Svar

Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arv

Frågor som rör arv regleras främst i ärvdabalken (ÄB). Det är i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är lagskyddad. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter, 2 kap. 1 § ÄB. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Makar och sambors arvsrätt

Om den avlidne vid dödsfallet var gift så ärver den efterlevande maken i regel före parets gemensamma barn, 3 kap. 1 § ÄB. Denne ärver dock inte med full äganderätt, utan med vad som kallas ”fri förfoganderätt”. Det innebär att maken inte kan testamentera bort detta till någon utomstående vid sitt eget dödsfall. Maken får dock sälja eller ge bort sådant som denne fått i arv. De gemensamma barnen ärver sedan båda föräldrarna när den efterlevande dör.

Övertaganderätt

Innan arvet fördelas ska en bodelning göras, precis som vid skilsmässa. Bodelning mellan makar regleras i äktenskapsbalken (ÄktB). När bodelning görs pga. ena makens död görs den mellan den efterlevande maken och dödsboet.

Vid bodelning föreligger även en s.k. övertaganderätt. Den innebär att den make som bäst behöver den gemensamma bostaden ska få överta den med ensam äganderätt, 11 kap. 8 § ÄktB. När bodelning görs mellan efterlevande make och den andra makens dödsbo är det enbart den efterlevande maken som har övertaganderätt.

Om den efterlevande maken övertar bostaden kan denne behöva kompensera motparten (dödsboet) så att en likadelning fortfarande uppnås. Bolån ska i regel också flyttas över till den övertagande maken i ett sådant läge och dras av mot värdet av bostaden. Kompensationen avser därför i praktiken endast mellanskillnaden.

Arvskifte och avvecklande av dödsbo

Arvskifte är benämningen på det som sker när arvet rent faktiskt fördelas. Arvskifte regleras i 23 kap. ÄB. Enligt bestämmelserna i detta kapitel ska arvskifte som huvudregel ske först efter att alla skulder betalts och eventuell bodelning genomförts. Arvingarna kan därför sägas ha en sekundär rätt till det som finns i dödsboet.

Anledningen till att den avlidnes skulder betalas innan arvet fördelas är för att skulder inte går i arv i Sverige. Överstiger skulderna de tillgångar som finns i dödsboet så kommer dödsboet istället att försättas i konkurs. Effekten för arvingarna blir i detta fall enbart att inget arv kommer delas ut.

Rekommendation

Jag förstår din fråga som att ni fortfarande är gifta. I ett sådant fall kommer du att ärva hela din makes kvarlåtenskap med s.k. fri förfoganderätt så som jag beskrivit ovan. Vad gäller bolånet så förstår jag det som att din make tog över även detta helt och hållet när huset övergick helt till honom. I så fall kommer den skulden stanna hos honom, och inte gå i arv.

Banken har ingen arvsrätt. Det enda scenario då banken kan komma att ta över äganderätten till huset är om dödsboet försätts i konkurs, dvs. om din makes tillgångar inte räcker för att täcka bolånet (och övriga skulder och kostnader).

Skulle det vara så att bostaden fortfarande är belånad vid dödsfallet så finns också möjligheten för dig att ta över bostaden genom bodelningen så som jag beskrivit ovan. Då får du möjlighet att även ta över lånet och på sätt undvika situationen där lånet måste betalas av omedelbart.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.