Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i er situation. 

Vilka har rätt att ärva?

Regler om vilka som har rätt till arv finns i 2 kap. ärvdabalken (ÄB). I 2 kap. 1 § 1 st. ÄB anges att bröstarvingar (arvlåtarens barn) är närmsta arvingar. Om ett barn har avlidit tillkommer istället arvsrätten dennes avkomlingar (arvlåtarens barnbarn) enligt 2 kap. 1 § 2 st. ÄB. Finns inga barnbarn går avsrätten istället vidare enligt reglerna i 2 kap. ÄB. 

Efterlevande make och arv

Enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB så ska kvarlåtenskapen, om arvlåtaren var gift, tillfalla den efterlevande maken. Om en bröstarvinge, förälder, syskon eller syskonbarn till den först avlidne maken lever vid den efterlevande makens död ska hälften av den efterlevande makens bo tillfalla de som har den bästa arvsrätten efter den först avlidne maken, detta enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Bröstarvingar har bäst arvsrätt. Finns inga sådana går arvsrätten således vidare till den först avlidne makens föräldrar, syskon eller syskonbarn. 

Om det som den efterlevande maken erhöll i arv av kvarlåtenskapen efter den först avlidne utgjorde annan del än hälften av summan av detta arv och den efterlevandes egendom efter bodelningen ska, enligt 3 kap. 2 § 3 st. ÄB, arvingarna efter den först avlidne ta samma andel i boet efter den sist avlidne. Det görs alltså en jämförelse mellan vad den efterlevande maken ärvt från den avlidne maken och vad den efterlevande (efter en eventuell bodelning) själv ägt. Har den avlidne maken enskild egendom kan den avlidne makens kvot i den efterlevande makens kvarlåtenskap bli mer än hälften. Detta innebär att den först avlidne makens andel t.ex. kan utgöra 70 % av den kvarlåtenskap som finns kvar när den efterlevande maken avlider. Regeln om hälftendelning av kvarlåtenskapen efter den efterlevande maken mellan arvingar efter den först avlidne maken och efter den efterlevande maken kan alltså frångås om en jämförelse visar en annan andelsfördelning än hälften-hälften.

Den efterlevande maken får inte testamentera bort egendom som ska tillfalla den först avlidnes arvingar, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Den efterlevande maken får däremot i övrigt förfoga över egendomen som hen vill, t.ex. genom gåva eller förbrukning. Detta kallas för den fria förfoganderätten. 3 kap. 3 § ÄB utgör dock en skyddsregel för den först avlidne makens arvingar. Om den efterlevande maken genom t.ex. gåva orsakat väsentlig minskning av sin egendom, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar ska, av den lott som tillkommer den efterlevande makens arvingar, vederlag utgå till den först avlidnes arvingar för den minskning av deras andelar som skett genom gåvorna.  

Legat

Vad som menas med legat stadgas i 11 kap. 10 § 1 st. ÄB. Där anges att det är en i testamente given förmån, bland annat viss sak eller visst penningbelopp. Enligt 11 kap. 2 § ÄB ska legat utgå av oskifto och ej räknas å viss lott. Detta innebär att legatarien (den som mottar specifik egendom eller förmån) ska få ut sin egendom innan kvarlåtenskapen i övrigt fördelas mellan arvingar och universella testamentstagare, samt att det legatarien erhåller inte ska avräknas från dennes lott.

Hälften av den arvslott som tillkommer en bröstarvinge är dennes laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Eftersom att bröstarvingar har rätt att få ut sin laglott kan denna inte testamenteras bort. Ett legat kan kränka den laglott som tillkommer bröstarvingar. Bröstarvingarna kan då påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB. Denna begäran måste framställas inom 6 månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet. Om inte bröstarvingen kan få ut sin laglott kan legataries lott då få tas i anspråk.

Vad gäller i din situation?

Jag kommer i mitt svar utgå från att din mormor och morfar var gifta och att din morfar fått överta din mormors kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Din morfar var fri att testamentera egendom till dig. Du har däremot endast legal arvsrätt efter din mormor och morfar om din mamma inte längre lever, se 2 kap. 1 § 2 st. ÄB. Eftersom att jag inte har någon information om detta kan jag därför inte avgöra om du har någon sådan arvsrätt. Vidare är det svårt att säga hur juristen resonerar eftersom att jag inte har tillgång till samma information som juristen har. Därför kommer mitt svar bli mer generellt kring vad som kan påverka din morfars kvarlåtenskap och ditt legat. 

Den först avlidne makens kvarlåtenskap ska tillfalla den efterlevande maken enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Det är därmed möjligt att den större delen av din morfars kvarlåtenskap kommer från din mormor då din mormors arv utgör en andel av din morfars kvarlåtenskap. Den kvot av din morfars bo som utgör arv från din mormor erhöll din morfar med fri förfoganderätt. Denna andel ska ska din mormors arvingar få ta del av och din morfar kan inte testamentera bort del av den till dig, 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. I denna situation går lag före testamente. 

Att din morfar gett sina döttrar och dig gåvor kan också påverka storleken av hans kvarlåtenskap då vederlag kan utgå enligt 3 kap. 3 § ÄB. Vid delningen av din morfars egendom ska din mormors arvingar, om din morfar orsakat väsentlig minskning av sin egendom, av den lott som tillkommer din morfars arvingar få vederlag för den minskning av deras andel gåvorna orsakat.

Din morfar skrivit ett testamente om att du ska få ut ditt legat och att du samt hans döttrar ska få dela på hans kvarlåtenskap, vilket bör följas. Din morfar kan enligt 3 kap. 2 § 1 st. ÄB däremot bara testamentera bort sin egen andel av kvarlåtenskapen vilket kan påverka ditt legat om inte din morfars kvarlåtenskap räcker till. Vidare kan din morfars döttrar begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB om det legat som din morfar testamenterat till dig kränker den laglott som hans döttrar har rätt till. Ditt legat kan då få tas i anspråk för att tillgodose döttrarnas laglottsanspråk.

Sammanfattning och rekommendation

Det är alltså möjligt att din morfars kvarlåtenskap till stor del utgörs av din mormors andel, vilken ska tillfalla hennes arvingar. Vidare kan vederlagsregeln i 3 kap. 3 § ÄB påverka din morfars kvarlåtenskap. Legat ska utgå innan kvarlåtenskapen i övrigt fördelas mellan arvingar. Legat kan dock kränka den rätt till laglott som bröstarvingar har. Din morfars döttrar kan därmed begära jämkning av testamentet vilket kan påverka ditt legat.

Jag rekommenderar att du pratar med juristen för att få veta hur hen har tänkt angående ditt arv och legat. Då jag inte har all information kan du även kontakta en jurist från Familjens Jurist här för att få mer detaljerad vägledning om hur du kan gå vidare i din situation.