Hej! Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller för dig.

Testamente

Enligt svensk rätt ger ett testamente uttryck för en s.k. viljeförklaring, vilket är avtalsrättsligt begrepp. Ett testamente kan ses som ett ensidigt avtal, där endast testatorns vilja framkommer. Vid vanliga avtal framkommer oftast två eller flera parters viljeförklaringar, och avtalet ses som ett uttryck för vad parterna har kommit överens om.

Ett testamente gäller från det att det har upprättats, och innehållet kan endast ändras av testatorn själv. Om testatorn väljer att ändra sitt testamente måste ändringarna uppfylla kraven för ändring av testamente i ärvdabalken kapitel 10.

I ett testamente kan testatorn reglera vad som ska hända med hens egendom efter att testatorn inte längre är vid liv. Ett testamente kan bl.a. reglera hur egendomen ska fördelas, om egendom inte får säljas vidare, eller om det får säljas vidare så kan testamente reglera till vem egendom får säljas.

Om en person vill vara säker på att det inte ska uppstå en konflikt om vem som ska få vad efter att personen ifråga gått bort, är ett testamente det säkraste sättet att se till att ”rätt person” får ”rätt egendom”.

Räcker det att skriva lappar

För att ett testamente ska vara giltigt måste testamentet uppfylla det särskilda formkraven som framkommer av ärvdabalken. Av ärvdabalken kapitel 10 § 1 framkommer formkraven som måste vara uppfyllda för att ett testamente ska anses vara giltigt. Formkrav är en juridisk term som syftar till formella krav som ställs på själva dokumentets utformning. Det rör sig bl.a. om att testamentet måste vara ett fysiskt avtal (upprättas skriftligen) och det måste dessutom vara två vittnen närvarande när testamentet upprättas. Dessa vittnen måste även underteckna testamentet för att det ska vara giltigt.

Tyvärr räcker det alltså inte med lappar för att det ska gillas som ett testamente.

Vad sker utan testamente

Om ett testamente inte upprättas kommer egendomen fördelas jämt mellan efterlevande bröstarvingar (testatorns barn). Om personen ifråga är gift kommer arvet först tillfalla maken. När maken sedan går bort kommer arvet från båda personerna tillfalla de gemensamma bröstarvingarna.

Huvudregeln är då att arvet ska fördelas lika, men enligt reglerna i ärvdabalken framkommer inte vem som har rätt till vad. Som arvtagare har man alltså ingen rätt till en specifik egendom, utan man har snarare en rätt till en del av den totala förmögenhetsmassan som finns i dödsboet efter att alla skulder som dödsboet har är betalda.

Eftersom det inte finns några regler om vem som ska få vad kan det uppstå konflikt om vem som ska få en viss egendom som inte nödvändigtvis har ett ekonomiskt värde, utan istället har ett affektionsvärde. Det faller då på arvtagarna att sinsemellan komma överens om vem som ska få vad.

Råd och rekommendation

För att vara säker på att din vilja ska vara avgörande för vem som ska få vad efter din bortgång bör du upprätta ett testamente. Att skriva lappar räcker alltså inte för att försäkra vem som ska få vad när arvlåtaren (du) går bort. Jag råder dig till att upprätta ett testamente för att se till att din vilja om vem som ska få vad respekteras vid din bortgång.

Jag rekommenderar dig till att boka en tid men en av våra erfarna jurister här på Familjens jurist. De hjälper dig med att upprätta ett testamente som försäkrar att din vilja framkommer klart och tydligt. Boka tid kan du göra här.

Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Om du har fler funderingar får du självklart skicka in fler frågor till Fråga Juristen.

Med vänlig hälsning,
Gabriel Axelsson