Hej, 

Tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan kommer en redogörelse för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Myndighetsanställdas anonymitet
Kriminalvården är den statliga myndighet som ansvarar för häkten, fängelser och frivård. Innebörden av att kriminalvården är en myndighet är att dess anställda är myndighetsanställda och utövar myndighet, vilket ställer särskilda krav jämfört med privata arbetstagare. I myndighetsförordningen anges det i 21 § 3 p. att ”för varje ärende ska det upprättas en handling som visar vem som har fattat beslutet”. Genom bestämmelsen har det alltså utformats ett grundläggande krav att vid myndigheters beslutsfattande får den ansvarige beslutsfattaren inte vara anonym. 

Bestämmelsen rör förvisso upprättande av handlingar, men kravet anses omfatta myndighetsutövare i all verksamhet, däribland rätten för någon att få veta namnet på den myndighetspersonal denne varit i kontakt med. Det finns alltså en skyldighet för myndighetspersonal att uppge vilka de är. Kriminalvården har valt att genom interna riktlinjer ställa upp krav på att namnbricka ska användas. I en intervju med tillförordnad säkerhetsdirektör Jörgen From Nordin på Kriminalvården uttrycker han att anledningen är att tydligt visa vad personalen heter så de frihetsberövade inte behöver fråga, eftersom personalen ändå inte får vara anonym.

Med andra ord finns det inte något lagkrav på att namnbrickor ska användas, däremot finns det ett krav på att myndighetspersonalen inte får vara anonym. Användandet av namnbrickor inom Kriminalvården är alltså ett internt fattat beslut. Det kunde lika gärna ha fattats ett beslut om användning av ID-brickor, så länge de frihetsberövade har möjlighet att få namnet på en anställd vid förfrågan.

Med vänlig hälsning,
Beatrice