Jag undrar vad skillnaden på brotten falsk angivelse och falsk tillvitelse är. Har jag uppfattat brotten korrekt om jag påstår att falsk angivelse är som ett upprättande av obefogad polisanmälan där man beskyller annan med skuld i avsikt att få denna dömd för brott och att falsk tillvitelse är när någon uppsåtligen uppger annans identitet/personnummer, exempelvis i samband med poliskontroll för att slippa straffpåföljd?
Hej och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som gäller.
Falsk angivelse
För att man ska kunna polisanmäla någons gärning så måste gärning kunna utgöra ett brott. Frågor om vad som är att anse som brott regleras huvudsakligen i brottsbalken. Däri stadgas att falsk angivelse utgör ett brott. Falsk angivelse kan föreligga i två situationer:
Om punkt 1) kan sägas följande. Falsk angivelse handlar om att någon anmäler en annan person, som är oskyldig för att ha begått ett brott, till t ex polisen. Angivelsen kan ske hur som helst, muntligt eller skriftligt. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk för att någon annan tror på vad som sägs.
Om punkt 2) kan sägas följande. Anmälaren måste tror att den de anmäler är mer oskyldig än skyldig. Motsatsvis innebär detta att den som faktiskt tror att någon är skyldig inte kan dömas för falsk angivelse.
Falsk tillvitelse
Falsk tillvitelse föreligger om någon, i annat fall än som avses i 6 § (dvs falsk angivelse), hos åklagare, Polismyndigheten eller annan myndighet sanningslöst tillvitar någon annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständighet eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Detta förutsätter dock att myndigheten ska ta upp anmälan i sådan sak (brottsbalken 15 kap 7 §). För detta brott krävs alltså nästan samma krav som vid falsk angivelse. Skillnaden är att angivelsen vid brottet falsk tillvitelse inte är avsedd att leda till åtal utan bara att bli besvärande för den utpekade. Så det stämmer inte riktigt det du säger om att falsk tillvitelse skulle kunna vara när någon uppsåtligen uppger annans identitet/personnummer. Detta eftersom falsk tillvitelse måste vara besvärande för någon annan och inte underlättande för en själv.
Avslutning
Jag hoppas det var svar på din fråga. Har du några fler funderingar är du välkommen med en ny fråga.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.