Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga. Nedan kommer en redogörelse om vad som gäller utifrån de omständigheter som du har nämnt. I ditt fall är det främst sätten hur man kan testamentera viss egendom som blir intressanta.

Hur kan man testamentera egendomen?

Det är inte klarlagt huruvida din blivande sambo genom ett testamente kan styra över sin halva i bostaden på så sätt att den förvaltas av dig tills du väljer att sälja bostaden, och att äganderätten av en del av vinsten går över till sonen. Jag känner inte till att ett sådant fall har avgjorts av domstol och det finns inte något skrivet i ärvdabalken om denna metod. Nedan nämner jag däremot fyra metoder som äg allmänt accepterade att användas i ett testamente.

Full äganderätt

En testator kan testamentera sin egendom med full äganderätt. Det betyder att mottagaren kan förfoga över egendomen helt fritt i livet och kan då i sin tur testamentera egendomen till vem han eller hon vill. I ditt fall är inte full äganderätt aktuellt utifrån vad du har nämnt i omständigheterna. Troligtvis vill din sambo ge åtminstone vinsten av sin del av bostaden till sin son.

Fri förfoganderätt

En testator kan testamentera kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt till någon. Fri förfoganderätt innebär att en person kan få ta emot hela eller en andel av kvarlåtenskapen, och denna person får spendera/sälja denna del precis som denne vill. Mottagaren är däremot bunden av sekundosuccession, dvs. vem som ska ha egendomen när den fria förfoganderätten upphör (vid mottagarens död). Man kan inte testamentera bort kvalåtenskapen som man har fått.

Den fria förfoganderätt gäller oftast en del av kvarlåtenskapen och inte viss egendom. Om din sambo nu skulle ge dig så stor del av sin kvarlåtenskap som täcker bostaden skulle det ändå kunna bli problem. Ett problem är att bostäder ökar i värde med tiden, och kan då bli en större del av kvarlåtenskapen än vad som är stadgat i testamentet. Ett annat problem kan uppstå när din sambo avlider, kanske börjar du och sonen bråka över vilken del av kvarlåtenskapen som ska gå till vem. Kanske vill sonen ha en del av bostaden. Eftersom fri förfoganderätt inte är helt bestämt till en viss egendom, utan till en andel av kvarlåtenskapen kan det leda till en lång arvskiftesprocess där du och sonen inte kommer överens.

Successiva legat

Ett annat sätt är använda successiva legat, vilket betyder att den första mottagaren får viss bestämd egendom, ex. en fastighet , med skyldighet att låta den gå vidare till en annan person efter sin död. Den första mottagaren kan använda egendomen och få lagfart på den (om det är en fastighet), men han eller hon kan inte sälja eller pantsätta den. Om den första mottagaren “äventyrar” den efterföljande mottagarens rätt kan egendomen ställas under vård och förvaltning av god man enligt 12 kap. 10 § ÄB läst tillsammans med 12 kap. 9 § ÄB. Om skada åsamkas egendomen av den första mottagaren kan ersättning behöva betalas till nästa mottagare.

Ett successivt legat gällande bostaden skulle kunna fungera bra i er situation. Du skulle kunna få lagfart på den. Men problemet är att du inte kommer kunna ta lån eller sälja bostaden, i alla fall inte utan sonens godkännande. I denna situation kan du och sonen komma överens genom avtal hur man ska dela på vinsten. Ett sådant avtal bör då upprättas efter att din sambo har avlidit. På sätt behöver du inte heller oroa dig för 12 kap. 10 § ÄB. Ni kan även avtala om att du ska få ta vissa lån på bostaden.

Nyttjanderätt

En testator kan även testamentera egendom med nyttjanderätt, och det kan avse bestämd egendom såsom en bostad. Nyttjanderätten innebär att mottagaren kan använda egendomen men man är inte ägare över den. Ägaren kan då vara en arvinge eller en person som den avlidne nämnt som ägare i testamentet.

Nyttjanderätten är möjlig att skriva in i testamentet i det fall som du har nämnt. Däremot leder nyttjanderätten till mindre rättigheter för dig än vad ett successivt legat skulle göra. Enligt det successiva legatet förvaltar du över egendomen tills du avlider eller tills du och sonen kommer överens om att sälja bostaden. Vid nyttjanderätt har du inte samma rättigheter, enligt ett rättsfall från hovrätten kan man exempelvis inte hyra ut en del av bostaden till någon annan, utan godkännande av ägaren.

Sammanfattning och rekommendation

Utifrån ärvdabalken och rättsfall är det inte klarlagt huruvida man kan testamentera egendom på så sätt att vinsten av en försäljning av egendomen skall gå till någon annan än den som får äganderätten av bostaden.

Däremot skulle man i ett fall som du har nämnt använda sig av fri förfoganderätt, successiva legat eller nyttjanderätt. Inget av dessa alternativ är helt optimalt för ditt fall. Men enligt mig är det bästa alternativet successiva legat eftersom man kan avtala om att få pantsätta och sälja bostaden och sedan också fördela vinsten på bostaden som man själv kommer överens om.

I ditt fall skulle det vara bra att få gå igenom dessa frågor vidare med en jurist som har erfarenhet av arvs- och testamentsfrågor. De kan även hjälpa till att på bästa sätt formulera testamentet så att det inte leder till några tolkningssvårigheter. De skulle även kunna formulera testamentet på det sätt som du har gett uttryck av i din fråga, om de vet att det kan göras utan att det blir några problem för er. Du kan boka en tid hos en av våra jurister på ett kontor nära dig hos Familjens Jurist. I annat fall önskar jag dig lycka till och hoppas att denna fråga löser sig så att alla berörda blir nöjda!