskemål vid deras bortgång. Detta enligt Ärvdebalken (1958:637)3:9 efter bortgång Ärvdebalk (1958:637)3:2
Barn Pers.nummer Namnteckning Datum
Bevittnat av två personer.

Rådgivarens svar

2019-01-11

Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Nedan kommer jag stegvis att redogöra för dina tre frågeställningar. Regler om arv återfinns i ärvdabalken.

Fråga 1: Kan särkullbarnet ta ut sin laglott omedelbart när nedan testamente finns?
Inledningsvis vill jag klargöra att rätten till laglott gäller endast för bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn (gemensamma barn och särkullbarn). Andra arvingar än bröstarvingar kan således genom ett testamente göras arvslösa. Laglotten består av hälften av den arvslott som bröstarvingen annars skulle haft rätt till enligt lag. Laglotten är omöjlig att testamentera bort och bröstarvingar har alltid rätt att få ut den förr eller senare. Om ett testamente utgör hinder mot att få ut laglotten direkt, måste bröstarvingen jämka testamentet inom sex månader från delgivningen av testamentet. Jämkningen sker direkt till den testamentstagare som annars skulle få den delen, inte via domstol. Om bröstarvingen begär ut laglotten får denne laglotten direkt, utom i de fall testamentet är skrivet till förmån för den efterlevande maken. Där skiljer sig reglerna dock mellan gemensamma barn och särkullbarn. Särkullbarn får ut laglotten direkt vid jämkning, oberoende av vad testamentet anger. Detta beror på att ett särkullbarn inte behöver anpassa sig efter en efterlevande make som inte är dennes rättsliga förälder. Däremot kan även särkullbarn avstå arvet till förmån för efterlevande make, men det är valfritt och inget som kan regleras i testamente. Det är alltså upp till särkullbarnet att bestämma själv.

Fråga 2: Får särkullbarnet ut sin resterande arvslott när styvfadern avlider? Eller betyder testamentet att arvslotten är borttestamenterad till testatorn, alltså maken i detta scenario?
Att avstå arv innebär inte att den efterlevande maken får arvet istället för arvingen, utan efterlevande makar ärver endast med fri förfoganderätt. Det innebär att maken får förfoga över egendomen precis som denne vill, med undantaget att det inte är tillåtet att ge bort egendomen i gåva eller testamentera den vidare. Fri förfoganderätt är alltså inte samma sak som äganderätt och därmed ärver inte efterlevande makar den del som bröstarvingen avstår till förmån för denne. Bröstarvingen får istället ut så kallat efterarv när den efterlevande maken dör.

Särkullbarn behöver som sagt inte avstå arvet till förmån för efterlevande make, men om särkullbarnet väljer det så får denne ut arvet när den efterlevande maken dör. Däremot är det möjligt för testamentsgivaren att testamentera bort all egendom utöver laglotten, därav finns laglottsrätten som ett skydd för bröstarvingars rätt till arv. På grund av detta finns det ingen garanti för att bröstarvingar alls får ut resterande arvslott om testamentet anger något annat, både gällande gemensamma barn och särkullbarn.

Svaret på frågan är således följande; efterlevande make ärver med fri förfoganderätt, vilket innebär att bröstarvingen (både gemensamma barn och särkullbarn) istället får efterarv när efterlevande make dör. Fri förfoganderätt betyder alltså inte att arvet är automatiskt testamenterat till maken. Däremot kan testamentsgivaren välja att testamentera allt utöver laglotten till efterlevande make och då finns det ingen möjlighet alls att få ut resterande arvslott, varken för gemensamma barn och särkullbarn. Enligt det aktuella testamentet framgår det dock inte att testamentsgivaren har testamenterat bort allt annat utöver laglotten, varpå de som skriver under testamentet får ut sitt arv när efterlevande make dör i form av efterarv.

Fråga 3: Har särkullbarnet rätt att få ut hela arvslotten när modern avlidit?
Särkullbarn behöver inte avstå arv till förmån för efterlevande make (i detta fall styvfadern), som jag nämnt ovan. Särkullbarn har oavsett vad alltid rätt till laglotten direkt, men även resterande arvslott om modern inte har angett något annat i testamentet. Av vad som framgår enligt det aktuella testamentet har inte modern testamenterat bort egendomen till någon eller något annat. Därmed har särkullbarnet i denna situation rätt att få ut hela arvslotten vid moderns död, om denne inte väljer att avstå till förmån för den efterlevande maken.

Jag hoppas att du fick svar på dina frågor! Jag förmodar att du är särkullbarnet i den här situationen. Gällande testamentet måste du vara aktsam med att skriva under, om du vill få ut ditt arv direkt. Det är omöjligt att testamentera bort denna direkta rätt till laglotten för särkullbarn, men om särkullbarn medger att denne kan avstå rätten så gäller det medgivandet. Om du vill ha en mer ingående rådgivning gällande ditt ärende, är du varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister här.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.