Hur gör man egendom till enskild?
Vi är ett gift par och har endast särkullbarn, inga gemensamma. Min man har tre barn och jag har ett. Vi äger tillsammans två bostadsrätter, alltså med 50/50. Vi tänkte skriva ett gåvobrev där det framgår att min man önskar skänka mig sin andel i en av bostadsrätterna. Vi vill att den bostaden skall ägas av mig och vara min enskilda egendom. Då kommer det upp problemet att endast hälften av bostadsrätten blir enskild egendom. Den som min man ger mig som gåva. Hur gör man med min del? Vi har tidigare skrivit ett inbördes testamente för att skydda den efterlevande och så att denne skall erhålla den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt.
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Du undrar hur man kan göra en bostadsrätt till enskild egendom. Jag redogör därför nedan för tillämpliga bestämmelser i äktenskapsbalken och avslutar med en rekommendation utifrån er situation.
Regler om makars egendom
Den rättsliga regleringen om makars egendom finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Egendom kan vara antingen giftorättsgods eller enskild egendom. Allting som inte är enskild egendom är alltså giftorättsgods (7 kap. 1 §). Giftorättsgods ska som utgångspunkt delas lika mellan makarna vid en skilsmässa. Enskild egendom ska däremot inte ingå i bodelningen vid en skilsmässa eller dödsfall utan behålls istället av respektive part (10 kap. 1 §).
Hur gör man något till enskild egendom?
Egendom och tillgångar kan bli enskild egendom exempelvis genom arv, testamente eller gåva med förordnande om enskild egendom eller genom äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). En person kan alltså ärva egendom från någon annan och den avlidne har då bestämt att egendomen ska vara arvtagarens enskilda egendom. Vid en gåva kan gåvogivaren skriva i ett gåvobrev att gåvan ska vara mottagarens enskilda egendom. Makar kan också själva bestämma att viss egendom som de har ska utgöra den ena partens enskilda egendom och det sker då genom ett äktenskapsförord.
Om arv och testamente
Vem som ärver en avliden släkting regleras i ärvdabalken (ÄB). Om den avlidne, den så kallade arvlåtaren, var gift vid sin bortgång, så tillfaller som utgångspunkt hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Eventuella gemensamma barn ärver först när även den andra förälder gått bort. Hade arvlåtaren särkullbarn, det vill säga barn utanför det aktuella äktenskapet, så har dessa däremot rätt att få ut sin laglott direkt (3 kap. 1 § ÄB). Laglotten utgörs av hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB) och finns det flera barn så delas dessa på denna hälft.
Vad gäller i er situation?
Du skriver att din man ska ge dig sin del av bostadsrätten i gåva. Han kan då skriva i gåvobrevet att den ska utgöra enskild egendom. För den andra halvan av bostadsrätten, den som du redan äger, behöver ni skriva ett äktenskapsförord. Alternativt behöver din man inte skriva i gåvobrevet att hans del av bostadsrätten ska utgöra din enskilda egendom, utan ni gör istället hela bostadsrätten till din enskilda egendom genom ett äktenskapsförord.
Du skriver också att du och din man har ett inbördes testamente där ni ärver varandra, vilket ni även gör enligt lag. Däremot är det viktigt att ha i åtanke att era respektive barn har rätt att få ut sin laglott. Detta innebär att om din man avlider så har hans tre barn rätt att kräva hälften av hans kvarlåtenskap medan den andra halvan går till dig. Detsamma gäller för ditt barn, att om du avlider så har ditt barn rätt till hälften av det du lämnar efter dig medan andra halvan går till din man.
Avslutande rekommendation
Jag rekommenderar att ni tar hjälp av en jurist för att ordna upp er egendom så som ni vill ha det. Hos Familjens Jurist kan du läsa mer om gåvobrev och äktenskapsförord och också boka tid för juridisk rådgivning. Vill ni hellre skriva handlingarna själva, men med juridisk vägledning, så rekommenderar jag tjänsterna gåvobrev online och äktenskapsförord online. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.