Klander av testamente
Hej
Ett par (släktingar till mig) som varit gifta och inte har några barn har skrivit ett gemensamt testamente.
I samband med bouppteckningen för ett år sedan då hustrun dog, delgavs hustruns syster testamentet (systern kommer inte att ärva enligt testamentet). Jag har förstått att systern därmed har 6 månader på sig väcka talan mot testamentet. Behöver Mannen (till den avlidne) vidta någon åtgärd för att försäkra sig att gått rätt till? Är systern till hustrun därmed
inte del av bouppteckningen när mannen avlider?
Tacksam för Svar
Rådgivarens svar
Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Jag kommer nedan gå igenom de relevanta bestämmelserna och därefter förklara hur de förhåller sig till er situation.
Legala arvingar ska delges
När en person har avlidit och efterlämnat ett testamente ska testamentet delges till samtliga arvingar, 14:4 ärvdabalken (ÄB). Testamentet vinner därefter laga kraft om arvingarna godkänner testamentet, eller annars sex månader efter delgivningen förutsatt att testamentet inte klandras.
Klander av testamente
Ett testamente kan klandras genom att en arvinge skickar in en stämningsansökan till tingsrätten. Syftet med stämningsansökan är då att domstolen ska komma fram till att testamentet inte är giltigt. En sådan process måste inledas senast sex månader efter att arvingen blev delgiven testamentet, 14:5 ÄB.
För att ett testamente ska kunna klandras krävs att testamentet antingen är formellt felaktigt, t.ex. om det upprättats utan vittnen, eller att testamentet är materiellt felaktigt, 13 kap. ÄB. Ett testamente är materiellt felaktigt om det inte återspeglar testatorns egentliga vilja, vilket t.ex. kan vara fallet om testatorn tvingats skriva under testamentet.
När den som väcker klandertalan hävdar att testamentet är materiellt felaktigt måste denne kunna visa det. Om testamentet misstänks vara ogiltigt på formell grund är det istället upp till testamentstagarna att bevisa att testamentet faktiskt skrivits enligt formkraven.
Efterarv
När makar ärver varandra är det vanligt att det sker med fri förfoganderätt. Om så är fallet har den först avlidnas släktingar rätt till s.k. efterarv när den efterlevande maken dör. Då delas kvarlåtenskapen upp (oftast på hälften) mellan den först avlidnas arvingar och den senare avlidnas arvingar.
Er situation
Som jag har förklarat ovan så var det i sin ordning att hustruns syster delgavs testamentet. Detta för att hon ska kunna godkänna eller inom sex månader klandra testamentet. Om systern väljer att klandra testamentet så måste hon skicka in en stämningsansökan till tingsrätten. Då ska även testamentstagaren, dvs. den efterlevande maken delges stämningsansökan. I väntan på det behöver han alltså inte göra någonting. Om maken blir delgiven stämningsansökan så rekommenderar jag att han vänder sig till en jurist eftersom svaromål då ska inges till rätten. Vem som bär bevisbördan beror så som jag förklarat ovan på vilken grund testamentet klandras, materiellt eller formellt.
Huruvida hustruns syster kommer ärva den efterlevande maken beror på vad som står i testamentet. Om maken ärvde sin fru med full äganderätt kommer inte hustruns syster vara arvinge när han där, men om han ärvde med fri förfoganderätt kan hon ha rätt till efterarv.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du vill ha vidare rådgivning, eller om din släkting vill ha hjälp vid en eventuell klandertalan är ni välkomna att vända er till Familjens Jurist.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.