Vad kan man göra om man oroar sig för någon annans barn?
Hej
Jag har en fråga eller fundering, det är så att mina brorsbarn bor varannan vecka hos sin mamma. Den äldsta är väldigt påverkad av att de bor skilda. När hen är hos sin far är hen väldigt trygg för det är viktigt för min bror att de har ett trygg hem som de trivs i.
Nu till funderingen, när de är hos mamma så är det inga rutiner, hon låter inte de få den kärlek de behöver utan är väldigt känslokall mot dem. Man märker att barnen inte mår bra när de är hos sin mamma.
Det går inte prata med mamman för hon är psykiskt sjuk och alla andra gör fel men inte hon, barnen pratar mycket om att hos mamma är det inget bra, bara hos pappa.
När de bodde ihop var hon väldigt för julen och fixade och grejade men nu är det inget, hon är verkligen inte som hon var förr och barnen blir väldigt negativt påverkade av det. Den äldsta blir stressad av att åka till mamma för han kissar ofta på sig och ont i magen.
Vad kan man göra för något åt det, oroar mig för barnen.
Rådgivarens svar
Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Fråga Juristen.
Jag förstår det som att du undrar vad du som utomstående kan göra när du misstänker att dina brorsbarn far illa hos sin mamma. Inledningsvis kommer jag gå igenom hur orosanmälan upprättas och vad som händer när en orosanmälan gjorts, för att sedan kommentera din situation och därefter avsluta med en rekommendation om hur du kan gå vidare.
Anmälan till socialtjänsten
Regler om anmälan till socialtjänsten finns i socialtjänstlagen (SoL). En sådan anmälan brukar kallas orosanmälan då man är orolig för ett barns mående av någon anledning.
En orosanmälan kan göras av vem som helst och alla som misstänker eller vet att ett barn far illa rekommenderas att anmäla detta till socialnämnden enligt 14 kap 1c § SoL.
Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. En orosanmälan har inga formella krav och kan lämnas exempelvis muntligt eller skriftligt.
Om man är osäker på om man ska göra en anmälan eller inte kan man alltid fråga socialtjänsten om råd, även utan att avslöja barnets identitet. Om man väljer att uppge barnets identitet kan socialtjänsten vara tvungen att hantera samtalet som en orosanmälan beroende på den situation som man rådfrågar om.
Anmälningsskyldiga
Vissa personer, exempelvis sjukvårdspersonal och skolpersonal, är anmälningsskyldiga rörande saker som de får kännedom eller misstanke om i sitt arbete eller i sin verksamhet enligt 14 kap 1 § SoL. Dessa anmälningsskyldiga personer måste genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Även om en orosanmälan inte har några formella krav bör den som är anmälningsskyldig upprätta anmälan skriftligt.
Övriga anmälare
Som privatperson kan man vara anonym när man anmäler, det förutsätter dock att man inte berättar vem man är när man kontaktar socialtjänsten. Om man uppger sin identitet kan man alltså inte be om att få vara anonym i efterhand.
Vad händer när anmälan är gjord?
Normalt kan den som gjort en anmälan få information om att din orosanmälan har tagits emot och vem den tagits emot av.
Socialnämnden får enligt kap 14 kap 1b § SoL informera personer som är anmälningsskyldiga om utredning har inretts, inte har inretts eller om det redan pågår en utredning. Denna information kan bara lämnas ut till den anmälningsskyldige om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att lämna ut informationen.
Socialnämnden bör enligt 14 kap 1a § SoL erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den anmälningsskyldige som gjort anmälan ett möte, om det är lämpligt med hänsyn till barnets bästa.
Din situation
Som utomstående kan du upprätta en orosanmälan rörande dina brorsbarn hos socialtjänsten i den kommun där dina brorsbarn bor. På Sveriges kommuner och regioners hemsida finns en lista över alla Sveriges kommuner och därifrån kan man klicka sig vidare till aktuell kommuns socialtjänsts kontaktuppgifter. Socialtjänsten är skyldig att ta upp er anmälan vilken som nämnt kan ske muntligt eller skriftligt.
Som visat ovan kan du som utomstående och därmed privatperson - alltså inte anmälningsskyldig person - inte ta del av någon information från socialtjänsten utöver att din anmälan mottagits och vem. Alla som arbetar på socialtjänsten har en lagstadgad tystnadsplikt enligt 15 kap SoL.
Rekommendation
Jag rekommenderar att du kontaktar socialtjänsten i barnens kommun och rådgör med dem om en anmälan bör upprättas eller inte. Om det är så att mamman lider av en psykisk sjukdom kan hon behöva hjälp och stöd i sitt föräldrarskap.
Jag hoppas att ni känner att ni har fått svar på er fråga och tveka inte att kontakta Fråga Juristen igen om ni har andra frågor.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.