Hoppa till innehållet
Övrigt/annat

Tidsfrist för klandertalan av föreningars beslut

När en förening har haft årsmöte och beslut har tagits efter omröstning och protokollförts samt justeringsmän signerat protokollet, efter vilken tid vinner handlingarna laga kraft och ej kan överklagas?

Rådgivarens svar

2019-01-04

Hej! Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Svaret på frågan beror på om det angår en ekonomisk eller ideell förening. För ekonomiska föreningar gäller främst lagen om ekonomiska föreningar, medan det inte finns någon uttrycklig lag för ideella föreningar i svensk rätt. Nedan kommer jag att redogöra för vad som gäller i båda fallen.

Ekonomiska föreningar
Om ett beslut av föreningsstämman inte kommit till i behörig ordning, strider mot lag eller föreningens stadgar får en föreningsmedlem, en innehavare av förlagsandelar, styrelsen, en styrelseledamot eller den verkställande direktören föra talan mot föreningen vid allmän domstol (d.v.s. tingsrätten) om att beslutet ska upphävas eller ändras (s.k. klandertalan). En sådan talan måste väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Talan får undantagsvis väckas senare än tre månader om:
1. beslutet inte kan fattas utan alla medlemmars samtycke,
2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och något sådant samtycke inte har getts, eller
3. kallelse till föreningsstämman inte har skett eller varit bristfällig enligt föreningens egna bestämmelser.

Ideella föreningar
Som ovan nämnt finns det ingen lag i Sverige för ideella föreningar. Enligt en dom från hovrätten (se här) är det istället allmänna rättsprinciper som gäller i frågor om ideella föreningar, vilka ger möjligheten för medlemmar att föra klandertalan vid domstol när beslut fattats i obehörig ordning eller strider mot föreningens stadgar.

Eftersom det inte finns någon angiven tidsperiod för ideella föreningar inom vilken klandertalan måste väckas, kom hovrätten fram till att en längre tids underlåtenhet att klandra ett årsmötesbeslut i en ideell förening leder till att rätten till talan då går förlorad. Däremot ansågs inte tremånadersfristen som gäller för ekonomiska föreningar kunna användas även för ideella föreningar. Vad hovrätten menar med “en längre tids underlåtenhet” är inte helt klargjort, men bedömningen av passivitet är avgörande för när för medlemmar i ideella föreningar inte längre får väcka klandertalan.

Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har följdfrågor är du varmt välkommen att kontakta någon av våra jurister här.

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.