Hej!

Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare med din situation. Jag kommer här besvara dina frågor i turordning, så som du har ställt dem. Jag vill dock understryka att beräkning av efterarv är väldigt svårt, både att förstå och förklara i text, och det kan vara klokt att kontakta en jurist för att beräkningen i ditt fall ska bli rätt. 

Så som jag förstår förhållandena i din fråga så har du och din make inga gemensamma barn, utan vars två barn (dessa kommer kallas för särkullbarn nedan). Jag förstår det också som att din make är bortgången och båda hans särkullbarn önskade utfå sin laglott direkt, men inte har fått ut hela det arv de är berättigade till. 

Vid besvarandet av fråga 1 förutsätter jag att varken du eller din make har gift om er för att era före detta makar har avlidit. Är så fallet blir uträkningarna annorlunda. Eftersom jag inte är helt säker på era specifika förhållanden kommer jag här att förklara huvudregeln när särkullbarn har fått ut sin laglott, men fortfarande har rätt till ytterligare arv. 

Allmänt om efterarvsrätt 
Vad gäller efterarv och andra arvsrättsliga frågor är det ärvdabalken som blir aktuell att titta i. 

Efterarv är en kvotdelsrätt av allt det som den efterlevande maken (i detta fall du) äger vid sin bortgång, men hur stor kvotdel som efterarvingarna är berättigade till bestäms i första hand av din och din makes egendomsförhållanden. Har ni som makar t.ex. bara giftorättsgods är efterarvskvoten hälften.  

Frågor
Fråga 1 -  Hur beräknas efterarvet till din mans barn?
När efterarvingar (din mans särkullbarn) redan har erhållit delar av sitt arv förändras dock kvotdelsrätten. En vanlig situation är då makarna genom inbördes testamente har förordnat arvet till förmån för varandra samtidigt som arvet ska fördelas mellan var och en av särkullbarnen enligt lag efter den efterlevande makens bortgång. 

Räkneexempel: du och din man har upprättat ett inbördes testamente till förmån för varandra, med förordnande om efterarvsrätt för var och en av era särkullbarn. De särkullbarn som din man lämnar efter sig, har begärt att få ut sin laglott direkt efter din mans bortgång. 

Ditt och din mans gemensamma giftorättsgods uppgår till sammanlagt 800 000 kr som delas genom bodelning. Du får då 400 000 kr och din mans kvarlåtenskap uppgår till 400 000 kronor. Din mans särkullbarn får sin laglott på 100 000 kr var (arvslotten är hälften av kvarlåtenskapen, dvs 200 000 kr (400 000/2), och laglotten är hälften av arvslotten dvs 100 000 kr (200 000/2), 7 kap. 1 § ärvdabalken.

Resten av din mans kvarlåtenskap, alltså de 200 000 kr som finns kvar, får du, 7 kap. 3 § 2 stycket ärvdabalken.  

Din mans särkullbarns rätt till efterarv bestäms av vilken kvotdel som arvet till dig utgör av helheten, alltså den ursprungliga kvarlåtenskapen + vad du har fått/vad du har fått: 400 000 + 200 000/200 000 = 1/3 eller 33,3 %.  

Att din mans särkullbarn har fått ut delar av sitt arv redan vid din mans bortgång innebär alltså att deras efterarvsandel ska minskas.  

I ert fall har ni dock i det inbördes testamentet förordnat att varje särkullbarn ska ha rätt till ¼ vardera. En alternativ lösning är därför att särkullbarnen får just ¼, med avdrag för laglotten, alltså med avdrag från vad de redan har fått. 

Fråga 2 - Vad sker med det du sparar av din pension och arbetsinkomst efter din makes bortgång? 
När boet har ökat i värde från det att din man har gått bort till dess du har gått bort, ska enligt huvudregeln om efterarvets fördelning, denna ökning komma till båda era särkullbarns fördel. Är det dock så att ökningen av boet enbart kommer från dig, ska ökningen endast vara till dina särkullbarns fördel. Ett exempel på en sådan ökning är din arbetsinkomst efter din mans bortgång. Det innebär att även pension kan tillfalla enbart dina särkullbarn, under förutsättningen att denna pension kommer från arbete som du har utfört efter din mans bortgång. 

Hur ska du göra för att försäkra dig om att din mans särkullbarns efterarv ska begränsas till högst lika mycket som de redan fått, dvs andra halvan av sitt farsarv?
Det beklagliga svaret blir att du tyvärr inte kan göra så mycket, eftersom de har rätt till sitt efterarv efter sin far. 

Sammanfattning och rekommendation 
I ditt fall skulle en beräkning kunna se ut såhär: 

Ditt och din mans gemensamma giftorättsgods uppgår till sammanlagt 800 000 kr som delas genom bodelning. Du får då 400 000 kr och din mans kvarlåtenskap uppgår till 400 000 kronor. Din mans särkullbarn får sin laglott på 100 000 kr var (arvslotten är hälften av kvarlåtenskapen, dvs 200 000 kr (400 000/2), och laglotten är hälften av arvslotten dvs 100 000 kr (200 000/2). 

Resten av din mans kvarlåtenskap, alltså de 200 000 kr som finns kvar, får du. 

Din mans särkullbarns rätt till efterarv bestäms av vilken kvotdel som arvet till dig utgör av helheten, alltså den ursprungliga kvarlåtenskapen + vad du har fått/vad du har fått: 400 000 + 200 000/200 000 = 1/3 eller 33,3 %. 

I ert fall har ni dock i det inbördes testamentet förordnat att varje särkullbarn ska ha rätt till ¼ vardera. En alternativ lösning är därför att särkullbarnen får just ¼, med avdrag för laglotten. 

Vad gäller vad du sparat av din pension och din arbetsinkomst krävs, för att enbart dina särkullbarn ska få ta del av denna ökning, att arbetsinkomsten kommer från tiden efter din mans bortgång. För att även pension ska tillfalla enbart dina särkullbarn, krävs att denna pension kommer från arbete som du har utfört efter din makes bortgång. 

Som du märker är beräkningen av efterarv väldigt svårt och invecklat, särskilt när det finns ett testamente inblandat och boet dessutom eventuellt ökat i värde genom t.ex. sparandet av din arbetsinkomst. I ditt fall vill jag därför råda dig till att kontakta en jurist för hur efterarvet räknas ut och fördelas, för att det ska bli rätt. Önskar du ta kontakt med Familjens Jurists jurister kan du klicka här. 

Jag ber om ursäkt för att det är invecklat, men hoppas att du har fått svar på dina frågor!