Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen. Inledningsvis kommer jag gå igenom regleringen, för att därefter besvara dina frågor.

Arvsordningen

Som huvudregel ärver i första hand bröstarvingar till den avlidne (2 kap. 1 § Ärvdabalken). Denna regel åsidosätts dock genom 3 kap. 1 § som anger att kvarlåtenskapen ska tillfalla den efterlevande maken om den avlidne var gift. Regeln i 3 kap. 1 § kan åsidosättas genom testamente, bortsett från vad som sägs nedan om prisbasbeloppsregel.  

Prisbasbeloppsregeln

Enligt 3 kap. 1 § 2 st. har den efterlevande maken alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet som gäller vid tiden för dödsfallet. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Vidare anges särskilt att ett testamente är utan verkan i den mån det inkräktar på denna prisbasbeloppsregel. Regeln innebär att, då kvarlåtenskapen fördelas, ska den efterlevande makens rätt enligt regeln tillgodoses. Vad som därefter kvarstår utgör den egendom som ska tillskiftas enligt testamentet.

Hur påverkar prisbasbeloppsregeln arvsskiftet

Med beaktande av vad som sägs i 11 kap. 1 §, dvs. att testamente ska ges den tolkning som antas överensstämma med testators vilja, får prisbasbeloppsregeln innebära att den egendom som kvarstår därefter, fördelas andelsmässigt utifrån hur fördelningen angivits i testamentet (och med beaktande av bröstarvingars rätt till sin laglott). Så vitt gäller bröstarvingar har de fortfarande rätt till sin laglott, utifrån hur egendomsförhållandena ser ut vid tidpunkten för personens dödsfall och inte efter det att den efterlevande maken tillskiftats egendom enligt prisbasbeloppsregeln. Om regeln medför att bröstarvingarnas laglott inskränks medför det att de istället får en efterarvsrätt av den efterlevande maken när den personen senare avlider (jfr 3 kap. 2 §).

Din situation

Testamentet, om det anger att egendomen ska tillfalla andra än den efterlevande maken, medför att bestämmelsen i 3 kap. 1 § 1 st. Ärvdabalken inte tillämpas. I den mån det behövs har den efterlevande maken dock rätt att få egendom enligt vad som ovan sägs. Om bröstarvingarna inte får ut sin laglott kommer de få en efterarvsrätt av den efterlevande maken. Om ni behöver hjälp med att förvalta dödsboet rekommenderar jag att kontakta en av Familjens Jurists duktiga jurister. De kan även hjälpa er med att genomföra arvsskiftet.

Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor! Kontakta oss gärna på nytt om du har några andra frågor.