Make slänger egendom utan de andre makens vetskap
Hej,
Har hamnat i en svår situation.
Min hustru har när jag varit bortrest i tjänsten låtit
hämta "flyttgubbar" utan mitt tillstånd och vetskap och låtit dem slänga
en stor mängd materiel och elektronikinstrument, vilka förvarades i vår villakällare,
på återvinningen, vilket medförde att värden för c:a 200000 kr gått till spillo.
Hon motiverar handlingen med att materielen stod i vägen, och att hon är lika mycket ägare till sakerna som jag. Åtskilligt av det som förstörts är även i praktiken oersättligt, bl.a. historiskt intressant materiel från 1920 och 30-talen.
Dessutom beställdes "flyttgubbarna" i mitt namn, och jag har fått en faktura på nästan 10000 kr.
Jag undrar nu hur ansvarsfrågorna ser ut när sådant inträffar, och hur brukar försäkringsbolagen behandla händelser när anhöriga förstör en annan parts egendom med vilje?
Rådgivarens svar
Stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur ni kan gå vidare i er situation.
Makars egendom
Ett första klargörande som måste göras i den här situationen är vem som är ägare till egendomen. Det är nämligen väldigt lätt att som makar tänka att det faktum att egendom är giftorättsgods gör att egendomen också är makarnas gemensamma. Så är det dock inte. Reglerna om giftorättsgods finns i äktenskapsbalken och där finns det ingen regel som säger att giftorättsgods är samägd egendom. Vi faller alltså tillbaka på vanliga regler kring äganderätt.
Jag tolkar din fråga som att det rörde sig om den egendom (oavsett om den var giftorättsgods eller enskild egendom). Även om det skulle vara så att ni båda ägde egendomen (äterigen oavsett om den var giftorättsgods eller enskild egendom) har din hustru ändå inte rätt att göra sig av med den. När två eller flera personer äger någonting gemensamt tillämpas samäganderättslagen. Enligt den krävs samtliga ägares samtycke vid förfogande över egendomen i sin helhet.
Sammanfattningsvis kan vi alltså så här långt konstatera att det enda sättet för din hustru att ha laglig rätt att förfoga över egendomen på det sätt hon gjorde är om antingen (1) hon är ägare till egendomen (återigen och för sista gången, oavsett om den var giftorättsgods eller enskild egendom), eller (2) ni var gemensamma ägare till egendomen och hon hade ditt samtycke. Jag kan utifrån din fråga avskriva den andra möjligheten, men jag kan inte ge dig ett svar gällande den första (även om jag tycker mig kunna ana att hon inte var ensam ägare).
Brottsligt förfogande med egendom
Här skulle säkert flera olika bestämmelser kunna aktualiseras, men jag kommer att fokusera på tre av dem. Jag kommer att beskriva dem väldigt grundläggande, dels för att en mer djupgående analys inte passar för det här formatet, dels för att du om du vill gå vidare med detta bör kontakta en av våra jurister, för mer kvalificerad rådgivning.
Egenmäktigt förfarande
Egenmäktigt förfarande regleras i brottsbalken. "Den som [...] döms för egenmäktigt förfarande till böter eller fängelse i högst ett år. Detsamma gäller om någon [...] olovligen rubbar någon annans besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet." Vi har ovan konstaterat att din hustru handlade olovligen. Det bör inte heller vara något problem att konstatera att hon har rubbat din besittning. Enligt en docenten Sandra Friberg kan en sådan banal sak som att ställa biblioteksböcker i oordning utgöra sådan olovlig rubbning som vållar olägenhet. I ditt fall har det dessutom vållat skada.
Medverkan till skadegörelse
En något svårare konstruktion av ett brott skulle vara medverkan till skadegörelse. Även detta regleras i brottsbalken. "Den som [...] skadar egendom till men för någon annans rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år." Flyttgubbarna uppfyller denna brottsrubricering (förutsatt att egendomen skadades av att de slängde den på soptippen). Flyttgubbarna kommer dock inte att dömas för brott, eftersom att de saknar uppsåt (de förstod inte att deras handlande var till men för din äganderätt).
Sålänge vi kan säga att de begick handlingen skadegörelse (även om de frias på andra grunder) kan vi tillskriva din hustru ansvar så som medverkande. "Ansvar som i denna balk är föreskrivet för viss gärning skall ådömas inte bara den som utfört gärningen utan även annan som främjat denna med råd eller dåd." Genom att hon har kontaktat flyttfirman, öppnat dörren o.s.v., skulle man kunna anse att din hustru främjat flyttgubbarnas skadegörelse. Hon har i sådana fall begått medverkan till skadegörelse.
Skadestånd
De allmänna reglerna om skadestånd finns i skadeståndslagen. För att få skadestånd krävs inte att din hustru har begått brott. "Den som uppsåtligen [...] vållar [...] sakskada skall ersätta skadan." Utifrån din fråga låter det som att din hustru hade uppsåt till ("ville") att sakerna skulle gå sönder. Frågan är om hon har vållat skadan. Det som måste visas för att få skadestånd är att det finns adekvat kausalitet mellan hennes handlande och att skadorna uppstod. Grovt förenklat innebär det att hennes handlande ska ha gett upphov till skadorna (kausalitet), utan någon inblandning av slumpen (adekvat). Hon har ju inte förstört sakerna själv, men eftersom att hon anställde flyttgubbarna utan att nämna att du inte samtyckte så har hon så att säga "satt bollen i rullning" och det är svårt att se att bollen inte skulle rulla hela vägen fram.
Undertecknande med annans namn
Att skriva under med någon annans namn (det behöver inte vara en signatur) kan utgöra urkundsförfalskning, vilket även det regleras i brottsbalken. "Den som obehörigen, genom att skriva [...] en annan persons namn [...] framställer en falsk urkund [...] döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år." Vi kan snabbt konstatera att hon undertecknade obehörigen samt att hon skrev ditt namn. Din hustru har således framställt en falsk urkund. Huruvida den innebär fara i bevishänseende är svårt att säga. Det ska ha förelegat tillräcklig sådan fara vid undertecknandet, så det faktum att du nu har fakturerats är inte tillräckligt. Det skulle exvis gå att invända att de borde ha förstått att de inte skulle fakturera dig eftersom att det var hon som skrev på och hon inte rimligen kan ha heta det du heter (förutsatt att ni har någorlunda könsstereotypa namn). Det borde dock inte vara omöjligt att argumentera för att det innebar fara i bevishänseende.
Sammanfattning
Det finns alltså en hel del brott som aktualiseras, samt även visst skadeståndsanspråk. Huruvida brott har begåtts beror förutom uppfyllandet av de rekvisit (krav) som lagen ställer upp även på vilket uppsåt ("inställning" eller "vilja") som din hustru hade. Det är svåra bedömningar och jag har här endast visat vilka bestämmelser som är aktuella. Huruvida det är lämpligt att polisanmäla alternativt kräva skadestånd är något som du får bestämma själv (med tanke på att det rör din hustru). Väljer du att gå vidare med detta rekommenderar jag dig att först kontakta en av våra jurister, så kan de göra en mer kvalificerad bedömning.
Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Är det någonting som är oklart, som jag har missat, eller om du helt enkelt undrar någonting annat, så är du välkommen att ställa en ny fråga.
Med vänlig hälsning,
Helmer
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.