Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga juristen med din fråga! Din fråga berör processrätt, vilket regleras av rättegångsbalken. Jag kommer inledningsvis förklara vad som gäller i allmänhet för att sedan redogöra för ditt fall och slutligen lämna en rekommendation.

Allmänt om processföring vid allmän domstol

Tingsrätt är första instans i allmän domstol. Där prövas bland annat brottmål och tvistemål. Tvistemål, också kallat civilmål, är mål mellan enskilda där dessa inte kan komma överens. Till skillnad från processer i förvaltningsdomstol, där mål mellan enskild och staten prövas, har tingsrätten begränsad möjlighet att själv utreda vad som hänt och leda processen genom följdfrågor. Det innebär att den enskilde får större ansvar över processföringen. 

Allmänt om processramen vid allmän domstol

Domstolen får inte döma över annat eller mer än vad parten yrkat, 17 kap. 3 § 1 p. rättegångsbalken. Det innebär att domstolen är bundna till parternas yrkanden. Om käranden exempelvis yrkar 10 000 kr i skadestånd, är domstolen bundna till yrkandet i bemärkelsen att de inte kan utdöma ett högre skadestånd. Om svaranden medger (erkänner) 5 000 kr, innebär det att processens ram är 5 000 kr - 10 000 kr. Domstolen får då utdöma som högst 10 000 kr och som lägst 5 000 kr. 

Värt att notera är att allmän domstol, till skillnad från förvaltningsdomstol, inte är tvungna att “välvilligt” tolka den enskildes syfte med yrkandet. Ett yrkande som inte är helt klart ska alltså inte tolkas av domstolen. Vilket innebär att det lätt kan bli fel med få möjligheter att åtgärda felet, vilket givetvis kan få konsekvenser för den enskilde.  

Domstolen får inte grunda sin dom på omständighet som inte åberopats av part, 17 kap. 3 § 2 meningen. rättegångsbalken. Det innebär att om enskild glömmer att åberopa en omständighet som är viktig för att stödja yrkandet, riskerar denna att förlora målet. Domstolen får då inte fråga eller själva utreda sådan omständighet, parten måste själva åberopa den. 

Allmänt om rättegångskostnader vid allmän domstol

I tvistemål är det den förlorande parten som ansvarar för rättegångskostnaderna, 18 kap. 1 § rättegångsbalken. Det innebär att den förlorande parten måste betala såväl sina egna, som motpartens rättegångskostnader, vilket  främst innefattar kostnaderna för dennes ombud. Men även vissa kostnader för bevisning hör till rättegångskostnaderna. Vad som utgör rättegångskostnader regleras främst av 18 kap. 8 § och 18 kap. 8 a § rättegångsbalken. Hur mycket det blir beror på det enskilda fallet. Rättegångskostnaderna blir exempelvis högre om man har processat inte endast i tingsrätten utan även i hovrätten. 

Ditt fall 

Det är inget krav att anlita ett ombud för tvistemål i allmän domstol. Men frågan om du vill anlita ett ombud för ett småmål beror på omständigheterna i ditt fall. Du måste själv göra en avvägning. Om du vill och kan utforma en talan så kan du spara på utgifter för ombud, men blir någonting fel kan du istället riskera att inte bara förlora utan även få betala motpartens rättegångskostnader. Utifrån din fråga är det inte möjligt att avgöra dina chanser till framgång i målet. Ett beslut från ARN är givetvis ett bra bevis, men det är inte bindande och ingenting domstolen måste rätta sig efter. 

Om du har ytterligare frågor eller behöver vidare rådgivning hjälper vi på Familjens jurist dig gärna! Hoppas du har fått svar på din fråga.