Trygga min framtid
Jämkning av testamente
Hej
Vi är en familj där pappan har gått bort. Pappan har ett särkullsbarn och mamman har även ett särkullsbarn.
De har gjort en inbördes testament där deras vilja vid den enes frånfälle att den som överlever ska med fri förfogande erhålla all kvarlåtenskap och skall kunna bo kvar i den gemensamma bostaden och deras gemensamma bröstarvingar skall få ut sitt arv förs när båda är avlidna. Utöver det så har pappa sin vilja att hans bröstarving inte begär att få sin laglott vid hans död utan väntar när båda är avlidna. Hans vilja är också att hans maka tilldelas hela 1/1 av deras gemensamma bostad.
Nu har bouppteckaren informerat oss att pappas särkullsbarn kan ändå kräva sin laglott trots pappas vilja i testamentet.. vad är så meningen att pappa skrev ett testamente? Anledning pappa skrev testamente var att vår mamma inte skulle känna sig tvungen att lämna sitt hem bara för att särkullbarnet inte skulle få sitt arv förrän båda är borta.
Så vår fråga är, kan det verkligen stämma?
Rådgivarens svar
2021-03-12
Hej och stort tack för att du vänder dig till Fråga Juristen! Nedan följer en redogörelse för relevanta regler följt av en rekommendation. Regler kring arv och testamenten finns i ärvdabalken (ÄB).
Den legala arvsordningen
Jag kommer börja med att kort gå igenom arvsordningen enligt ÄB. Den närmaste arvingen till en avliden person är dennes barn som kallas för bröstarvingar, det står i 2 kap. 1 § ÄB. Där står att barnen ärver lika mycket var. I din fråga skulle bröstarvingarna till pappan vara hans särkullbarn och de gemensamma barnen han har med mamman. Enligt 3 kap. 1 § ÄB ärver den efterlevande maken (mamman i din fråga) kvarlåtenskapen efter den först avlidna maken med fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får således vänta med att få ut sitt arv tills även den efterlevande maken gått bort. Särkullbarn har dock rätt att begära ut sitt arv direkt, men kan även välja att avstå att begära ut arvet direkt till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 § ÄB. Att avstå från att få ut arvet direkt är dock valfritt för särkullbarnet, denne har som ovan nämnt rätt att begära ut arvet utan att behöva vänta tills den avlidne förälderns make gått bort.
Laglott
I sin fråga tar du upp rätten till laglotten. 7 kap. 1 § ÄB klargör att hälften av en arvinges arvslott utgör dennes laglott. Arvslotten är det man skulle ärvt om inget testamente fanns.
Exempel: Om pappan i din fråga hade ett särkullbarn och två gemensamma barn skulle varje barns arvslott vara ⅓ av kvarlåtenskapen och varje barns laglott blir då ⅙ av kvarlåtenskapen.
Testamente och att påkalla jämkning
Man kan frångå den legala arvsordningen genom att skriva ett testamente. Enligt 9 kap. 1 § ÄB kan en person som är över 18 år förordna över sin kvarlåtenskap genom att skriva just ett testamente. Man kan alltså bestämma vad som ska hända med ens tillgångar efter att man går bort, men det finns en begränsning gällande just laglotten. Den begränsningen tas upp i 7 kap. 3 § ÄB där det står att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente för att få ut sin laglott. Förmodligen är det detta som personen vid bouppteckningen i din fråga menar. För att begära ut sin laglott måste bröstarvingen dock påkalla jämkning av testamentet, det är inget som sker automatiskt. Dessutom måste det ske inom sex månader, annars förlorar bröstarvingen sin rätt att påkalla jämkning.
Rekommendation
Sammanfattningsvis kan man alltså uttrycka sin vilja i ett testamente, men man är begränsad på så sätt att bröstarvingarna som har rätt till laglott kan påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin laglott. Jag kan inte ge ett exakt svar såhär på rak arm på hur det kommer bli i just situationen du beskriver eftersom det kräver att man går igenom alla omständigheter noggrant. Jag vill därför hänvisa vidare till Familjens jurist som är mycket kunniga i frågor om arv och testamenten. Det går att boka tid för ett möte på deras hemsida, och de har även en allmän rådgivning dit ni kan vända er.
Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att återkomma med en ny fråga till Fråga Juristen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.