Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Din fråga rör arvsrätten och jag redogör därför nedan för några av de tillämpliga bestämmelserna i ärvdabalken och avslutar med en sammanfattning utifrån er situation. 

Regler om arv

Om arvlåtaren, det vill säga den avlidne, var gift vid sin bortgång så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Gemensamma barn ärver först när även den andra föräldern gått bort. Däremot finns undantag då arvlåtaren hade särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet. Särkullbarn har nämligen rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 §). 

Var arvlåtaren inte gift så går arvet istället till dennes släktingar. Rätten att ärva en bortgången släkting är indelad i tre arvsklasser. I den första arvsklassen finns arvlåtarens barn och dennes avkomlingar som alltså ärver i första hand (2 kap. 1 §). Finns inga barn eller barnbarn och så vidare, går man vidare till andra arvsklassen som består av den avlidnes föräldrar och deras avkomlingar, det vill säga arvlåtarens syskon (2 kap. 2 §). Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen går man vidare till tredje arvsklassen som består av den avlidnes far- och morföräldrar och deras avkomlingar (2 kap. 3 §). 

Vad är laglott?

Bröstarvinge, det vill säga barn eller barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led i enlighet med första arvsklassen, har rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 §). Finns det flera bröstarvingar delar dessa på denna hälft. Detta innebär att när en person avlider så går hälften av kvarlåtenskapen till dennes barn. Övriga arvingar kan göras helt arvslösa genom testamente.

Om det finns ett testamente

Om den avlidne har skrivit ett testamente så ska kvarlåtenskapen som utgångspunkt fördelas i enlighet med testamentet (9-11 kap). Däremot får inte bröstarvinges laglott kränkas. Arvlåtarens barn har med andra ord alltid rätt att få ut sin laglott, oavsett vad som står i testamentet (7 kap. 1 §). För att bröstarvinge ska få ut sin laglott måste denne begära jämkning av testamentet. Jämkning måste påkallas inom sex månader från det att bröstarvingen delgivits testamentet (7 kap. 3 §). 

Sammanfattande om er situation

Din fars barn från ett tidigare förhållande har laglig rätt att få ut sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av den avlidnes kvarlåtenskap och är man flera barn får man alltså dela på denna hälft. Du och dina syskon på din fars sida, oavsett hel- eller halvsyskon, har alltså rätt till minst en sjättedel av 50% av kvarlåtenskapen var. Laglotten går alltså inte att testamentera bort eller avskriva på något annat sätt. Övriga 50% kan din far testamentera hur han vill. Läs mer om testamente hos Familjens Jurist. I detta sammanhang är det också viktigt att tänka på att särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt, medan gemensamma barn måste vänta. Detta innebär att om din far avlider före din mor så har dina tre halvsyskon rätt att få ut sin del på en gång, medan du och dina två helsyskon måste vänta tills även er mor avlider. Skulle din mor avlida före din far så ärver han henne och först när även er far avlider så fördelas arvet efter honom och alla ni sex barn har rätt att få ut ert arv. 

Avslutande rekommendation

För att undvika framtida konflikt så rekommenderar jag din far att skriva ett testamente. Detta är extra viktigt just då det finns särkullbarn med i bilden. Ett testamente går att skriva själv, men för att vara säker på att det är korrekt utformat, både till innehåll och form, är det en god idé att ta hjälp av en jurist. I er situation kan det också vara bra att prata med en jurist som kan ge er mer detaljerad rådgivning utifrån alla de omständigheter som föreligger.

Hos Familjens Jurist kan ni välja att till ett fast pris få hjälp på telefon eller ett fysiskt möte. Vill din far hellre skriva testamentet själv men med juridisk vägledning, så rekommenderar jag tjänsten testamente online. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!