Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.

Regler om arv och testamente hittas i ärvdabalken (ÄB).

Testamente
Ett testamente är giltigt om det upprättas i enlighet med de formkrav som förskrivs i ärvdabalken. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamentet vara skriftligt och undertecknat av testatorn (den som skriver testamentet). Testamentet ska även vara bevittnat av två vittnen som samtidigt närvarar när testatorn undertecknar testamentet. Vittnena intygar att testamentet uppfyller formkraven vid tillfället det undertecknades. Vanligtvis brukar vittnena även intyga att testatorn är vid sitt sinnes fulla bruk. 

Klandra testamentet 
En arvinge kan klandra testamentet genom att hävda att testamentet är ogiltigt. Enligt 14 kap. 5 § ÄB ska en sådan klandertalan väckas inom 6 månader efter att arvingen blivit delgiven testamentet. Alltså ett halvår efter att arvingen fått en intygad kopia av testamentet genom delgivning. Om klandertalan inte väks inom tidsfristen går rätten att väcka talan förlorad.

Om arvingen är en bröstarvinge dvs. barn till testatorn, kan bröstarvingen jämka testamentet i de fall denne inte fått ut sin laglott pga. testamentet. En sådan situation uppstår exempelvis när en förälder väljer att testamentera bort hela arvet utan att ta hänsyn till barnets rätt till laglotten. Laglotten är hälften av arvet bröstarvingen skulle få, dvs. häften av arvslotten. Detta är en helt annan situation än när en arvinge vill förklara testamentet ogiltigt. 

Testamente ogiltighet 
När en klandertalan väckas enligt 14 kap. 5 § ÄB ska talan grunda sig i att den som väcker talan anser att testamentet är ogiltigt. Ogiltighetsgrunderna hittas i 13 kap. ÄB. Ett testamente är ogiltigt om testamentet inte uppfyller formkraven ( 13 kap. 1 § ÄB). Om testatorn inte var vid sitt sinnes fulla bruk, dvs. psykisk störning, vid upprättande av testamentet (13 kap. 2 § ÄB). Om någon tvingat testatorn att upprätta testamentet eller förmått hen genom missbruk av testators oförstånd, viljesvaghet eller beroende ställning (13 kap. 3 § ÄB) 

I ditt fall
Testamentet kan klandras av en arvinge, detta kan dock ske först då testatorn avlidit. Utifrån din fråga låter det som att ni antingen kan åberopa att testamentet är ogiltigt pga. att testatorn inte var vid sitt sinnesfulla bruk när hen skrev testamentet (2 §), alternativt att syskonet påverkat testatorn att upprätta testamente med förordnade till dennes fördel (3 §). När dessa ogiltighetsgrunder åberopas ligger bevisbördan, enligt praxis, på arvingarna att visa på att testamentet är ogiltigt. Arvingarna ska kunna bevisa att testatorn var psykisk sjuk vid tillfället dennes skrev under testamentet. Enligt praxis räcker det inte med att bevisa att testatorn led av en psykisk störning t.ex. demens, eftersom det inte går att motbevisa att denne var klar i huvudet när testamentet skrevs under. Arvingarna måste således bevisa att testatorn inte förstod innebörden av innehållet i testamentet. Enligt praxis ska det föreligga ett orsakssamband mellan testatorns psykiska störning och testamentets innehåll. 
För att styrka att testatorn led av en psykisk störning kan det vara fördelaktigt att ha en eller flera läkares utlåtande om testatorns psykiska hälsa som ligger nära i tiden i förhållande till testamentets upprättande. Om det finns vittnen som intygat att testatorn var i sitt sinnes fulla bruk vid undertecknandet brukar man vanligtvis utgå ifrån att detta stämmer, förutsatt att vittnena inte haft något eget intresse i saken. Jag skulle även rekommendera att höra med vänner, grannar, familj, kollegor m.fl. om att intyga om att testatorn inte var helt frisk vid tillfället. Det framgår inte huruvida testatorn fortfarande lever eller inte, men om hen fortfarande lever skulle jag rekommendera att inskaffa flera utlåtande från läkare redan nu. 

Om du behöver mer hjälp eller har fler frågor gällande klandre av testamente är du välkommen att ta kontakt med en av våra familjejurister på Familjens Jurist, se här.