Hoppa till innehållet
Trygga min framtid

Efterarv för särkullbarn vid testamente mellan makar

När vår far gick bort var han omgift och hade tre barn, s k särkullbarn. I det nya äktenskapet fanns inga barn. Det fanns inget äktenskapsförord eller enskild egendom, däremot ett testamente om att den av oss som den andre överlever skall erhålla den avlidnes hela kvarlåtenskap mellan vår far och vår styvmor. Vår styvmor hade inga barn, endast två brorsbarn.

Det gemensamma boets behållning var 340 774 kr (bankmedel + fastighet med tax värde 235 000). Vi begärde vår laglott, vilken var hälften av hälften 85 194 kr. Vi har beräknat vårt efterarv med en kvot av vår styvmors sammanlagda egendom. Kvoten av vår gemensamma laglott och vår styvmors sammanlagda egendom bör då vara 85 194/255 581 eller 1/3. När nu vår styvmor nu gått bort undrar vi om vi har rätt till 1/3 av vår styvmors kvarlåtenskap och hennes brorsbarn har rätt till 2/3?

Rådgivarens svar

2019-08-26

Hej!

Tack för att ni har valt att vända er till oss på Fråga Juristen. Jag tänkte börja med att gå igenom lite allmänna bestämmelser om särkullsbarns rätt till arv innan jag går in på era specifika frågor samt avslutar med en rekommendation. 

Särkullbarns arvsätt
Frågor om arv regleras i Ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten för hur er fars kvarlåtenskap ska fördelas är hans testamente. Testamentet ska enligt 11 kap. 1 § ÄB följas så långt som möjligt. När makar saknar gemensamma barn ärver arvlåtarens särkullbarn normalt hela arvlåtarens kvarlåten­skap om inte något annat anges i testamentet.  I det aktuella fallet har er far testa­menterat sin egendom till er styvmor. Eftersom ni är särkullbarn fick ni ut ert arv i form av laglott direkt vid er fars död (se 3 kap. 1 § och 7 kap. 3 § ÄB). Även om särkullbarnen begärt ut sin laglott vid arvlåtarens död kan de ha en rätt till efterarv vid den efterlevande makens död.

Efterarv
I det aktuella fallet har er far testamenterat sin egendom till er styvmor. I fall som detta där arvlåtaren (er far) testamenterat egendom till den efterlevande maken (er styvmor) som annars skulle ha till­fallit er särkullbarn, finns en presumtion att särkullbarnen har rätt till efterarv (12 kap. 1 § ÄB). Att något presumeras betyder att det anses gälla om det inte kan motbevisas. Efterarvet bestäms till en kvotdel av vad er styvmor äger vid sin död (3 kap. 2 § ÄB). Er styvmor ärver den testamenterade egen­domen med fri förfoganderätt. Det betyder att hon inte får testa­mentera bort egendomen, men får konsumera, sälja, eller ge bort den.

Enligt de siffror ni angett i er fråga erhöll er styvmor 170 387 kr vid bodelningen och 85 194 kr genom er fars testamente. Hennes totala egendom uppgick därmed till 255 581 kr. Efterarvet blir då 85 194 / 255 581 alltså 1/3 av er styvmors kvarlåtenskap. Den resterande delen 2/3 av er styvmors kvarlåtenskap ärvs av er styvmors syskonbarn, om inte er styvmors föräldrar eller syskon är i livet (1 kap. 1 § och 2 kap. 2 § ÄB).

Presumtionen om rätt till efterarv kan sluta gälla. Om er far uttryckt i sitt testamente att er styvmor, ska ärva hans kvarlåtenskap med full äganderätt förlorar särkullsbarnen normalt sin rätt till efterarv (se NJA 1950 s. 483 & NJA 1993 s. 145). Er styvmor får då testamentera bort den kvotdel av sin kvarlåtenskap som annars hade tillfallit er särkullbarn. Om er fars testa­mente väcker osäkerhet ska testatorns verkliga vilja tolkas (11 kap. 1 § ÄB).

Sammanfattning och rekommendation
Det finns en möjlighet att ni i egenskap av särkullbarn har rätt till efterarv av er styvmors kvar­låtenskap. En viktig fråga att reda ut är om er styvmor ärvt er fars egendom med fri förfogande­rätt eller full äganderätt. Det är svårt att säkert säga om ni har rätt till efterarv samt efterarvets storlek, utan att titta närmre på er fars testamente. Jag rekommenderar därför att ni bokar in ett besök hos Familjens jurist genom att kontakta vårt kontaktcenter på telefon­nummer 0771-771 070 eller via vår webbsida här.
 

Med vänliga hälsningar

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.