Orosanmälan och socialtjänstens rätt att samtala med barn utan vårdnadshavares samtycke
Hej, min dotter 7 år har slängt ur sig att det förekommer våld i hemmet. Dvs att både hon och storebror blir slagna. Läraren gjorde en orosanmälan och soc åkte ut till skolan och förhörde både dottern och storebror. Vi är helt förkrossade då detta är helt anonymt gör oss vi har aldrig kommit i kontakt med våld eller dylikt. Samma dag ringde soc oss och vi hade ett möte och vi förklarade situationen. Våra barn är allt för oss och vi är väldigt mån om deras välmående. Min fråga är 1- har soc rätt att förhöra barnen utan vårdnashavarens samtycke? 2- hur långt kan detta gå? 3- vad är nästa steg i denna eländiga process? 4- vad kan hända och inte?
Rådgivarens svar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen! Din fråga rör processen kring orosanmälan och regleras främst i socialtjänstlagen (SoL). Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i SoL och beskriva hur processen ser ut för att sedan förklara vad som gäller i din situation och avslutar med en sammanfattning.
Orosanmälan
Varje människa kan göra en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa, 14 kap. 1 c § SoL. Dock är vissa personer skyldiga att göra en sådan anmälan ifall de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, 14 kap. 1 § SoL. En sådan skyldighet föreligger inom skolan.
Vad händer efter en orosanmälan?
Utredningen
Efter att en orosanmälan har inkommit till socialtjänsten ska de först avgöra om barnet behöver omedelbart skydd, 11 kap. 1 a § SoL. De ska även göra en förhandsbedömning där de tar ställning till om en utredning behöver inledas, 11 kap. 1 § SoL. Om socialtjänsten väljer att inleda en utredning så kommer omständigheterna i det enskilda fallet att utredas närmare. Vid utredningen får socialtjänsten ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser, 11 kap. 2 § SoL. Det innebär att socialtjänsten kan prata med vårdnadshavarna, barnen eller konsultera sakkunniga för att få en så bra bild som möjligt av barnets situation.
Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Om det föreligger särskilda skäl får socialtjänsten besluta om att förlänga utredningen för viss tid, 11 kap. 2 § SoL.
Beslut och insatser
Efter utredningen fattar socialtjänsten ett beslut antingen om en insats eller om att det inte behövs en insats. En orosanmälan innebär således inte automatiskt att några åtgärder kommer att vidtas. Beslutet är beroende av barnets behov av skydd och trygghet i det enskilda fallet och ska utgå från barnets bästa.
Om beslutet resulterar i en insats i enlighet SoL krävs det att vårdnadshavarna och barnet samtycker till insatsen. I många fall kommer socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna gemensamt fram till vilka insatser som behövs. Det är viktigt att så långt som möjligt främja frivillighet och samarbete mellan de olika parterna. Exempel på insatser kan vara familjestöd, att barnet får bo i familjehem eller får kontaktperson/familj. Vidare följer socialtjänsten upp insatserna regelbundet för att se om behovet kvarstår eller om det behövs en ny insats.
Om utredningen visar att det finns en påtaglig risk för att barnet skadas samt att samtycke till frivillig insats saknas, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU. Då krävs att förutsättningarna i 1 § LVU samt 2 § eller 3 § LVU är uppfyllda.
Samtal med barn utan vårdnadshavares samtycke
När det är fråga om en orosanmälning får socialtjänsten samtala enskilt med ett barn, även om vårdnadshavarna inte har samtyckt till det, 11 kap. 2 § SoL och 11 kap. 10 § 3 st. SoL. I handboken för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen framgår att det i varje enskilt fall krävs omsorgsfulla överväganden från socialtjänstens sida angående om ett samtal ska ske utan att vårdnadshavarna medverkar och/eller utan deras samtycke. Frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med vårdnadshavarna bör i de flesta fall eftersträvas men ibland kan det vara motiverat att barnet hörs enskilt och utan vårdnadshavarnas samtycke. Syftet med det är att barnet inte ska sättas i en svår lojalitetskonflikt gentemot föräldrarna eller någon av dem. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om att samtala med barn framgår att om det är fråga om ett utredande samtal om misstanke om att ett barn far illa i hemmet, är det i de flesta fall inte lämpligt att ha med föräldrarna.
Sammanfattning
Socialtjänsten har alltså rätt att samtala enskilt med dina barn eftersom det är fråga om en orosanmälan. Samtalet får hållas utan ert samtycke. Dock måste socialtjänsten göra en bedömning om det är behövligt att prata med barnen enskilt eller tillsammans med er inför varje samtal. Vidare har socialtjänsten som huvudregel fyra månader att fatta ett beslut. Beroende på barens behov så kan besluten se väldigt olika ut. De kan till exempel besluta om att en insats inte behövs, familjestöd eller vård enligt LVU. Det bästa ni kan göra är att samverka med socialtjänsten för att nå den bästa lösningen för er familj.
Har du ytterligare funderingar kan det vara bra att boka en tid med en av våra jurister, som kan ta hänsyn till samtliga omständigheter som är relevanta i just din situation. Du kan boka en tid med en jurist här.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.